107 - Vårdhotellet Eira, nytt tänkande i praktiken

Medverkande:

• Anna Sjövall, enhetschef staben, nära vård.
• Anna Granevärn, hälso- och sjukvårdsdirektör.
• Karin Antonsson, projektledare för patienthotellet Eira.
• Anna-Karin Andersson, hälso- och sjukvårdssamordnare.
• Håkan Lundqvist, programledare.

Håkan

Hej och välkommen allihop till det här poddavsnittet. I den här studion idag så har vi fyra personer. Den ena är Anna Granevärn. Den andra är Anna Sjövall. Den tredje är Karin Antonsson. Den fjärde är Anna-Karin Andersson.

Vad är du inblandad i Anna- Karin?

Anna-Karin

Jag är inblandad i det här med vårdhotellet som vi ska prata om idag. Nu har Karin tagit över…Jag är också inblandad i det här med sekundärtransporter och ambulansflyg.

Jag är också inblandad i akutens stora förbättringsarbete med teambildning och sådant. Så är jag inblandad i nya larminförandet på sjukhuset.

Håkan
Bara roliga grejer.

Anna-Karin

Ja, typ. Ibland i alla fall.

Håkan

Karin, vårdhotellet Ejra. Jag visste inte ens att regionen hade ett eget hotell.

Karin

Nej, det är ju helt nytt. Och det startade i april. Så vi har varit i gång drygt ett halvår.

Håkan

Ja. Och när man tänker hotell, då tänker man ju hotell. Men hur funkar det?

Karin
Det är ingen hotellmiljö. Utan det är en vårdavdelning. Tidigare vårdavdelning. Som har elva rum. Och det är ju sjukhussängar. Vi bedriver ju sjukvård. Fast det heter hotell. Det är därför det är vårdhotell. Men det är en helt ny nivå av vård. Det är mitt emellan slutenvård och öppenvård kan man säga. Så det bemannas bara av en undersköterska på elva platser.

Så därför är det en helt ny vårdnivå.

Håkan

Och varför har det här kommit till? Varför har ni bestämt i regionen, Anna-Grannevärn, att det ska finnas ett vårdhotell som befinner sig i mitten mellan slutenvård och?

Anna G
Ja, men vi måste ju ständigt effektivisera. Vi har ofta, eller alltid, har vi sparkrav på oss. Och behov av att göra förändringar. Och det här finns faktiskt med i nämndens plan för i år att vi ska införa vårdhotellet. Och det finns också kopplat en besparing på fem miljoner. Och den här besparingen uppstår genom att man förändrar från lite högre bemannade vårdavdelningar till den här formen med inte lika mycket bemanning utan vi kan i stället ta tillvara patientens egna resurser på ett bättre sätt.
Och det har ju gjorts ett stort arbete med att identifiera vilka patientgrupper det är som hör hemma på den här nivån.
Och omställning också för sjukhuset, för alla andra resurser runt omkring.

Håkan
Men har det varit då patienter som inte har varit lika vårdkrävande? Ja, men precis. Är det liksom kliniska bedömningar som det är?

Anna G

Ja, men jag tänker att det ska vi få veta mer om här när vi tränger djupare in i samtalet.

Håkan

Men absolut är det på det sättet. Precis, för du är ju ingen läkare.

Anna G

Nej, precis.

Håkan

Så är det ju. Ja, men Karin, berätta då. Hur går det till när man, vi har besparing här.

Men det låter ju också som att det är en tillgång att det också finns.

Karin

Ja, det är ju en tillgång. Det är ju patienter som tidigare har legat på vårdavdelningar som kommer till oss. Och det är vårdande klinik som bokar plats hos oss. Och det är för patienter som har ett mindre vårdbehov. Man kan säga att de nästan sköter sig själva. Men de kan behöva ha lite hjälp med blodtryck. Eller att man gör olika mätningar, tar olika blodprover. Eller kanske man har lite svårt att förflytta sig så man behöver lite stöttning. Men det kan också vara patienter som är orolig och behöver lite mental stöttning.

Håkan
Vi brukar ju prata om det där ibland. Att man kanske inte ska vara på sjukhuset om man inte är så pass sjuk att man behöver vara där. För det mesta kanske man kan vara hemma. Och här blir det någon slags hybridlösning kanske man kan kalla det. Inte hemma men inte på en riktig fullvärdig vårdavdelning. Utan på vårdhotellet då där man kanske kräver mindre omvårdnad.

Karin

Jag tänker att vi behöver trimma systemet när vi ska effektivisera.

Och då behöver vi skruva på de här detaljerna så man kan tycka att vad är det för skillnad? Det är samma hus, det är personal där och man gör olika vårdinsatser. Men för oss så gör det väldigt stor skillnad om vi använder en vårdplats på en av vårdavdelningarna. Eller på det här sättet.

Håkan
Anna-Karin, du har varit med från starten med det här projektet som nu finns. Hur var det att börja med det?

Vart fick du börja gräva?

Anna-Karin

Det hade nog pågått, jag tänker det var som sagt ett besparingsförslag. Och sen gick det till ett politiskt beslut i början på november tror jag det var. Och sen fick jag det här uppdraget att rådda i gång det här, att öppna vårdhotellet.

Ja visst, det kan man göra det. Men det som har varit väldigt påtagligt eller vad ska jag säga väldigt... Det är ju det att öppna ett vårdhotell på en nivå, en vårdnivå som inte finns i organisationen är väldigt svårt. Jag kan ju ge exempel bara på till exempel att det här med dokumentation i COSMIC ska det vara i organisationsträdet.
Vad hamnar där då? Det är ju ingen klinik som äger det här utan det är ju för alla kliniker. Det handlar ju också om säkerhetsaspekter när man är ensamarbetande. Det handlar om samverkan fackliga för kommunalt framför allt som har undersköterskor. Det handlar ju om vad ska det heta, vilken nivå ska det ha, vart ska det tillhöra, det måste finnas en chef. Vilka lagrum rör vi oss på, är det SOL (Socialtjänstlagen) eller är det HSL (hälso och sjukvårdslagen) eftersom det är omvårdnad.

Juristerna har varit inblandad. Sen är det ju det här med avgifter, hur ska vi fakturera? hur ska vi informera? hur ska vi informera patienten? hur ska verksamheterna informeras och så vidare och så vidare? Det har varit väldigt mycket så.

Mycket mer än vad vi trodde faktiskt.
Och bara lokalen var ju så att det var ju en ödeavdelning kan man säga där den var bara lämnad.
Så den var ju då i princip, det var liksom en liten spökavdelning nästan kan jag säga. Och då fick vi ju inventera allt vad som fanns.
Det fick ju inte kosta så mycket pengar utan då vi fick se till att möbler vart omklädda i stället för att köpa nya.

Pengar fick vi ör att renovera lite. Och så skulle det ju också vara lite hotellaktigt med lite trevligt då.
Så vi fick plocka ihop möbler från olika möjliga håll och försöka göra det så trevligt som möjligt.
Så det var ganska stort jobb just det där innan vi öppnade. Vi öppnade ju som sagt första april och då hade vi hållit på ett halvår ungefär då med förberedelser.

Men det var väldigt, väldigt, väldigt många saker. Och det vi kämpar med fortfarande är ju det här med vårdnivån i Cosmic.
Och att få det in i sjukvårdskulturerna.
Att de måste ha viss dokumentation även om de inte är liksom, även om det är på den vårdnivån. För det är ju en patientsäkerhetsfråga.

Vi kan ju också bara berätta om det där med säkerhet. Liksom vägen till hotellet (från slutna vårdavdelningen), ska de gå i kulverten själv på natten? Ska det vara låst? Hur ska de komma in och ut? Det finns ju också personer som vet vart det är öppet och så där så att de kan gå in. Men det var ju också en hel historia för sig.

Just det här med säkerhetsaspekterna för de här ensamarbetande undersköterskorna till exempel.

Håkan

Så ni har fått liksom, varje sten ni har vänt på så har det dykt upp två nya stenar.

Anna-Karin
Ja, ungefär så. Men det visste vi ju inte.

Och egentligen så vet man ju ingenting, det finns ju ingen manual för det här heller.

Håkan

Finns det ingen annan region i landet som bedriver den här typen av verksamhet?

Karin

Nej, omvärldsspaningen gjorde vi ju, och det finns nästan ingen vad vi hittade riktigt.

För andra så är det ett rent hotell. Eller också är det ett patienthotell med sjuksköterskebemanning.
Så att just det här med bara undersköterskabemanning, det finns nästan inte. Inte vad vi har hittat i alla fall. Men vi har ju varit i kontakt med instanser som har haft vårdhotell med sjuksköterska.

Så att vi har fått lite tips och så där förstås.

Håkan

Men patientsäkerhetsfrågan, både den fysiska och det du berör kring själva omvården. Hänger den fortfarande i luften eller är det någonting som ni är på väg att lösa?

Karin

Ja, vi har ju skapat rutiner.

Det var ju också ett stort jobb i att skapa de här rutinerna som vi har lagt på vårdgivarwebben som den heter. För vi förstod att det här behövs. Det är fortfarande så att alla inte följer de här rutinerna. Och det har vi problem med fortfarande. Jag tror att det beror på att den här vårdnivån är man inte van. Det finns inte i vårdkulturerna. Så där har vi mer jobb att göra kan jag säga.

Håkan
Men vinner ni några i taget? När du säger att de som inte följer, är det de slutna avdelningarna? Eller är det de som faktiskt utför själva jobbet?

Karin
Nej, det är de som bokar då som ska följa vissa rutiner. Till exempel göra en liten inskrivning. Varför ska den här ligga på EIRA till exempel?
Det blir bättre men det saknas fortfarande lite grann. Och vi har ständiga diskussioner och möten med verksamheterna. Det är ju så när det är något nytt, det är svårt att få till.

Håkan

Ja, och allt byggdes inte på en dag.

Karin
Nej, så är det.

Håkan
I alla fall inte Rom.

Karin, vad är det roligaste tycker du med det här arbetet? Jag tycker ändå att det låter lite spännande i dessa ekonomiskt trista tider. Att ni återbrukar möbler och sängar. För det behöver inte vara något fel på dem.

Det ligger ju också lite grann i tiden.

Karin, vad är det roligaste med det här arbetet kring det här vårdhotellet?

Karin

Ja, men det är ju att vara med och utveckla och bygga någonting nytt. Sen är det ju också en utmaning. Men om man drivs av utmaningar så är det ju jätteroligt. Och sen får man ju många kontaktytor runt om bland alla kliniker också. Det är ju väldigt mycket information och dialog med alla kliniker. Så att det är roligt och spännande. Och jag tänker också att så som vårdhotellet ser ut nu. Det är ju inte säkert att det kommer att se ut så om sex månader eller ett år. För det är ju en ständigt pågående utveckling.

För att skruva till det, för att få det så bra som möjligt.

Håkan

Betyder det, Sjövall eller Granevärn, du får hugga här. Betyder det någon slags avlastning för de slutna avdelningarna? Alltså öppnar det upp för någonting där i form av lite mera tid eller lite mera resurs?

Anna G

Ja, men Sjövall backade så jag klev fram. Och det som har varit planeringen här är att vi konverterar ett antal platser från att vara full resursvårdavdelning till att vara hotell.

Och så har vi haft en teori om hur många platser.
Och det här är ju som man får pröva sig fram, hur många är det per klinik som kan ställas om till det här. Så det innebär ju då att vi behöver lägga mindre resurser på att ha vårdavdelningar med full resurs.

Håkan
Ja, men blir det färre vårdplatser på någon avdelning tack vare eller på grund av att vi har ett vårdhotell?

Anna G

Vi ställer om vårdplatserna till hotell. Men definitionsmässigt så är det fortfarande vårdplats.

Håkan

Sjövall, vad tänker du kring det här vårdhotellet? Har du varit där och kikat?

Anna S

Nej, men jag tycker sådana saker är jätteroligt såklart. Också när man tänker nytt. Det finns ingenstans annars i Sverige men ändå så testar man någonting nytt. Och sen blir jag alltid glad när man säger att det är en ständig utveckling. Ibland finns det ju förväntan. Jag tänker på att det ska vara färdigt när vi börjar. Vi öppnar och då är allting klart. Allting ska funka. Inget gnissel. Men det är ju aldrig så. Så jag blir alltid glad att höra att det är en ständigt pågående. Man skruvar och man ser som det ser ut idag så kanske det inte ser ut om en vecka eller ett halvår.

Men jättespännande tycker jag det är.

Håkan

Karin, har du märkt om det finns något intresse från övriga landet, andra regioner som sneglar på vad som pågår här i den här regionen med vårdhotellet?

Karin

Nej, inget än så länge. Just nu tror jag det är vi som sneglar mer på hur det gör i övriga Sverige.

Men jag har inte blivit kontaktad ännu.

Det kan ju bli så. Vem vet?

Håkan

Du nämnde här att du gillar utmaningen. Är du en sådan person som kastar dig över nya utmaningar så fort de dyker upp?

Karin
Jag tycker att den tid vi är i nu så behöver vi ju kontinuerligt möta utmaningar och stå på tårna och vara i framkant av att utveckla.

Och då har man ju alltid en utmaning att få till det bättre.

Håkan

Men vad jag tänker på det här med utmaningar, om det är något som du specifikt tycker är roligt att hålla på med. Något som ligger dig nära hjärtat. Oavsett om det är bra eller dåliga tider.

Karin

Nej men jag tänker att det som är det roliga och primära i det här är ju också att möta våra invånares behov och se till att patienter som kommer till vårdhotellet och bor där blir väl omhändertagna.

Och det handlar ju om både bemötande och trygghet.

Patienter är ju oftast i en stressad situation. Kanske inför en operation eller man ska genomgå en cytostatika behandling eller något. Och kan de då få bo på vårdhotellet så innebär ju det en helt annan vårdnivå som vi har pratat om. Men det handlar ju om att det är lugnare. Det är tyst, skönt, mer avslappnande.

Håkan

Det var det jag tänkte höra. Vad får ni för respons ifrån de som bor på hotellet?

Vad säger de?

Karin

Ja vi har ju QR-kod i varje rum. Så att alla kan ju anonymt besvara vår utvärdering. Och det är ju i stort sett 100% belåtenhet. Man är nöjd.

Man tycker det är väldigt bra att kunna få komma och bo på Ejra i stället för att kanske stressa och åka väldigt tidigt en morgon. Eller att man kan få hjälp med små saker så att säga.

Alla är nöjda och de önskar att fler kunde få bo där. Och det finns ju också önskemål om att vi ska göra en utveckling där även patienter kan få ringa direkt och boka själva. Men där är vi ju inte nu. För det här är ju en vårdnivå fortfarande som vi har pratat om. Så att man är ju, det är ju ett vårdtillfälle om man är inom slutenvården fast man bor, man är utlokaliserad på vårdhotellet.

Håkan
Det måste någonstans, jag kan inte sätta mig in i alla människors, hur de har det. Men någonstans den här lite hemlika miljön och tillvägagångssättet måste ju ändå kännas rätt så skönt som patient. Står jag och tänker på. Jag går till mig själv då liksom. Hur jag skulle tycka att det var om jag, jag gillar egentligen inte att ligga på den här slutna avdelningen. Jag känner mig inte så krasslig eller sjuk utan jag tycker det här verkar bättre.

Karin
Ja men det är ju precis det handlar om plus att man också kan ta med sig anhörig som får bo i samma rum. Så man kan ju ha det, de har ju en särskild avgift men finns det önskemål då att även om de är anhörig så finns ju den möjligheten.

Så att det är väldigt positiv respons vi har fått hittills.

Håkan

Hur nära, nära- vård och personcentrerat ligger det här tycker du?

Karin
Men jag tycker att det är väldigt nära personcentrerad vård. för

personcentrerad vård utgår ju ifrån den enskilde individens behov. Och har då individer behov av att få lite mer ombonad miljö. Känna mer trygghet och inte vara på en specialistvårdavdelning där det är högt tempo.
Där många arbetar, man önskar en lugnare tillvaro, det är precis det som personcentrerad vård går ut på. Plus att det är också lättare att lyssna in den enskilda individens nivå eller behov när det inte är sådan rush där.

Håkan
Vart kom den här idén ifrån stod jag och funderade på nu?

Hur växte den liksom fram? Vart kom den ifrån? Politiken kan ju sätta en ram och säga ni ska spara fem miljoner men de kommer ju inte med idén kanske. Och så ska ni starta ett vårdhotell eller? Så kanske det inte var.

Karin

Jag vet ju att det var så här att verksamheterna skulle väl komma med sparförslag. Utifrån det är väl det några sådana jobb man gör kontinuerligt. Och då kom det här förslaget och det handlar ju om att man skulle dra ner vårdplatser. Jag tror att det var ett team på varje division. Alltså nu pratar vi ju då kirurgdivisionen och medicindivisionen. Och då skulle man ju ha några ersättningsplatser. Och då visar det sig att om man gör det och gör det här i stället så skulle man spara de här fem miljonerna.

Håkan
Kan det till och med vara så att det här kommer underifrån från verksamheten att du var ett medarbetaredrivet?

Karin

Det skulle ju kännas bra om det var så.

Tveksamt men jag vet faktiskt inte.

Håkan
Man är ju medarbetare även om man är chef.

Karin
Ja, precis.

Anna-Karin

Ja, så var det. Och det var ju så här, jag kan hänga på lite i din kommentar, Anna Sjövall. Att det vart ju då ganska bråttom. För det skulle ju in i budget och sådana här saker skulle ske. Nu var det egentligen meningen att vi skulle börja före årsskiftet. Alltså 24 på hösten. Sen sköt vi upp det där mer och mer. Men det var fortfarande ganska bråttom. Och det var ju därför det blev liksom lite grann.

Men nu måste vi börja.

Håkan
Man vill få in det i rätt budget.

Anna-Karin

Ja, men lite så.

Och jag tänker så här. Ja, men det kanske var helt rätt. För att då börjar vi där vi är nu. Så får vi utveckla det eftersom. Det blev ju så kan man säga. Och vi har ju redan ändrat en hel del saker. Men vi öppnade ju då ändå första april. Det var ju inte riktigt riggat då faktiskt. Men det gick ju bra. Och sen kunde vi också ha öppet hela sommaren. För det var lite injobbat då. Vilket också är bra då med sommartider och svårt med vårdplatser.

Och allt det här då.

Håkan
Nu är det ju en bransch där man kanske inte kan säga som jag tänker säga nu. Men det är inte så jag menar att man ska äventyra människors hälsa. Men ibland måste man bara köra. Åka på som det heter.

Anna-Karin
Ja, det var ju verkligen inte så. Utan det var ju mer det här med hur vi fick till det i exempel i Cosmic. Det är ju digitala journalen. Man sitter och skriver in så. Vi fick ju ha det på papper först till exempel.

Håkan
Så ni fick köra lite old school.

Anna-Karin
Ja, det var ju så att vi fick göra det analogt. Och vi gjorde ordning ett inskrivningspapper där man fick fylla i förhand. Därför att vi hade det inte in i Cosmic än. Det var ju ett exempel på det där. Men det gick ju också bra.

Vi kunde börja någonstans.

Vi var ju tvungna att säkra upp saker och ting.

Så det fick gå den vägen först. Nu är det ju inne i den digitala systemen.

Men det tog tid.

Håkan
Innan vi börjar spela in här så. Sa du Sjövall som att det finns också ett djursjukhus som heter EJRA.

Anna

Vi pratade om det.

Håkan

Vi vill vara noga med att påpeka att det inte är det handlar om i det här samtalet. Ifall det är någon som sitter och blir lite förvirrad. Det här handlar om människor. Om man tittar framåt då i kalejdoskopet. Vad är det Karin som står och knackar på dörren som en stor utmaning eller något liknande?

Karin
Vi fångar ju in synpunkter ifrån de olika klinikerna som lägger in patienter på EIRA.

Det finns ju olika önskemål. Just nu är alla elva platser slutenvårdsplatser.

Vi vårdar också utomlänspatienter om någon klinik har en satsning och säljer vård.

Men det vi behöver, och det påbörjade vi idag det arbetet. Vi behöver se över

diagnosregistrering, kodningar och om det verkligen ska vara så att vi fortsätter att ha alla platser som slutenvård.

Eller det här är ju bara sådana funderingar vi har nu. Ja men här får man faktiskt spekulera och fundera.

Eller ska några platser vara öppenvårdsplatser?

Hur löser vi det då? Ska vi ha, alltså det handlar om

DRG-kodning, kostnader. Hur gör vi på bästa möjliga sätt för att det ska bli smidigt för användare? Det här håller vi på att titta på. Samtidigt har vi ju, nu pratar vi om vårdhotell. Samtidigt har vi ju patienthotell på stan. Där bor ju de som inte har något vårdbehov överhuvudtaget.

Håkan

Det ska inte förväxlas med det heller ska vi säga.

Karin

Nej, det ska inte förväxlas med det. Och där finns det ju avtal. Och vårdhotellet får ju inte konkurrera ut det.

Men vi håller på att lägga rätt större pussel för att se hur vi går vidare.

Och andra patienthotell som man kallar det då runt om i Sverige. De har ju en kombination av både en ren hotelldel, öppenvårdsplatser och slutomvårdsplatser som klinikerna bokar. De har olika taxor ör olika sorters boende på hotellen.

Så att ja, vi får väl se vart vi landar.

Håkan

Men är det roligt då tycker du att få vara i den här utvecklingsvärlden? För att vi säger utmaningar och det kan ju låta jobbigt. Men utvecklingen låter ju lite roligare. Ja men hur löser vi det här problemet? För det låter lite grann som att ni har för få platser.

Karin
Nej, just nu kan jag inte säga att vi har för få. Vi har ju inte hundra procent beläggning ännu. Men det beror ju också på att vi är ju fortfarande under uppbyggnad.

Och det är första året vi kör vårdhotell. Men vi har ju inte hundra procent beläggning. Vi har toppar på 50 procent beläggning. Men vi har en uppåtgående trendkurva sett till beläggning. Och vi behöver ju också se över hur disponerar vi de här elva platserna på bästa möjliga sätt.

Håkan
Men kan det vara så att de här slutenvårdsavdelningarna är lite dåliga på att släppa till också? Att de inte har hajat grejen riktigt ännu?

Karin

Nej, de hajar nog grejer. Men i och med att vi började med att skriva på papper så har vi haft lite svårt att få över alla användare att skriva i journalen. I Cosmic. Så att vi får motsvarande information som vi hade på papper in i journalen. Och det är just nu ett hinder för en del användare. Vilket vi försöker att lösa och jobba ständigt pågående dialog med användare. Hur löser vi det här på bästa sätt?

Håkan
Men tekniken finns, så det handlar om att Roger kanske ska in här, IT-pedagogen.

Anna G

Ja men precis. Stötta upp lite grann.

Det kan vara en väldigt god tanke. Och nu är du faktiskt mitt i prick på någonting, Håkan, som jag har gått och funderat ganska mycket på just idag. Kring pedagoger som en del i hur vi bedriver verksamhetsutveckling.

Håkan
Ja, utveckla lite så att vi får hänga på hur du har grubblat idag.

Anna G
Ja men jag tänker att den professionen handlar ju om lärande. Ja. Och vi har väldigt mycket att lära oss när vi ska förändra så mycket som vi ska för att bygga det här framtida hälso- och sjukvårdssystemet.

Håkan
Det är kul med lärande organisationer. Man lär av varandra, man lär av andra professionella. Och det handlar ju också om ett kulturbygge. Att få till en sådan lärande miljö. Nu står alla och nickar. Vi helt, precis. Ja, sparkar in en öppen dörr här. Ja, men det finns utmaningar i det också.

Anna G

Ja, precis.

Håkan

Har du någon sådan där

Har du någon bra story du kan dela med dig av? Från någon anhörig eller någon som har bott hos er då? Som har etsat sig fast hos dig lite?

Karin

Dessvärre inte. Men Tittar man i det som skrivs I de här utvärderingarna Så är det ju bara Högsta betyg. Och Många skriver också att Det här var så skönt Att få bo här I stället för att bo på en stressig vårdavdelning Här är det lugnt och skönt Och jag önskar att fler kunde få bo här.

Håkan
Då blir man lite varm i magen När man får läsa sådant.
Vi började med att prata om att det här är en besparing, men för mig låter det som att det är en bra satsning ändå på någonting som människor faktiskt trivs med oavsett om man jobbar där.
Men framför allt patienterna som kommer in. När man hörde Karin berätta så att ordet besparing blir alltid så där något negativt, nu ska vi spara igen Då ska vi hyvla bort saker här.

I mina öron låter det rätt så bra i alla fall Eller väldigt bra

Anna-Karin
Ja, precis Och det vi märker lite grann För först skickade vi ut egentligen i princip till alla kliniker, eller åtminstone på verksamhetschefnivå för att tala om det här.

Vilka typer av patienter som passa där.
Alltså kriterier Kallar vi dem för. Vi har inga läkemedel där Utan det ska de ha med sig själv och så vidare.
Så det är ju liksom väldigt speciellt. Eftersom vi inte har Sjuksköterskor där.

Så att vissa saker såg vi ganska direkt.
Att vi har sådana här patientgrupper Att kunna lägga där Men sen dyker det ju upp Lite eftersom, att det här skulle nog passa.

Och så skriver man och frågar.
” Skulle den här patientgrupper kunna ligga hos er”

Karin

Senast var det från barn Vi fick härom veckan De hade en grupp barn där som skulle kunna vara där mellan olika undersökningar till exempel.

Det dyker ju också upp. Från alla kliniker.

De får idéer när man vet att det här finns
Så att Jag tror att man måste fundera ett tag.

Och känna vad är det här till för egentligen?
För att man är ju mycket inne i den kulturen, att det ska finnas läkemedel det ska finnas sjuksköterskor det ska rondas Och allt det här.

Och sådant är ju inte det här till för Utan det är ju bara för att man ska få Lugnt och tryggt Och man kanske ska på operation dagen efter, få lite hjälp med dusch och bli följd till då Till operation.
Eller till mottagningen öre operation.

Håkan
Vi hör att arbetet har kommit långt Sjövall och Granevärn Det finns fortfarande utmaningar och utvecklingsmöjligheter om vi kallar det så.

Vad står ni och tänker på? Du grubblade hela dagen Granevärn kring det här Sjövall då Vad dyker upp hos dig?

Anna
Jag tänker också på det här med hur man tänker besparing som du pratar du om.
Vi har ju också den här utmaningen med att det finns ju inte heller resurser att få tag på.

Vi kommer ju få ärre och färre som ska ta hand om fler Och det vet vi Det är ju inga nyheter.
Även om det är jobbigt att ta in så tänker jag att v behöver ju också hitta andra arbetssätt, andra arbetsformer och prova nya saker.
För att vi inte kan, vi kan ju inte fortsätta som vi alltid har gjort heller.

Håkan
Nej Det har vi pratat ofta om I den här podden Den här omställningen som är på väg

Hör ni Du har skidkläderna på Anna Granevärn I alla fall skidbyxor.
Ja men precis Ja.

Håkan
För vi ska glida in på Vårt lilla hälsosamtal som vi alltid brukar runda av den här podden med.
Ni skulle ha varit här igår för då hände det något.
För det sa bara pang så hade jag värsta ryggskottet. Gick som en fällkniv här hemma och kunde knappt röra mig.

Men jag har haft det förut och jag vet att du måste upp och röra mig. Trots att det är lockande att slänga sig ner i sängen och bara tycka synd om sig själv.

Jag har haft värre. Jag fick ligga på sjukhuset en gång i tiden. Åka ambulans och allt sådant där och då skämdes lite grann.
Och då sa sköterskan så här ”du behöver inte skämmas ryggskott är faktiskt ganska allvarligt ”

Ann
Det bemötandet fick inte jag när jag var 19 år Och fick ryggskott och trodde att jag skulle dö Och ringde efter sjukvård Och så säger en distriktsläkaren ”ta två Alvedon och gå och lägg dig.

Håkan
Ja det är ju schysst.

När ambulansen kom så sa jag så här: ”Gör så att jag svimmar för jag har så ont”
Ja så var det med det, är en gammal historia.

Och jag tror jag vet varför jag fick det här ryggskottet För jag var ute och åkte skate i helgen. Körde ganska hårt som jag alltid brukar göra. De låg i rygg på mig och hetsade Och jag kände liksom att här måste jag trycka på lite grann Ja just det, lite extra

Ja jag skojar bara.
Nej men jag tror att det var det Jag tror att jag blir lite kort i muskulaturen Bak i rygg och rumpa och lår Och då behövs det inte så mycket när man struntar och stretchar.
Så stretchar är ju bra tänker jag.

Karin hur gör du för att hålla dig i trim Och liksom se till att livet är toppen både sinnligt och fysiskt och så där.

Karin
Ja för det första har jag ju hund och han berikar ju min vardag. Gör också så att jag måste ut och gå varje dag. Eller åka skidor med honom ja det är mycket han är en väldigt aktiv ras.

Håkan
Jaha Vad är det för ras?

Karin

Det är en flatcoated retriever.

Håkan
En fågelhund!

Karin
Jajamän Ja Så han kräver ju en hel del annars på vintertid är ju

Fjällen. Det ger energi.

Håkan
Ja Åker du ut för eller längd Eller vad?

Karin

Jag åker både och men mest utför.

Håkan
Ja Vart hittar du dina bästa pister?

Karin

Ja i Åre Men dessvärre gillar jag inte de köer som har blivit nu de senaste åren. Nej Men annars är ju Åre bäst tycker jag. Ja Åre

Håkan
Anna-Karin.

Hur är livet?

Anna-Karin
Jo det är fint!

Håkan
Jaha Ja Håller du i gång fortfarande?

Anna-Karin
Ja det är ju samma sak som alla andra gånger jag har varit här. Att det är mina hundar Och sen är jag ju också aktiv och jobbar ju lite med hundar också. Jag är lite domare och instruktör Och det är coachgrupper och har utbildningar Och åker runt lite.
Men samtidigt så har jag ju egna hundar Och tävlar med dem och tränar och så vidare.

Vallar med dem och tävlar och tränar i agility Jag har ju Jag är en inomhushall hemma Till exempel.
Men sen gillar jag ju också att åka skidor med dem. Alltså nu åker jag på Längden då.

Håkan
Ja Ja Drar de dig då?

Anna-Karin

Ja det gör de Och fort går det kan jag säga.

Man får välja vart man kör. Jag kör på sjön.

Håkan

Sjövall! Hur har du det med löpningen nu för tiden?

Anna
Ja det går bra!

Håkan
Det är ett tag sedan vi spelade in senast så jag har tänkt en del på dig. Hur du har haft det med det här isiga underlaget.

Anna

Ja Det är framför allt mörkret tycker jag som är jobbigast. Jag tycker det är trist att ge sig ut när det är mörkt. Men det har varit ganska skönt de senaste kvällarna har det varit väldigt vindstilla. Jag tycker inte om plusgrader på vintern Men det har varit ganska trevligt att springa.?

Håkan

Anna Grannevärn, är det så att du är på väg ute i spåret nu? Sist jag pratade med dig så berättade du för mig att du hade varit där uppe på nationalarenan.
Du skulle köra dig trött.
Du höll på i fyra timmar innan du blev trött.

Anna G
Ja precis och den här helgen så körde jag ett fyra timmars pass eller fyra timmar och en kvart blev det. Och lyckades inte bli trött.
Men tiden tog liksom slut så jag var tvungen att kliva av Ja du är ledsna liksom Ja Nej

Den stora upplevelsen för mig att kunna köra ett fyratimmars pass och inte bli trött eller uttråkad utan det är fortfarande lika kul.

Håkan
Säger någonting om att du är i bra form.

Anna G
Ja och att det ger mig glädje.

Håkan
Ja Precis ör det får man inte glömma bort. Det ger dig glädje att hålla i gång.

Anna G
Exakt.

Håkan
Hörrni snart är det jul och då brukar man ju krubba på lite grann. Brukar ni kasta er över julmatsfrejdandet. Hur ser ni under de här veckorna och dagarna? Eller tänker ni lite grann på att hålla tillbaka, Anna-Karin?

Anna-Karin
Nej jag håller inte tillbaka Men jag äter det jag vill ha framför allt:

Men det som är liksom pricken över i, för mig det är ju en skinkstut hembakt tunnbröd och griljerad julskinka.

Håkan
Kör du stark senap eller stark söt?

Anna-Karin
Ja stark senap.

Håkan
Okej, Karin då hur har du det med frossandet under de här veckorna och dagarna som kommer?

Karin

Ingen julmat före jul utan på julafton. Eller kvällen före, då blir det första hembakade skinkstuten. Sen är det ju vanligt traditionell julmat. Och som alltid blir över för att alla blir less. Först vill alla ha det, hela familjen ska ha det som alltid har varit, men sen efter julafton och juldagen då blir det annan mat.

Håkan
Ja Jag har fortfarande en halv julskinka i frysen sen förra året Den måste jag göra någonting åt. Den har inte gått åt. Sjövall, håller du igen Eller äter du.

Anna
Nej det gör jag inte Men däremot så brukar jag inte äta mer än att jag blir mätt. Men det är så tänker jag alltid.

Men sen Jag är inte heller något fan av att gå på en massa julbord innan. Det tycker jag är ganska bortkastat.

Jag tycker att julmaten är bäst hemma på typ julafton och juldagen.

Håkan
Anna Granevärn då?

Anna G
Nej men jag är nog ganska tråkig att bjuda på julbord För jag gillar inte det.

Håkan

Alltså gillar du inte julmat eller?

Anna G
Nej!

Håkan
Jag gillar julmat jag brukar äta utav allt möjligt på julbordet.
Sen har jag en liten grej när det börjar bli lite sent på kvällen.
Då tycker jag att det är kul, eller kul, det är gott att gå och hämta sig i lite prinskorvar och doppa i senap När klockan är så här 23.30. Och gärna med kall julmust Så det är en liten julhaftonslast som jag har.

Vad roligt att ni kom hit idag Anna-Karin, Karin lycka till med fortsättningen på vårdhotellet.
Tack Anna Sjövall och Anna Grane värd

Alla:
Tack