119 - När en förändring sätter hela systemet i rörelse

HL

Nej men hörni vad roligt att se er igen, Anna Granevall.

AG

Ja men detsamma, jättekul. Nu är vi i gång.

HL

Ja äntligen, vi har inte varit i gång sedan början av juni. Nej. Men nu är vi tillbaka. Anna Sjövall.

AS

Hej.

HL
Ja hej. Kul att se dig också.

AS
Ja men detsamma.

HL
Ja och extra kul att se dig, Lisbeth Gibson.

LG

Ja men hej.

HL

Du, berätta själv vad du har för titel på regionen, för jag kommer aldrig ihåg den.

LG

Nej men regionöverläkare är jag och i den rollen gör man ju många olika saker. Men bland annat så är jag medicinsk rådgivare till Anna Granevall.

HL

Ja och det kan du behöva Granevärn för du är ju inte läkare i grunden.

AG
Nej precis.

HL

Men du är mycket annat. Du bär på många andra kompetenser.

AG

Ja men visst och det brukar ju bli som bäst när vi blandar och har många kompetenser med.

HL

Ja mångfald är bra.

AG

Exakt.

HL

Ja då vet vi det. Kort bara en liten runda eftersom det var så länge sedan vi såg så har du haft en bra sommar Anna Granevärn?

AG

Ja men den har varit alldeles utmärkt faktiskt.

HL

Och på jobbfronten då?

F19 S0

Ja men det har ju varit under kontroll. Vi har inte sammanställt allt från sommaren ännu men lite tidig summering är att det ändå har fungerat.

HL

Okej. Sjövall hur har du haft det i sommar?

AS

Jag har haft det bra.

HL

Ja. har ni tränat mycket?

AS

Ja faktiskt. En hel del. Ja. Jag gav mig på att prova att träna på hög höjd också. Det var jättejobbigt så det slutade jag med genast.

HL

Vilken cliffhanger när vi ska prata om hur vi håller i gång. Ja vad kul. Spännande. Lisbeth hur har din sommar varit?

LG

Den har varit fin. Ja. Den har innehållit ungefär det som den behöver innehålla.

HL

Ja och vad är det för ingredienser?

LG

Ja men det är att vara ute och spela lite och sen är det förstås att träffa de närstående och resa runt lite och så.

HL

Mm. Hörrni det här första höstavsnittet för säsongen så ska vi prata om någonting som Anna Granevärn skickade till mig lite kryptiskt. Lisbeth är bra på att prata om förändringssystem så jag var ju tvungen att kasta mig in i varenda AI-verktyg jag har för att försöka reda ut vad är det hon menar egentligen?

LG

Ja när ni säger så där så tänker jag att det är lätt att tänka att förändringar är linjära och att man gör en sak och så blir det någonting annat man vet i förväg. Om jag ändrar det här så kommer det bli att jag målar det grönt och blir det grönt. I stället för rött.

Men förändring i komplexa system är ju mera problematiskt och inte alls så linjärt utan man gör saker på ett ställe i systemet så är det ofta svårt att veta vilket utfallet blir på andra ställen i systemet.

Man måste testa sig fram. Så det är väl det som jag tänker när ni säger förändringssystem.

HL

Ja jag får en bild av ett träd med väldigt många grenar på när du säger så där. Att har man bara stammen då är det lugnt men alla de här grenarna ska ju också finnas med så trädet lever.

LG

Och då tänker jag att det flyger runt fåglar i det där trädet.

HL

Ja det också.

LG

Så man inte alls vet vilken väg de kommer att ta.

AG

Ja och insekter och det är fågelholkar och det kanske är skogsarbetare också man vet inte.

LG

Nej man kastar inte pil och ser att den träffar någonstans utan man släpper i väg en fågel och så får man se vart den landar.

HL

Så kan man förklara då förändringssystemet med att det handlar om förändring i väldigt komplexa organisationer.

LG

Ja det skulle jag säga. Det är det jag tänker på.

HL

Ja. Och i det här jobbar ni Anna Granevärn dagligdags. Dag ut, dag in, år ut, år in i dessa komplexa organisationer samtidigt som ni vill förändra och göra ett förändringsarbete.

AG

Ja och då är det ju som vår roll att när vi jobbar på systemnivå och ska göra förändringarna så handlar det mycket om att göra de förändringar som skapar förutsättningar för att vi ska kunna ändra arbetssätt eller att saker ska kunna fungera effektivare.

HL

Vad tänker du Anna Sjövall?

AS

Ja men jag tänker att det är ju, vi lever ju också i en föränderlig värld. Alltså att saker och ting utvecklas ju också runt omkring oss och vilket också påverkar både vårt system och hur vi gör och jobbar och så där och utveckling går framåt med både teknik och annat. Så det är ju liksom, att saker och ting förändras är ju liksom alltid det enda vi vet på något sätt. För mig är det en sådan här självklarhet att saker och ting inte är allt som de var igår och det kommer det aldrig vara. Det är det enda man kan vara säker på och därför behöver vi ju navigera i det också och det kan vara både utmanande och roligt och spännande beroende på vad det är för någonting. Ibland så flyter det på av sig själv och ibland så är det lite större utmaningar.

HL

Hur tar man sig an då förändring i sådana här komplexa system Lisbeth?

LG

Jag tror att det är viktigt att just förstå att man inte kan vara så säker på vad som händer när man gör en förändring på ett ställe. Och då brukar vi ju jobba så att man jobbar med mindre förändringar och test över tid. Så gör man kanske en mindre förändring på ett ställe och ser hur det tar och så justerar man, utvärderar och så gör man nya förändringar. Och så kan man skala upp det där. Att man inte, helst inte, börjar med en jättestor förändring på en gång. För det brukar vara svårare att hantera. Så det är ju lite långsamma processer på det sättet också. Men också väldigt viktigt att man gör det med medarbetarna. De är med liksom, de som utför det hela. För det är svårt att veta vad som händer när man ändrar på ett ställe.

HL

Och det brukar vi prata väldigt mycket om i den här podden. Hur man får med sig medarbetarna. Att det här som vi brukar kalla medarbetardrivna får komma fram.

AG

Precis, och det är ju jätteviktigt. Och framför allt i alla de, jag vet inte hur många tusen olika processer vi har i vårt system. Och det är ju som det Lisbeth inne på. Att börjar vi göra förändringar så vi vet inte riktigt alla gånger hur det faller ut heller. Eller hur kommer vi få det önskade resultatet. Men det är ju spännande, det är utmanande och det finns inget riktigt facit. Så brukar jag ibland tänka på, jag har ju faktiskt haft förmånen att jobba med Margareta Nilsson. Anna Sjövalls mamma kan vi lägga till då i podden om vi är lite personliga. Och Margareta hade en princip som hon väldigt ofta sa. Det har liksom fastnat hos mig. Hon sa, mer rätt än fel. För vi vet inte alltid. Men är det i alla fall att vi tänker att det är mer rätt än fel. Då kan vi välja att prova.

HL

Så att om det är mer rätt än fel genom sjukvården så kan man ju kanske tänka, oj det kommer drabbas människor.

AG

Ja men det tror jag inte att Lisbeth gör på sin klinik. Men när vi jobbar i ett övergripande system.

HL

Men ska jag säga det Lisbeth, du jobbar ju inte bara som regionöverläkare, du jobbar också kliniskt ute i verksamheten i 20%. Jobbar du timmar då eller tar du en dag i veckan eller hur har du lagt upp det?

LG

Jag jobbar två dagar varannan vecka. Då jobbar jag på neurologimottagningen och mest i ett team som träffar patienter som har omfattande behov kan man säga. Tillsammans med andra då. Så vi är som ett team på sex personer och där träffar jag patienter och deras närstående. Och jag träffar också och samarbetar mycket med primärvården och även med kommunen. Det är personer som har ofta kontakter på flera ställen.

HL

Känner du att du har fördel av att vara ute kliniskt också när du jobbar med förändringssystem?

LG

Det tycker jag och framför allt tycker jag att det är roligt. Det är roligt att jobba som läkare kliniskt och det är också roligt att se hur det ser ut ute i verksamheten. Och om man gör någonting på övergripande nivå så kan man se hur det funkar. Det är väldigt kul.

HL

Jag kan också känna att du får, i och med att du är ute kliniskt också, att du får en närmare relation med medarbetarna på ett sätt.

LG

Ja.

HL

Du blir mer synlig, mer närvarande.

LG

Jo, det tror jag. Jo, det är klart. Jag träffar ju på folk. Inte jättemånga förstås. Men jag träffar ju på folk från olika ställen och det är värdefullt. Det tror jag är bra.

HL

Jag tror många ställer sig frågan så här som är helt vanliga människor som jag som inte jobbar inom sjukvården. Måste vården verkligen förändras hela tiden? Kan det inte bara få vara som det alltid har varit?

AG

Vi får ju nya uppdrag hela tiden som vi behöver klara av. Och ett stort och svårt uppdrag som vi har pratat mycket om här, det handlar ju om ekonomiskt resultat. Vi har inte ekonomiska förutsättningar att fortsätta som vi gör. En annan av de här stora, stora utmaningarna är ju kompetensförsörjningsproblemen. Som också framåt ser ut som att vi inte kommer att kunna, det kommer inte att finnas så mycket personal som vi har idag. Och då behöver vi skapa förutsättningar för att processerna ska kunna klara sig med mindre resurser.

HL
Och vad är det vi gör då?

AG

Man automatiserar eller hittar andra vägar.

HL

Ja, det finns ju väldigt många lösningar.

AG
Och det tänker jag också är viktigt att man som jobbar nära patienterna i verksamheten jobbar med de förändringarna som man kan göra i sin process. För det är ju svårt för oss att gå in och säga att alla ska göra exakt lika eller vilka detaljer. Men att skapa de här förutsättningarna där det finns system som stöttar att man kan ha digital kommunikation eller dela information eller andra saker som vi behöver göra i ett regionövergripande och gemensamt. Skapa de förutsättningarna. Det jobbar vi med. Men också hur vi ska samarbeta mellan olika, mellan vår organisation, andra organisationer, de flödena som går utanför.

Lisbeth jobbar ju också mycket gentemot norra sjukvårdsregionen. Där har ju du också som ett annat ben i ditt uppdrag. Det är ju också ett system.

HL

Men vad behöver, om man har ett medarbetarperspektiv då, alla tre då, vad behöver medarbetarna förstå? Vad är det de behöver få till sig? Vad är det de behöver fatta för att kunna haka på? För det finns ju alltid ett slags motstånd till förändringar någonstans som behöver hanteras. Inte hos alla men hos en del. Så vad är det man verkligen behöver förstå?

AG

Att förändra det arbetssätt är något av det viktigaste för att förändra sjukvården.

HL

Håller du med Lisbeth?

LG
Ja, och att man förstår syftet brukar vara viktigt. Att man är med på att det är så här det ser ut och det är hit vi behöver och varför behöver vi det? Så det tror jag är viktigt också.

Man förstår syftet.

HL

Gör man det då själva?

LG

Det ser nog säkert olika ut tänker jag. Men jag tänker också att man måste ju också lyssna på dem som är kritiska eller inte vill. Det är ju också viktigt att man lyssnar på alla. Men sen tror jag är en av de viktigaste sakerna som Anna säger att vi ska skapa förutsättningar för att man ska kunna testa saker. För väldigt många medarbetare sitter på idéer och tankar. Så här skulle vi kunna göra i stället.

HL

Det har vi ju hört många exempel på i den här podden genom åren.

AG

Men väldigt många jobbar ju i vården för att man vill hjälpa människor. Man vill jobba med människor. Man vill göra saker och ting bra. Jag tänker att den får man inte glömma. Det tror jag är grunden ändå. Sen att man har olika bilder av hur man ska komma dit. Men att man är tydlig med syfte och att man lyssnar på varandra. Jag tror att det är en sådan där nyckelfaktor. Och som sagt, många av de gäster vi har haft har ju varit det man pekar på.

HL

Och då blir dialogerna ganska viktiga. Hur de sköts. Tänker jag. Det nickas instämmande här i studion. Det hörs inte i podden. Jag ser er. Kan man ändra på någonting då? Syftet är att det ska bli bättre. Men så plötsligt ser man. Fanken, det här blev till det sämre.

LG

Ja, du tittar på mig. Behöver det gå så långt?

HL

Eller ser man det under resans gång? Beroende på hur man lägger upp den lilla piloten eller projektet.

LG

Det kan absolut bli så. Jag tyckte det var bra där med rätt än fel. Men ibland måste man våga prova. För man vet ju inte vad som blir en bra förändring. Man kan ju tro, och ofta har man ju rätt, att det blir en bra förändring. Men man kan också ha fel. Och provar man då i liten skala kan man ju se vart det är på väg. När man utvärderar sig, det här var inte riktigt vad vi hade tänkt. Och så får man skruva på det på något sätt. Så kanske man kan lösa det. Så att det kan absolut hända att det blir fel. Och så kan ju en verksamhet tänka, vi ska göra så här. För det blir ju jättebra. Men om man inte då har tänkt att Ja, men i en närliggande del av organisationen så kommer det betyda att det blir så här för oss. Om man inte har tänkt på det då kan det bli ganska fel för någon annan. Även om det blir bra just för oss i vår ruta.

HL

Ja, och jag kan tänka mig att man som medarbetare kläcker en suverän idé. Man tycker att den är asbra. Det här kommer att bli fantastiskt. Men man kanske inte vågar föra fram den riktigt. Och kanske glömmer bort att det finns så oerhört mycket olika kompetenser inom regionen som jobbar med de här systemen. Det är inte bara ni. Det finns ju andra också. Jag har ju också hört gäster här i podden. Att man vågar kanske ta det där steget och presentera. Jag har den här idén eller det här embryot till någonting som skulle kunna bli någonting. Det är väl så att stora innovationer någon gång har kommit till så i våra samhällen. Och när du pratar om att skala upp så står jag och tänker på sådana här startup-verksamheter inom olika företag som bara har som syfte att hela tiden skala upp och bli bättre och bättre och till slut bli storföretag som är oerhört framgångsrika. Jag drog en liten parallell i skallen.

Vad är det medarbetaren ser som ledningen kanske inte ser ibland? Vad tror ni? Vad får ni höra?

LG

Jag tänker att medarbetarna det är de som ser vad man bäst gör. Där de är. Och sen kan de behöva stämma av med grann, med kompisen på andra sidan dörren. Vad de tänker om och då får man ju liksom hoppas och jag tänker att många medarbetare ändå lyfter sina idéer till sin närmaste chef och så jobbar man vidare med det där och så skalar man upp det. Men det är ju medarbetarna som har de bästa idéerna om vad man kan göra där man är.

HL

Och då gäller det att ledningen får tag i det här liksom?

AG

Ja, men det är jätteviktigt. Jag tänker att det är också jätteviktigt med att se till att medarbetarna får inspiration. För det är ju inte alltid ibland kan man ju köra fast i sitt eget också att man står och stampar på och ser inte utanför och då tycker vi att studiebesök till exempel är ett väldigt bra sätt att man får åka och titta på en verksamhet kanske i en annan region och ta del av hur man jobbar där. Det finns ju många framgångsrika exempel. Och det tycker jag att vi har det har vi verkligen stöttat på senare år. Även om vi har tuffa ekonomiska förutsättningar så har studiebesök och kompetensutveckling har vi ändå valt att försöka freda och för att kunna prioritera att vi ska kunna vara framgångsrika när det gäller verksamhetsutveckling.

Man behöver väl få lite input ibland och lite inspiration. Det ger också glädje tänker jag. Det brukar vara väldigt positivt att få träffa kollegor som jobbar med liknande saker.

HL

Jaha ni har det som nästan som vi har det kan man ju säga till varandra. Men vi har gjort så här och ni har gjort så här. Men vi är väldigt sugen på det ni gör här kan ni visa.

AG
Precis.

AG
Jo men jag tänker ju på det här stora projektet ”omtänkt” som vi också är med i Lisbet du har en väldigt aktiv roll där.

LG

Ja det är ju ett Vinnova-projekt som vi har fått medel till tillsammans med alla länets kommuner för att utveckla vårt samarbete och se hur vi kan liksom hitta nya sätt att tillsammans hjälpa våra invånare. Och där har vi stöd av duktiga förändringsledare från det heter Samhällsnytta och Experiolab och det är såna här proffsförändrare som jobbar en hel del nationellt och det tycker jag är ett väldigt spännande arbete där de dels ska hjälpa oss med en del tester som vi gör tillsammans då region kommun men också se vad det får för påverkan på systemen och systemledningen så att vi också på alla nivåer egentligen både medarbetarna nära individerna och uppe i systemen i systemledningen vad och hur vi leder tillsammans, så det känns som ett mycket spännande arbete som är över flera år .

HL
Har det precis startat eller har det varit i gång ett tag?

LG
Ja det startade väl precis före årsskiftet så det är ju ganska nytt och tar lite tid att etablera men det är, ja det känns absolut intressant.

HL
Ja har ni sett någonting ännu det har ju ändå gått åtta månader det är ju en ocean av tid tycker jag?

LG
Inte några liksom konkret, vi ska köra i gång våra tester nu så att det är ju en etableringsfas kan man säga och vilka ska delta och lite så ni håller på att formera det nu för att det har vi gjort kan man säga.

HL
Aha okej så nu är det liksom själva sjösättningen av båten.

LG
Ja men det är ju ändå ett flerårigt projekt därför man vet just att när man vi har ett komplext system i regionen men vi ska också ha med alla länskommuner det blir ju inte mindre komplext av det.

Men det är väldigt viktiga samarbeten vilket betyder att det tar tid att just sätta strukturer och samarbeten och skapa relationer och tillit till att det här ska fungera och så att det är ett ganska gediget arbete som inte är gjort på någon vecka.

HL
Vad spännande det låter, flera år säger du. Finns det någon bortre gräns när ni måste vara klar?

LG
Först och främst är det tre år och sen så vet inte jag men jag tror att det kan vara så att det finns möjlighet att möjligen fortsätta efter det och det finns intresse från andra grupperingar. Socialstyrelsen vet jag är intresserad och lite andra.

HL
Är ni ensamma som region i landet eller pågår det på flera håll?

LG
Värmland är också med alla kommuner och Västernorrland är med, Regionen och Ånge kommun tror jag det är som blir det där.

HL
ja men då kanske det får bli ett lysande exempel var tiden går man kan alltid hoppas på något vis, ”Omtänkt” heter det så vad bor i det ordet vad händer om är det det handlar om jag tänker att för mig är det att vi ska göra på lite annat sätt andra arbetssätt som jag var inne på så då ska ni pyssla på lite utanför ramar testa okänd mark det hoppas jag kanske bryta ny mark.

LG
jajamän det har jag också förhoppningar av.

HL
Det låter jättespännande jag får sådant pirr i magen av sådant när man inte riktigt vet vad man kastar sig in i på förhand det är ganska spännande tycker inte ni det är jättespännande?

LG
Och med det så kommer ju det kommer ju massvis med utmaningar som man inte brottas med varje dag till exempel juridiska frågor kan ju vara en sådan.

HL
Men då finns det ju skickliga jurister som kan hjälpa till.

LG
Absolut och det finns ju det stödet inom projektet och det är ju det som är så fantastiskt för att det är där vi många gånger får kämpa lite för att frågorna blir komplexa och man behöver specialist kunskap på många områden.

HL
Vad kul! Är ni involverade också Granervärn och Sjövall i ”omtänkt” eller?

AG

Jag är involverad och i alla fall med på en del utav mötena som jag blir kallad till

HL
Okej Och du leder då arbetet med det här Lisbeth eller?

LG

Nej jag skulle säga att jag har ju en roll där jag har ett övergripande ansvar för kommunsamverkan hos oss på regionen så i rollen där så är jag ju med ja mitt i arbetet men det är ju tillsammans med kommunerna så vi gör ju det här tillsammans

HL
Är medarbetare med?

LG

De kommer med nu vid testerna Ja vad kul spännande så att det blir liksom nerifrån och upp eller uppifrån och ner beroende på hur man ser

LG
Ja man får åka hiss Vad kul

HL
Men när vet man egentligen att det blev bättre är det först när man ser att man har fler rätt än fel eller? Ja

LG
Frågar man patienterna tittar man på kvaliteten arbetsmiljön ekonomi och allt det där Ja men det är väl ungefär att man måste titta på många parametrar men hur det blir för patienterna och invånarna det är väldigt viktigt och då kan man ju ibland se kvalitetsrisker till exempel eller så att det blir bättre eller man kan prata med dem

HL

Men då om man kokar ner det här ämnet då till några enkla frågor Vad försöker vi lösa? Är den relevant Lisbeth?

LG
Ja Vi försöker ju behålla och förbättra kvaliteten på hälsosjukvården.

HL
Mm Och blev helheten faktiskt bättre. Så vi kanske får bjuda hit dig om fem år igen Vi ska få kolla hur blev det med omtänkt.

LG
Ja det är ju en successiv process Ja

AG
Det är ju också en utav våra utmaningar när vi ska följa upp och utvärdera att det sker så många parallella saker dels det som Anna Sjövall var inne på med att det händer saker i omvärlden, allt förändras.

När vi gör ett förändringsprojekt så sker det ju många andra saker runt omkring också Ja Och då är det inte alltid lätt att utvärdera vilken insats eller åtgärd eller förändring var det som gav det här resultatet.

HL
Men nu pratar vi om att innovera och ta kliv åt andra håll Vissa saker behöver fortsätta förvaltas såklart för att de finns och fungerar men vi behöver fortfarande vara beredda att ta de här stegen eller ni måste.

AG

Ja men vi måste ju det.

Vi har ju som utfasning av hyrbemanning, det är ju någonting vi har jobbat med länge, att bli oberoende av hyr så att inte vår grundbemanning ska bygga på att vi har mycket hyr i verksamheter, utan vi vill ha anställda medarbetare.

För då kan vi också jobba mycket mer med omställning och utveckling och förbättringar och det är ju en sådan siffra som vi följer hela tiden och mäter hur stor andel hyr har vi men sjukt svårt att förstå vad är det som har gjort när siffran förändrar sig det kan ju vara medvetna neddragningar. Men för att kunna göra dem så behöver vi ju kunna möta behovet på något sätt om behovet inte har kunnat rationaliseras bort men det är väldigt mycket att ta hänsyn till i när man ska kunna mäta och utvärdera vilken förändring som det är som har gett vilket resultat.

HL
Jag tycker du gav uttryck för en komplexitet, det kan man ju absolut i en systemförändring faktiskt.

Lisbeth nu ska vi ta runda av med det vi alltid gör i den här podden jag kommer inte ihåg vad du hade för sådan här favoritsysselsättning när du ville må lite extra bra i kropp och knopp, var det fjällvandring?

LG
Det kan vara bra men framför allt är det nog musik som är min favorit.

HL
Ja såklart!

LG
Men även att vara ute och åka längdskidor fast det är inte säsong för det nu nej nu är det mer rullskidor och allt det där.

HL
Hur mycket sjunger du på en vecka?

LG
ja när det är säsong så sjunger jag ju varje vecka tillsammans med andra sen så kan jag sjunga lite själv också.

HL
Förstås men du sjunger i kör eller?

LG
Ja absolut som heter Octava.

HL
Ja den känner man ju till att man har hört om. Får be om ursäkt jag har aldrig varit på någon av era föreställningar men det kanske kommer det något i höst.

LG
Jajamän det gör det vad heter det höstupptakt nej vi ska sjunga det är inte så positivt kanske men det är ju ett rekviem som det heter då sjunger vi i Stora kyrka. Sen så sjunger vi julkonsert.

HL
Ja det låter ju behagligt ja för en Grinch som mig. Men vad sången då tycker du liksom vad ger det tillbaka till dig.

LG
För mig är det något som är livsnödvändigt omistligt; ja det är liksom det som jag prioriterar först

av saker som inte har med överlevnad att göra och det är för att det ger mig en…….

alltså om man sjunger så måste man ha med sig sina känslor annars blir det liksom inte musik.

Man måste ha med sig hela sitt intellekt för att man sjunger lite avancerade grejer och man kanske ska läsa lite noter och sådant. Man är helt upptagen med det och man måste ha med sig hela sin kropp och sin andning för att kunna sjunga så att man har liksom inte utrymme för något annat. Man kan inte ha andra tankar, man kan inte göra något annat fysiskt och man har hela sitt känslofokus på det man gör i stunden och då stänger man ju ute, man pausar allt annat och det tror jag är väldigt eller det är väldigt återhämtande och ger mig ja det ger mig helt enkelt så väldigt mycket så att det vill jag aldrig vara utan på något sätt.

HL
Vad fint det låter, det låter som att du är flugfiskare. För jag känner igen mig för jag känner ungefär samma saker när jag är ute i naturen och firrar vad härligt det låter så där mår du som allra bäst?
LG
ja skulle jag säga.

HL
Sjövall här fick vi höra lite grann hur liksom som kanske inte har med fysisk aktivitet så himla mycket eller ja det är klart det är fysiskt att sjunga också det förstår jag men kanske inte på det sätt som du brukar anstränga dig och varför pratar vi om det kanske ni undrar som inte har hört det förut. Vi tycker att det är viktigt att slå ett slag för lite folkhälsa i den här podden att man kanske tar sig an någonting som man trivs med för att må lite bättre käka lite bättre och kanske rör på sig lite också.

Något Marathon i sommar ?

AS
Nej inte efter i våras, jag ska springa en om kroppen håller, i höst ,i oktober.

Ja men du börjar ju med en cliffhanger här att du hade varit och tränat löpning på hög höjd.

AS
Ja men vi var i Alperna i somras och då har vi en grej i min familj att man om man vill få till träningen så måste man liksom göra det när man är ute och reser så får man göra den på morgonen man kliver bara upp och så ger man sig ut och springer för då blir det gjort och så har man resten av dagen liksom fri sen och så är det trevligt att se saker och så där så vi sprang och det är jättejobbigt när man är på väldigt hög höjd kan man säga.

HL
Vilka Alper var ni i?

AS
I italienska, på gränsen mot Schweiz.

HL
Hur högt upp var ni?

AS

Ja det vi bodde på vet jag inte men det är ju över 4000 meter över dit vi, alltså när man åker kabinen upp.

HL
Och så där sprang ni på den höjden?

AS

Nej men det räckte där nere. Där vi bodde. Men det är ju väldigt jobbigt så man förstår ju att man behöver vänja sig om man ska till exempel träna och tävla.

HL
Men ni hade inte tid att ligga på något höghöjdsläger ni var ju på semester.

AS
Nej vi var på semester.

Men vi var ute och vi fick se det är väldigt vackert och så där men man orkar inte springa lika långt eller lika fort eller så man får ha respekt för det.

HL
Men ni gör så att ni håller i gång du och din man. för du tränade vet jag kanske ungarna inte vet jag även när det är semester för många brukar ju dra ett streck där vid semestern.

AS
Sen är det jag rekommenderar att göra sådana resor som vi gjorde med våra barn faktiskt, åka till, ja nu måste man inte åka till Alpen men man kan ju göra en aktiv liksom semester det är väldigt trevligt.

Det behöver inte vara någon avancerad vandring eller så där men det är väldigt kul att göra någonting fysiskt ihop också mina barn är inte jätteintresserade av att vara på stranden heller längre så att säga, de är lite för stora för det.

HL
Ja okej så det är lite skönt när man kan göra lite andra grejer ja stränder är ju lite tråkiga tycker jag också. Man ligger för länge menar jag, en kvart sen kan man ju hitta på något

AS
nej ja nej men jag håller jag föredrar att göra någonting aktivt.

HL
Ja kul att höra. Ja du Anna Granevärn du är ju den som är elitmotionären i det här gänget brukar vi säga och du har ju en mångfald av sporter som du också idkar.

AG

Ja men precis jag gillar ju det.

HL
ja jag vet ja för det får ju dig att må som Lisbeth.

AG
Precis

HL
Hur har du fått ihop det i sommar?

AG
Ja men jag har fått ihop väldigt mycket fysisk aktivitet både med att jag har en gård som jag behöver ta hand om på sommaren så det blir väldigt mycket fysiskt arbete.

HL
ja det lovade ju du i sista avsnittet innan sommaren. Att röjsågen skulle gå varm.

AG
Eller kofoten har gått varm och skruvdragare och allt vad jag har, liksom använt spaden jag körde spade och kratta i år. Ett lastbilslass med grus och ett last med jord.

Men jag har faktiskt varit ute på en del fina pass också och då tänkte jag dela med mig av ett av mina absoluta favoritsommarpass ja och det är då åker jag upp till Bydalen och kör backintervaller i slalombacken den är ju ganska lång så att man kan komma upp ordentligt det är ju fantastisk utsikt där uppe och sen så ner och upp igen och tycker man att det är lite långsamt att det är ganska lång väg ner innan man får bita i upp igen.

Då kan man bryta av under vägen ner och köra lite maxintervaller upp 10–20 sekunder och sen vänder man ner och sen kör man några sådana ryck då håller man liksom liv i passet hela vägen så det kan varmt rekommendera. Efter det så kan man ta sig till en trevlig fjällbäck och svalka av sig lite, byta kläder, äta sin medhavda matsäck och titta på vattnet.

Vad härligt det låter och sen ger man sig ut på hjortronmyren och fyller hinkarna med de här fantastiska bären som man sen får med sig hem.

HL
Du hittar det energin för att göra det där, det du pratar om det är ju liksom timmar.

AG
Ja det tar ju några timmar det gör det.

Men det blir ju en helt fantastisk dag, jag får göra massor med saker som jag älskar.

HL
Men somnar du inte som en klubbad säl när du kommer hem?

AG

Jag är ju så van att vara sådan så att när jag har gjort en sådan där då är det ju fysiskt jobb på gården resten av dagen för det ska också göras så jag har lite sådan här omställningsproblem nu när jag ska sitta still på stol för jag är ju så van nu att kroppen får vara i gång hela tiden så då får man vänja in sig så länge du mår bra.

HL
Har du någon lopp på gång? Någon tävling? för du brukar ju ha sikte på det.

AG

Ja men cykelvasan var ju då i början av augusti och sen är det inget planerat innan skidsäsongen drar i gång.

HL
långloppskuppen.

AG
Precis, i januari.

HL
Så är det full fart på rullskidorna nu ja rullskidor och cykel och så den där backlöpningshistorien absolut som pågår i två dagar eller skidgångsintervall.

Vill ni veta hur jag har ……

AG
Ja nu väntar vi på dig vad har du gjort?

HL
Jag har kommit i gång med löpningen i sommar faktiskt, jag släppte cyklingen ja därför att det är så omständligt ibland, man ska på med grejer och på med de där blöjbyxorna och det är skor så jag tänkte jag ska ge löpningen en chans och det har jag gjort och det går jättebra.

AG
Vad kul!

HL
Ja och det känns bra, ni kanske inte ser det men jag har tappat tio kilo.

AG
Ja men det syns faktiskt.

HL
Jag känner mig som en ny människa jag har gjort den här resan förut så jag vet precis hur det är men just nu så är det bra och jag har hållit i min träning och käket framför allt under sommaren trots att vi har varit på Italienresa och sådant där så har jag varit väldigt så där inte hård med mig själv men jag har valt rätt saker hela tiden.

Och det har känts så himla bra tycker jag och jag ser också fram emot hösten den krispiga syrerika luften då man får gå ut och älga runt lite grann ja

hörrni det var jättekul att se er igen extra kul att se dig Lisbeth kul att se dig vad roligt att du var här ja tack och så tills vi hörs nästa gång får ni ha det så bra allihop detsamma