118 - Vården utvecklas, men inte alltid där du tror

HL
Ja, det är den tionde juni idag, vet ni vad det är för dag?

Det är min födelsedag.

AG
Ja, men precis, vi har ju precis pratat om det. Nu tänkte jag att nu har jag missat, det här är någon nationell högtid eller något annat som jag inte har.

HL
Ja, jag tycker man kan nästan likställa det i en nationell högtid på sätt och vis. Jag ska bara byta lurar här, vänta.

De gav upp mina lurar, så jag har bröt.

AG
Ja, men det är bra när det finns lite redundans.

HL
Ja, precis. Redundans, vad är det för ord? Är det beredskap?

AG
Ja, men precis, att det finns ett alternativ ifall att ordinarie hantering inte fungerar. Och jag började prata om eller vara med i diskussionen om redundans för väldigt länge sedan när jag jobbade inom elnätsbranschen. Då pratade vi om redundans till elkunderna. Ifall det blev avbrott på någon ledning så behöver strömmen kunna nå fram på annat sätt.

HL
Ja, okej. Brukar du använda det ordet ofta annars själva?

AG
Inte jätteofta, det kan jag inte påstå. Nej? Nej.

HL
Vi släpper det. Alltså den 10 juni idag och det här är det sista avsnittet innan vi tar lite sommaruppehåll. Vi ska försöka liksom grotta ner oss lite grann i hur den här vårterminen har varit. Hur känner ni inför det?

AG
Det känner jag att det ska bli jätteroligt för det har ju hänt fantastiskt mycket under den här våren.

HL
Ja.

AS
Verkligen.

HL
Härligt. Om man då säger så här då, om man bara har lyssnat på ett enda avsnitt utav den här podden under våren. Vad tänker ni att man ändå borde ha fått till sig?

AG
Ja men jag tänker att det har, som sagt, om man lyssnar på ett enda avsnitt. Ja men det är svårt för det händer så väldigt många olika saker. Men det är väl kanske just det som har präglat våren att vi är nere i väldigt många förändringsarbeten som sker på lite mikronivå nära patienten. Och det sker i alla möjliga olika slags flöden så att vi inte längre är lika mycket kanske, i de här stora övergripande förändringarna som när vi pratade mycket webbtidbok, egenmonitorering. Utan nu är vi nere på arbetssätt, mötet med patienten men i väldigt många olika konstellationer.

HL
Vad säger du då Sjövall?

AS
Jag håller med och jag tänker att ändå en röd tråd är ju att vi ändå går mot att vara närmare patienten. Alltså nära vård och personcentrering är ju som också ett begrepp som vi alltid rör oss kring. Och det tycker jag passar in på alla avsnitt.

HL
Mindre fokus på organisation då och kanske mera fokus på människan. Ja men det tycker jag. Och när du säger så här på mikronivå, är det bra då eller är det inte bra?

AG
Jag tycker att det är bra för att det vi ofta konstaterar att vi behöver mer av är ju relationer. Att stärka relationer, vi behöver mer kontinuitet till exempel. Och det är ju saker som sker i mötets mellan vården och patienten.

HL
För begreppet nära och personcentrerad vård är någonting vi uppehåller oss i ganska mycket. För det är en stor omställning inom vården sedan flera år tillbaka. Då kanske det inte är så konstigt att uppfattningen här eller exemplen som vi har lyft kommer från just mikronivå. Om ni förstår vad jag menar, att det är där patientmötet sker.

AG
Exakt, det är där det händer. Och sen är det ju som Sjövall också sa att det går ju i någon slags riktning. Allt det här, även om det är fantastiskt många olika förändringar, och förändringsarbeten som genomförs. Så leder ju allt i någon slags riktning. Och det är väl där vi behöver se att det blir en systemförändring också.

HL
Ja, och systemförändringen det blir den stora löken på laxen som behöver komma till.

AG
Ja men precis. Och då tänker jag att det drivs både utav de här på mikronivå, olika förändringarna och det vi gör som ledare i hälso- och sjukvården eller på ännu högre nivå, nationellt eller mellan olika regioner, mellan olika system.

HL
Hur märker du av mikronivån då i ditt arbete Sjövall när du arbetar som enhetschef på Staben och nära vård och personcentrerad där du är?

AS
Nej men det är ju allt som pågår. Jag tänker också mikronivå, det kan man också tänka att det är medarbetardrivet som vi också har pratat om ganska ofta i den här podden. Att det kommer liksom från, i mötet med patienten på arbetsplatsen det är ju ofta där idéer kommer till förändring eller förbättring. Det behöver inte vara en stor förändring alltid. Det kan vara att man ser en förbättring vill man göra. Och så otroligt mycket som pågår. Det slås ju av varje dag. Och kraften i organisationen att vi har så många som vill så mycket. Och jag tycker ändå att man ser att alla vill åt samma håll. Sen är det ju inte alltid säkert att man är överens om hur man går åt samma håll. Men jag tycker att allt leder liksom åt den riktningen. Jag tycker att det är tydligare och tydligare ändå.

HL
Ja, vi har haft många avsnitt där just den med mikronivå faktiskt har lyfts. I olika sammanhang och olika exempel. Så att om du som lyssnar bara har lyssnat på ett avsnitt så har du massvis av avsnitt kvar att hänga i. Ett avsnitt som man skulle kunna fastna för vi är lite grann i det här med fast läkarkontakt. Och det vi brukar prata om, kontinuitet. Det här ordet, kontinuitet inom ert gebit. Vad vill ni vädra kring det? Varför använder vi det begreppet så himla ofta?

AG
Ja, men kontinuitet är ju väldigt viktigt för oss. Jag tänker inte bara i... Man kan ju använda kontinuitet på många sätt. Ofta när vi pratar här så pratar vi om att det är kontinuitet för patienten. Det måste ju inte alltid bara vara kontinuitet till en specifik läkare, fast läkarkontakt. Men det är ju också en typ av kontinuitet. Men det kan ju vara till ett team, till en distriktssköterska, sjuksköterska eller en annan vårdkontakt. Men det kan ju också vara kontinuitet att vi har personal som stannar kvar och som väljer att jobba hos oss och som tycker att vi är en bra arbetsgivare, tänker jag också. För mig är kontinuitet ofta såklart det här i mötet med patienten vi menar. Men jag tänker att kontinuitet egentligen är större än så. Och också att vi fortsätter jobba i samma riktning. Förändring tar ju tid, men man liksom... Och då måste man ju fortsätta jobba på det, inte ge upp liksom.

HL
Så när man, som jag brukar slarvigt uttryckt säga, orkar hålla i, då ska man kunna överföra det till att se till att ha kontinuitet.

AG
Precis, och det fick vi också beskrivet i ett av avsnitten. Hur utvecklande det kan vara som distriktsläkare att stanna kvar på samma arbetsplats med samma lista med patienter. Och det tänker jag gäller för andra yrkeskategorier också. Att kontinuitet ur ett medarbetarperspektiv, att få ha sin grupp med patienter under en lång tid och följa dem, kan också bidra till utveckling.

HL
Ja, om du står och tänker på avsnittet med läkaren i Myrviken. Är det du menar?

AG

Brunflo.

HL
Var det i Brunflo? Men vi hade också en i Myrviken som han jobbat som... Ja, då var inte jag med. Nej, då var inte du med. Precis. Ja, då var jag med, Ja, förlåt Anna. Jag blandade ihop dem. Men det finns flera exempel helt enkelt. Så i Brunflo, det hängde inte jag riktigt med på. Men när du säger det så vaknar en klocka, vi har gjort många avsnitt. Men Myrviken, då hade vi en läkare med som jag inte kommer ihåg namnet på just nu.

AG
Johan.

HL
Johan, ja. Han pratade om, han hade jobbat i 11, 12, 13 år på samma hälsocentral. Och älskade det, och älskade att få vara i just Myrviken. Då kan man ju snacka om kontinuitet.

AG
Verkligen.

Och att känna sina patienter. Ja, och de känner honom.

HL
Ja, mycket väl tydligen.

AG
Och det har vi ju också haft när vi har pratat med Niklas.
Ja, precis. Som läkare på fjället, eller hälsocentral på fjället.

HL
Ja, just det. Han besöker samevisten.

AG
Precis.

AG
I stället för att de ska behöva komma till honom så kommer han till dem. Ja. År efter år, varje sommar, ger han sig ut på fjället. Och tar kontakt och kollar hälsa. Precis.

Och när man börjar utgå då från individernas samlade behov i stället för enskilda diagnoser står jag och tänker på. Vad tänker ni när jag säger så?

AS
Nej men jag tänker väl det naturliga som vi ofta pratar om också. Att primärvården är liksom basen på något sätt. Eller navet. Där man har allmän speciellt. Alltså läkare som är specialister i allmän medicin. Där man har liksom det breda uppdraget. Där är ju grunden på något sätt. Och sen behöver man ibland specialistkompetens från olika delar av specialistvården. Men att grunden ändå är primärvård både kommunal och vår egen primärvård.

AG
Precis. Och det har vi ju också i några avsnitt också tidigare pratat om. Det här var ju viktigt för dig. Bland annat när Anna-Karin har varit här. Vad är viktigt för dig? Det kanske inte är att alla de här värdena ska se exakt perfekta ut. Det viktiga för mig kanske är att hugga ved eller kunna gå med hunden eller så.

HL
Precis. Mina egna behov kan få styra den vård jag vill ha. Eller känner mig trygg med. Det är också det som är nära och personcentrerat. Kan man säga att ni tycker även om vi pratar om mikronivå. Att vården, primärvården eller sjukhuset har fått större öron. Om ni förstår vad jag menar. Att lyssna in just de här typerna av behov hos patienterna.

AG
Jag skulle nog svara att det ökar. Definitivt.

AS

Ja men det skulle jag också säga.

I och med att man hör alla de saker som pågår så tycker jag ändå att det är så. Sen är det ju olika utsträckning på olika ställen såklart.

AG
Och någonstans handlar det ju också om att vi medborgare ska också lära oss att förstå vilken typ av önskemål och krav vi faktiskt kan ställa på vården när det handlar om nära och personcentrerat. Så att vi också förstår att det här är också ett behov vi behöver uttryck för. Som inte bara handlar om min hälsa utan kanske hela mitt liv. Spännande. Vi pratade ju en hel del på slutet av åren här med Roger Pettersson. Vår kära IT-pedagog. Precis. Han var inne i ett väldigt spännande projekt på Hälsocentralen på Z-gränd. Om AI-stöd journalföring. Vad lär vi oss utav det faktum att AI faktiskt finns? Har funnits en lång tid? Och vad kan vi tänka om vi tittar lite framåt vart vi kommer att landa?

AG
Nej men jag tänker att AI kommer väl att vara, hoppas jag, någonting som man använder i de flöden vi kan ha nytta av. Där det kan göra nytta. AI-stöd journalföring ska ju pilotas nu till hösten. Det blir ju jättespännande att följa det och se vart det landar någonstans.

HL
Han var ju väldigt nöjd kommer jag ihåg med de försök som faktiskt hade gjorts innan de här piloterna ska i gång. Du kan ju se en tydlig skillnad på hur bra det faktiskt blev.

AG
Precis och vi har väldigt engagerade läkare på Z-gränd som tycker att det här verkar spännande att få prova. Sen kommer det inte passa alla och det kommer säkert att vara saker som behöver skruvas på. Men det är också så med många saker. Det är ju inte alltid att allt vi gör ska passa alla.

Och så ska det underlätta.

HL
Ja, det ska ju ge någon slags effekt.

AG
Ja, precis. Det ska ju vara en hjälp.

HL
Och piloter är ju precis som det låter, Anna Granevärn.

AG
Precis. Då får man testa. Och så utvärderar vi och följer upp. Och det är ju också på frivillig bas här om man vill testa. Sen har vi ju AI som finns redan sedan tidigare, bildgranskning. Till exempel är ju ett område där AI har funnits ganska länge. Och det pågår många forskningsstudier som vi också följer. Jag fick berättat för mig om en forskningsstudie där AI granskar EKG. Okej. Och med mycket bättre träffsäkerhet kanske då än sina mänskliga kolleger. Som också är intressant att följa de här studierna. Vad som är styrkor och vad som är... När det är styrka att det är en mänsklig bedömning också. Och allt det här behöver vi ju lära oss mycket mer om. Så då är det ju viktigt att forskning finns också. Verkligen.

HL
För att få fram de så kallade evidenserna.

AG
Precis.

HL
Finns det någon rädsla eller skepticism eller så där kring man bör prata om ju?

AG
Det kan man väl säga att det avspeglar hela samhället på något sätt. När det är en sådan här stor omvälvande förändring som påverkar hela vårt samhälle.

AS
Ja det skulle jag också säga. Och jag tänker att när man lyssnar på andra som har... Om man pratar om den här AI. Nu finns det ju många olika sätt AI kan hjälpa oss. Men när man har andra regioner som har provat det så... Så förstår man ju absolut att det finns farhågor. Och det är ju inte så konstigt. För jag tror att det är precis så. Vi har alla de farhågorna delvis... Mer eller mindre.

HL
...eller kanske så att ha en slags liten skepticism och ha den inställningen tills man ser någonting annat.

AS
Ja men nu jag tänker att det kanske hjälper oss att hitta det AI kan hjälpa oss med. Vi ska ju inte ersätta människor i vården på det viset. Utan vi ska ju använda AI när det faktiskt gör nytta och vi blir hjälpta av det.

AG
Frigöra tid kan ju vara ett sätt. Det blir mer tid över till annat gott arbete.

HL
Så kan det vara. Så kan det vara.

HL
Eller ökad träffsäkerhet med granskning av röntgenbilder. Ja.

AG
Men tekniken ska inte ersätta människan. Den ska komplettera.

Och då kan ju vi som människor göra det som vi är bäst på också. Så det är väl förhoppningen att det ska bli totalt sett en förbättring med allt det som görs.

HL
Ja det är spännande tider vi lever i.

AG
Verkligen.

HL
Det kan man ju klart konstatera. Och allting går väldigt fort.

AG
Ja.

HL
Ja. Utvecklingen går faktiskt så fort så att till och med AI-företagen själva vägrar att släppa vissa tjänster. Därför att de anser att det är för farligt. Vi är inte mogen. Eller det går inte att kontrollera. Och så kan vi ju inte ha det. Att vi får ett maskinsamhälle.

AG
Precis.

HL
Så det låter ju klokt att de tänker så. Webbtidboken har vi ju. Du nämnde ju det här inledningsvis. Och jag vet i ett avsnitt så snackade vi om själva breddinförandet.

AS
Ja.

HL
Att det var något vi hoppades på skulle ske. Hur har det gått?

AG
Jo men vi kan väl konstatera att i vissa yrkesgrupper så går det väldigt bra. Där kan vi ha ganska hög andel eller hur?

AS
Precis. Så är det. Vissa enheter, vissa yrkesgrupper går jättebra. Man verkligen ser nytta med det. Och man inför det brett. Ja. Och sen finns det ju andra där det kanske inte går lika snabbt. Eller det kanske inte heller lämpligt. Så det är lite olika. Men absolut att det används.

HL
Det är ju ingen tävling brukar jag säga.
Men där det går så är det väl bra. Vad är det som gör att det går så bra då på vissa enheter och ställen jämfört med andra?

AS
Ja det är ju klart att det ofta är medarbetarna själva som efterfrågar och tycker att det här är någonting vi borde ha. För det skulle återigen underlätta vardagen. Så då brukar jag, alltså när medarbetarna själva liksom hittar nycklarna till varför man ska använda det här, då brukar det gå ganska bra. Och ganska fort.

HL
Och när det inte går så bra, är det medarbetarna då också som stretar eller?

AS
Stretar vet jag inte. Men det kan ju vara att man inte ser vinsten med det. Eller att man inte tycker att man har behov, det kan ju också vara verksamheter där det är väldigt pressat. Så man kanske inte känner att man, man ser inte att man hinner. För det är klart att det ofta i förändringsarbete behöver du lägga ner någon tid på det innan man sätter i gång.

HL
Men så här är det ju i förändringsarbeten. Där borta kan det rulla på rätt bra. Här kan det vara en helt annan sak. Beroende på kultur, arbetssituation och mycket annat. Men då brukar vi prata om det som är så tillåtande i er verksamhet. Nämligen våga testa att testa.

AG
Precis.

HL
Ja, lyssnar ni på det så, ni kan ju testa att testa och se vad som händer. Kanske lyfter bort lite press i verksamheten eller annat. Man ser andra vinster, tidsvinster. När människor börjar sköta sina tidsbokningar själv. Ni vet som, vad det brukar lyfta, bilprovningen till exempel.

AG
Ja, just det.

HL
Eller frisören. Ja. Vad det nu är för någonting. Men törs man säga då att breddinförandet liksom rullar på framåt ändå?

AS
Ja, det skulle jag absolut säga. Det gör det. Absolut. Ja.

HL
Roger Pettersson var ju också, eller är ju i farten och i höst så ska han ut och träffa ännu fler. Han har ju tagit på sig ett ganska stort ansvar, måste man ju tycka, för allmänhetens räkning för att träffa gruppen äldre. Ja. som vill lära sig mer om både it och webb och AI och allt möjligt. Och det där tyckte jag var lite spännande att höra hans engagemang i det avsnittet.

AG
Ja, det är fantastiskt bra och en otroligt viktig del också i det här som faktiskt är en stor samhällsförändring. där vi bara är en liten del egentligen i sjukvården, men det är väldigt avgörande.

HL
Vad tror ni det kan leda till att han är ute på de här träffarna och liksom lär ut och få de här grupperna att känna trygghet med den tekniska miljön och skaffa sig ett bank-id till slut och lite sådana saker.

AG
Ja, men jag tänker att det är liksom, oavsett vilken grupp man träffar så när man har ett samtal kring någonting, för det är ju inte bara att han lär ut, det är ju också att de efterfrågar ju någonting. Kan vi ha ett samtal kring det här? Vad erbjuder ni? Vad finns? Vad kan man göra? Och då tänker jag att i det så skapar man ju också ett driv hos medborgare oavsett vilken grupp man pratar om, att kanske efterfråga saker också. Vilket ju tänker jag mig kan hjälpa oss i vården att driva på saker. Ja, man närmar sig ju varandra. Jag tänker att om vi hjälper oss att lyssna på varandra så tror jag att vi kan liksom komma längre. Det är min förhoppning i alla fall. Och jag tror att vi i vården behöver vara bättre på att lyssna på patienter och medborgare. Det här är ju ett sätt, det finns många andra sätt, men det här är ett sätt.

HL
Men det här som Roger tar på sig, det är ju liksom inget kärnuppdrag som regionen egentligen har eller?

AG
Det finns väl inte definierat riktigt på det viset. Det står inte i hans arbetsbeskrivning, du ska också ut och träffa andra människor. Vi brukar inte vara fullt så detaljerade för då skulle vi bli väldigt stelbenta. Men man kan väl säga att det ryms inom ramen för hans uppdrag med att bidra till omställningen och den digitala utvecklingen.

HL
även utanför själva sjukhuset eller primärvården.

AG
Ja, det blir ju som att skapa förutsättningar för oss.

HL
Ja, bra Roger säger vi. Han lyssnar ju på alla avsnitt.

AG
Såklart han gör.

HL
Ja, det är klart han gör. Vi har också en annan grupp i samhället som kan vara svåra att nå ibland. Och det har vi också pratat om i det här avsnittet när ungdomsmottagningen var här. Kommer ni ihåg det? Precis. De tog ju tag i den här saken och har producerat ett antal suveräna kortfilmer. Proffsigt gjort. Filmer som ska dra till sig den här gruppen. Alltså ungdomar mellan 13 och 23. Hur gammal man är ungefär? När man går på ungdomsmottagningen. Här ser vi också hur ungdomsmottagningen tar ett grepp om sin egen kommunikation för att nå ut på lite andra sätt än vad man traditionellt har jobbat som. Precis. Och besöker också skolor och miljöer där unga människor finns i stället för att vänta på att de ska komma till dem.

AG
Men det är ju jätteviktigt att vi jobbar med olika format anpassat utifrån olika målgrupper.

HL
Precis.

AG
Och att man, jag tänkte det som är roligt med deras arbete, de är ju väldigt duktiga tycker jag på sådant här.

Men det är också att man själv analyserar också. Vi når inte fram. Vad är det som gör att vi inte når fram? Ja men okej, kan vi testa något annat grepp? Alltså det är ju det som är så roligt att man liksom provar något nytt då. Nej men vi lyckas inte riktigt. Nej men hur gör vi då?

HL
Och hos dem handlar det jättemycket om kanske också att vara förebyggande.

AG
Ja precis.

HL
Att människor ska förstå att det går att vara förebyggande, ta ett eget ansvar. Det lyfter vi också ganska ofta nästan varje avsnitt att ta ansvar för sin egen hälsa. Och vad vi nu menar med det och hur vi gör för att göra det. Därför var det ju extra spännande att det senaste avsnittet så var ju smittskyddsläkaren med, Annika Jersson.

AG
Just det.

HL
Ja. Och pratade om vaccinationer och infektionssjukdomar och hennes arbete. Och det här med att, det slog mig först då på riktigt när hon var här. Att det här med att ta ansvar för sin egen hälsa, det tar man fanken att vaccinera sig.

AG
Exakt.

HL
Det är viktigt. Det var ett intressant samtal med henne, jag vet inte om ni håller med.

AG
Ja jag tycker det var jätteintressant.

AS
Ja jättebra.

AG
Och de här parallellerna till djurvärlden där det är liksom krav på att har du inte vaccinerat din häst då får du inte delta i tävlingar.

HL
Nej precis.

AG
Medan vi har liksom ett helt annat sätt att hantera det när det är människovaccination som bygger på att man är delaktig. Ja, frivillighet.

HL
Och det är inte så att vi förespråkar en tvångsvaccinering, det är inte det vi menar.

AG
Nej, utan det var bara intressant att reflektera över att vi i samma samhälle har så olika angreppssätt eller perspektiv.

HL
Ja. Om man tittar framåt då, vad finns det för någonting som ni, finns det någonting så där som ni känner att det här behöver bli lite bättre på under hösten?

AG
Ja men jag skulle nog tycka att vi skulle, som jag skulle vilja att vi lyfter här. Ja. Det är väl att på något sätt också diskutera det här på systemnivå. För nu har vi ju varit väldigt mycket i mikroperspektivet den här säsongen och det är jättebra, det tycker jag vi ska fortsätta med. Men hade vi kunnat få in någon gäst som kan vara med och resonera kring ett systemperspektiv så skulle jag tycka det hade varit jättespännande.

HL
Så att vi klättrar lite längre upp i organisationen.

AG
Ja men precis, att vi klättrar upp lite och sen kanske vi vill gå ner igen och fortsätta.

HL
Så lite mer av det kanske innehållet ska vara i höst då? Ja men jag tänker det. Ja. Eller vad tycker ni? Jag håller med, jag skriver ner här. Ja nu får man önska. Ja du då. Precis. Ja men om man då sammanfattar våren i ett enda budskap så handlar det kanske inte främst om ny teknik, nya organisationer, nya arbetssätt egentligen. Utan det handlar om att skapa en vård som utgår mer från människors liv.

AG
Ja det tycker jag var en bra sammanfattning.

HL
Ja.

AG
Är det du som har gjort den?

HL
Ja det är faktiskt min kompis Chatt GPT som hjälper mig lite grann. Ja jag har enorm nytta av den. Ja. Och ibland så kan man känna lite skam när man säger jag har använt AI. Och då kan en del människor säga så här man kan inte tänka själv. Men det är det jag har gjort brukar jag säga. Ja. Jag har dragit nytta av det som finns. Mm. Ja. Det betyder inte att det tar över mitt liv. Nej men det kapar lite tid. Och vissa sammanhang kan jag göra det när jag sitter och letar saker. Ja. Det är otroligt effektivt. Igår letade jag efter en stickad kavaj. Mm. Jag tog en bild på en snubbe på tv. Den där tyckte jag var snygg. Och så bad jag Chatt GPT. Kan du identifiera den här? Och då gjorde den. Ja jättebra. Och jag hittade den. Och jag beställde den. Ja. Oj det är coolt. Ja. Slapp sitta och googla och titta och leta. Utan jag hade bra hjälp utav det. Nog om det. Hörrni. Sommaren stundar ju för dörren. Hur ser planerna ut för er privat? Vad kommer det att hända i sommar? Semester och lite vila eller?

AS
Ja men det måste vi väl. Absolut.

HL
Återhämtning är viktigt. Sjövall, vad ska du göra för något roligt? Eller tråkigt?

AS
Tråkigt?

HL
Tråkigt. Ja då tänkte jag på trädgårdsarbetet.

AS
Nej. Ja det är ju det. Jag tycker det är härligt men det är också ganska tråkigt.

HL
Du och jag är lika

AG
Granevärn älskar ju att stå på knä i potatislandet.

AS
Nej men jag hoppas ju på att det ska vara bra väder. Lagom varmt och så att man kan vara ute mycket. Jag tycker ju om att vara utomhus. Det hoppas jag. Ja. Så blir det väl någon resa någonstans med familjen och så där.

HL
Vad härligt. Mm. Och du då Anna Granevärn.

AG
Ja men det blir ju en hel del utomhus och fysisk aktivitet i olika format. Ja. Ska köra något mountainbikelopp. Och det blir väl lite ut på fjället. Vandra, springa. Men också fantastiskt mycket trädgårdsarbete. Men det är ju mer utav timmar på åkegräsklipparen eller med röjsåg. Ja. I min trädgård. Den är ganska liksom stor och inte så perfekt.

HL
Har du mer av en egendom än en liten villatomt kan man säga så?

AG
Ja det är väl lite gård kanske. Ja då är det lite mer att ta hand om. Ja men det blir lite så där grovt liksom. Det kommer ett lastbilslast med jord och så ska det köras ut. Eller det kommer grus och då ska det fixas.

HL
Tar du fyrhjulingen då och skrapar ut?

AG
Ja. Eller inte skrapa men transporterar i alla fall.

HL
Jag ser ju framför mig hur dina kvällar ser ut.

AG
Ja det är mycket skottande och då gäller det att belasta kroppen på ett bra sätt.

HL
Ja men får du tid till någonting annat än att underhålla egendomen?

AG
Ja men absolut. Jag har ju mina rullskidor och mina cyklar och mina löparskor som jag använder flitigt. Och hunden är ju också en väldigt fin vän som tycker om att göra utflykter med mig.

HL
Ja vad trevligt. Du vet att den tycker om det. Ja det vet jag. Den blir jätteglad. Den är alltid glad. Ja så är det med hundar. Precis. De är väldigt tacksamma på det sättet.

AG
Ja det är de. Imorse var den dock inte så glad när jag skulle åka till jobbet. och då satt i den sig och ylade i hundgården och min granne har jobbat natt. Så att jag är lite bekymrad över situationen men jag hoppas att det lugnade ner sig.

HL
Ja det får vi hoppas.

AG
Ja det är ju viktigt för det sociala och trivseln på något sätt att kunna vara kvar i sin by.

HL
Ja det är klart. Så inte du blir utpekad eller bortknuffad från byn för att hunden ylar hela tiden.

AG
Nej men precis.

HL
Den brukar inte göra det men det kanske var något speciellt med min hund i morse att den saknade att du inte fann kvar.

AG
Ja den håller på att byta päls och då brukar den tycka att livet är lite jobbigt.

HL
Ja just det. Ja det kan man ju tänka sig själv att det kanske inte är så trevligt alla gånger. Att byta päls.

AG
Precis. Det kan vara en ganska tuff process. Omständligt. Jag har köpt ett balsamshampoo som ska stötta processen.

HL
Ja vad bra.

Ja jag kände hur det bara klev på ryggen.

AG
Vill du låna lite hundschampo?

HL
Ja kanske behövs. Vad vet jag.

AG
Vad ska du göra då Håkan?

HL
Nej men jag ska väl. Jag håller på och knegar på nu de sista veckorna mot att vara lite ledig. Jag ska på en liten resa hoppas jag men framför allt ska jag fiska mycket. Jag har redan börjat och det är så jävla härligt förlåt nu svär jag. Men det ger mig så himla mycket. Det är ungefär som med ditt påtande i trädgången. Just det. Precis. Enorm energipåfyllnad. Och idag är det ju tionde juni och redan fredag lördag söndag ska jag Iväg tre dagar till fjällen och fira lite grann.

AG
Vad härligt att se fram emot. Vad härligt.

HL
Ja. Lite så här brydd bara ska ha med mig i form av matväg. Ja. Jag ska inte vandra några långa sträckor eller så där. Och det öppnar ju upp för att faktiskt ta med sig lite gourmet käk. Ja men precis. Du vet då att leva lite gott någon dag så där.

AG
Ja exakt.

HL
Brassa på ute i elden så där.

AG
Kan du ju ha med dig lite goda ägg till exempel.

HL
Ja ägg ja. Det har jag inte tänkt på. Jag tänkte vara med på en god köttbit och lite så där. som man kan dänga fram på brasan. Ja men framför allt se fram emot att få ta det lite lugnt faktiskt.

AG
Du kanske får upp någon fisk som du kan laga till på brasan.

HL
Ja nu är du inne på ett område här Anna som är viktigt tycker jag. Alltså öringen är ju rödlistad. Det kanske ni känner till. Ja att den är nära hotad kallas det. Så det är med försiktighet som jag brukar ta upp en öring lite då och då. Någon enstaka gång åker den med för att jag kan vara lite sugen på den. Men den mesta åker tillbaka. Ja just det. Då ska jag vara tydlig för er som nu reagerar på det här att det kan skilja sig regionalt hur det ser ut med hörringbestånden. Men generellt tänker jag så här. Hörrni med det får vi väl önska alla en trevlig sommar.

AG
Ja det får vi verkligen göra. Så ses vi till hösten igen.

HL
Ja vad skönt. Ha det så gott hörrni.

AG/AS
Ja tack. Tack.