87 - Så ska vi ordna med jämlik vård för alla!

Medverkande tituleras i transkriberingen:

• Anna Granevärn - Hälso- och sjukvårdsdirektör
• Anna Sjövall - Verksamhetsutvecklare
• Marit Nääs - Verksamhetsutvecklare, HOSPA
• Håkan Lundqvist - Programledare

Håkan

Hej och välkommen till det här avsnittet. Det är det andra för i år. Hur står det till idag?

Anna G

Jomen det är väl ganska bra. Jag har kommit in i det här med att använda isgrus hemma så det är väl en sådan här liten olycksförebyggande insats som jag ägnar mig åt denna vinter.

Håkan

Ja, det är väl jättebra för det är den 16 januari idag när vi spelar in och det är sju plusgrader hemma hos mig och något liknande hos dig antar jag och vi har haft problematik med halka i det här området under en ganska lång period nu.

Anna G

Det får man säga.

Håkan

Och det märks väl också inom sjukvården. Folk som sig halkar och landar och det blir handleder och annat trist.

Anna G

De kommer ju, de här olyckorna och det blir många som behöver söka hjälp så då kan isgrus vara ganska bra att förebygga med. För det är ju lätt hänt att man halkar när man kliver ur bilen eller går ut genom ytterdörren eller bara ska ha någonting. Och så tänker man inte på det.

Håkan

Ja men du bor ju i egen fastighet så du har ett eget ansvar att se till att säkra upp så att säga.

Anna G

Ja precis. Håkan

Och jag har också egen fastighet och privata fastighetsägare, de har ju liksom en skyldighet för att grusa. Men det gnälls oftast på att kommunen inte gör jobbet så precist så att det där kan vara bra att ha lite ögonen på och det kan vara bra med broddar och gåstavar om man känner att man blir tryggare. Extra skönt att vi kunde få ur oss de här tipsen.

Anna G

Det kändes som en bra inflytning.

Håkan

Vår gäst idag. Marit, jag tänkte du ska få presentera dig själv.

Marit

Ja, hejhej, Marit Nääs jag är samordnare för kunskapsstyrning och har jobbat i regionen väldigt många år.

Håkan

Ja, om man frågar, hur många år du har jobbat?

Marit

Trettiofem år.

Håkan

Grattis Regionen och grattis till dig. Vad är det som har gjort att du har varit kvar under så många år.

Marit

Jag har jobbat som kliniker de flesta åren och haft jättebra möjligheter att utvecklas, jag har jobbat mycket med stroke- och hjärnskador, rehabilitering, och hållt i utbildningar och utvecklat den vården.

Håkan

Du är ett öskar av 35 års erfarenhet ifrån ditt yrke, det är ju liksom guld värt. Den skattkistan vill man ju liksom inte släppa taget om. Anna Sjövall. Hej och välkommen till podden du också!

Anna S

Jag har fått förmånen att jobba med Marit tidigare så jag.

Det är skönt att ha någon erfaren som man kan luta sig mot och fråga, så är det guld värt.

Håkan

Är det många som lutar sig mot dig Marit, i olika sammanhang?

Marit

Jag tycker kontinuitet är viktigt på en arbetsplats så att det faktiskt händer. Jag har jobbat med lite olika saker, med verksamhetsutveckling och också med journalsystemet Cosmic när vi införde det.

Håkan

Men det jag tänker på då är att du sett ledningar komma och gå. Du har sett olika politiska styrningar komma och gå och du har sett olika former av olika utvecklingsstrategier och besparingar eller satsningar och högt och lågt under en ganska lång period. Blir du luttrad någon gång, eller hur funkar det?

Marit

Jag kan ju känna igen mönster som kommer när det kommer nya personer som i lednings positioner på alla nivåer. Egentligen så tar jag det lite coolt.

Håkan

Och där kan ju din erfarenhet vara till en enorm styrka. Jag menar inte att du går omkring och suckar och säger ja, ja, det där har vi varit med om förut utan att du kanske använder den erfarenheten som en styrka.

Marit

Jag tycker att det är viktigt att bidra med den kunskap och erfarenhet man har och jag sitter inte och kniper igen munnen och tycker att jag ska vänta och se utan om jag kan så hjälper jag gärna till.

Håkan

Ja, vilken bra inställning. 35 år, Anna Granevärn hur många år har du i olika funktioner i Regionen.

Anna g

Ungefär tio.

Håkan

Det är också ganska lång period och då har du också sett lite olika saker under den tiden.

Anna g

Precis, och det kan jag hålla med om att, jamen saker kommer och går litegrann och nya kommer in och andra lämnar. Men på något sätt så fortsätter vi. Vi reflekterade lite på det häromdagen faktiskt. Hur styr man en organisation som är så stor och spretig, som har så många olika funktioner och ledningsfunktioner i sig att det är lite liksom att organismen styr sig själv i

någon mån, och det gäller att hänga med där och liksom försöka rikta in den på att vi är på rätt väg. Eller som den här färdplanen som vi jobbar med nu, (färdplan 2030) att det är den riktningen vi ska gå. Men det är otroligt svårt att säga att man liksom egentligen styr organisationen, oavsett om det är den politiska styrningen eller om det är på de olika chefsnivåer som vi representerar.

Håkan

Och Färdplan 2030 som du nämner. Den går väl att hitta på vår Regions webbsida.

Anna G

Eller ja, vi har den synlig och det kommer att bli ännu mer när vi

Graderat webbsidor och annat så det blir ännu lättare att hitta.

Håkan

Och du som lyssnande sitter som ett frågetecken. Så in och läs på. Det kan vara jättebra och läsa lite grann.

Färdplan 2030 då vet man vad vi snackar om sen.

Anna G

Precis, Vi kanske ska göra någon djupdykning i den också här framöver i podden.

Håkan

Ja, vad spännande! Anna Sjövall. Hur länge har du varit verksam i regionen?

Anna S

Det måste vara 15 år i regionen nu.

Håkan

Det är också en ganska lång tid.

Anna S

Längre än jag tänker mig att jag har varit här.

Håkan

Alltså, vi har 60 års samlad erfarenhet här i studion.

Det tänkte jag på nu, det är ju ganska bra. Men du, kunskapsstyrning? Vad är egentligen kunskapsstyrning?

Marit

Ja, det är ju regionerna som tillsammans har slagit sig ihop om att vi ska ge patienterna en jämlik och resurseffektiv vård med hjälp av olika åtgärder.

En del är ju att man har det som kallas för kunskapsstöd, vad man kan läsa sig till och en del är ju stöd för utveckling och analys och en del är ju stöd för verksamhetsutveckling och ledarskap.

Så de tre delar i det här med kunskapsstyrning och det har ju sitt ursprung i att

vi såg att inom regionerna att vi inte har en resurseffektiv och jämlik vård i Sverige.

Det är väldigt stora skillnader och för att utjämna de skillnaderna så slog man sig ihop om att skapa det här kunskapsstödet och ha en organisation för uppföljning, analys och en organisation för stöd för utveckling eller stöd för verksamhetsutveckling och ledarskap.

Håkan

Jag tolkar som att det finns både för oss medborgare liksom att vi ska kunna ta till oss kunskap samtidigt som det finns också för verksamheterna.

Marit

Ja, medborgarna är väldigt delaktiga i att upparbeta kunskapsstöd och det görs ju på nationell nivå och regionerna har delat upp sig så olika regioner gör olika typer av

kunskapsstöd. Det är uppdelat per sjukdomsområde kan man säga.

Håkan

Och hur samverkar man då?

Marit

Med patienter? Man utgår från patientens resa, kallar man det, och samlar patientrepresentanter och frågar hur funkar det egentligen? Hur tycker ni att det funkar och vad är förbättringsområdena? Och det blir också det som blir en hjälp för regionerna att skapa de här kunskapsstöden också.

Håkan

Och hur samlar man in den här datan man behöver få från? Kan du beskriva hur det går till?

Marit

Ja, jag är inte jätte hemma på det här nationella arbetet, men som jag fått berättat för mig så har man möten med patienter och patientorganisationer i workshops för att kunna skapa den här patientresan och de här erfarenheterna i kunskapsstöd. Sedan

så finns ju också.

Det finns olika typer av kunskapsstöd, men patientens väl och ve är ju väldigt, väldigt viktigt. Så resultatet ska ju synas i att patienterna får förbättrat liv och hälsa.

Håkan

Och vad betyder det för medarbetarna att det finns ett sådant här samlat kunskapsstöd som ständigt fylls på?

Marit

Ja, det betyder att det finns ju tillgängligt på 1177 för vårdpersonal. De här nationella kunskapsstöden och vi som region som ska förhålla oss till de här nationella kunskapsstödet. Men vi kan göra tillägg som kanske förtydligar hur vi jobbar med remisser, rutiner eller hur vi samverkar i vissa frågor. Och det kan också vara att skapa egna som inte finns representerade nationellt så länge, men som ändå finns publicerad på ett sätt som att det nås av regionens medarbetare.

Håkan

Som kan vara kanske lite mer aktuella för den här regionen.

Marit

Det nationella systemet för kunskapsstyrning har ju inte sagt att man gör ett komplett kunskapsstöd för alla sjukdomar som en person kan drabbas av utan de mest vanligaste och de som är mest viktiga att jobba med. Och det betyder ju att vi måste ha tid hos oss också, nationellt och i regionen, jobba med kunskapsstöd och det har man ju alltid gjort också. Vi har alltid jobbat med förbättringsarbete och skrivit hur man ska jobba med olika patientgrupper och så där.

Men det som är tydligare nu är att primärvården och specialiserad vård tillsammans ska arbeta fram både de här lokala tilläggen och de här egna kunskapsstöden som vi har hos oss. Och därför har vi också organiserat oss på samma sätt som man gör nationellt utifrån olika sjukvårdsområde.

Håkan

Intressant och hur står det till med kunskapsstödet i den här regionen? Är vi en förebild eller släpar vi efter?

Anna G

Jag skulle nog säga att vi är en förebild i vårt sätt att arbeta och det handlar väldigt mycket om att Marit finns så nära hälso och sjukvårds ledningen.

Marit

Ja, det håller jag med om. Det är en jätteviktig nyckelpunkt att det inte är isolerat heller utan det är en del av övrig verksamhetsutveckling som vi gör.

Att vi att vi också har respekt för allt som behöver göras i hälso och sjukvården så att vi har väldigt tät koppling till hälso och sjukvården för att man ska kunna fatta beslut baserat på vad klinikerna har för gjort för analyser och så.

Håkan

Du blir liksom den här länken mellan verksamheterna där ute. Kan vi säga så och sjukhusledningen så att sjukhusledningen inte sitter i ett slutet rum någonstans och jagar uppgifter eller annat utan det är lätt att tanka av dig?

Marit

Ja, jag kan ju inte allt, men jag kan ta med mig kliniker som kan de här olika frågorna som behöver fattas beslut om när det kommer de här större typerna av kunskapsstöd. Då ska vi göra GA- analyser, alltså varje GAP-analys. För ja, det är jättekrångligt. Men det betyder att vi ska titta på vad står i det här kunskaps stödet? Vad är vårt nuläge? Hur långt ifrån befinner vi oss? Gör vi de här olika aktiviteterna som det står att vi ska göra för till exempel depression eller sepsis? Som har kommit i ropet ganska mycket nu också.

Håkan

Som brukar kallas blodförgiftning.

Marit

Hur ligger vi till? Hur ligger vi till med hjärtkärlsjukdomar, hjärtinfarkt till exempel. Så att då tittar hälso- och sjukvårdens experter då så att de som jobbar på aktuella enheter tillsammans med primärvården, experter, allmänt specialister tittar på vad gör vi idag och vad borde vi göra? Och hur kan vi fylla igen det här gapet då?

Håkan

Samtidigt som det kommer en handlingsplan eller vad vi nu kallar det.

Marit

Precis då kommer en rapport på vad är viktigt att göra? Rapporten innehåller ju allt från att vi behöver samverka bättre, vi behöver skapa en rutin kring någon detalj i det här vårdflödet. Ganska sällan. Men ibland kan det också komma att vi behöver mer kunskap, utveckla

någon förändring i journalsystemet eller sådana saker. Men mycket handlar om att vi behöver samverka bättre helt enkelt. Det behöver bli tydligare vem som gör vad.

Håkan

Och då är vi inne på det här spåret om samverkan och hurfrågan, Som vi har pratat om så mycket i andra avsnitt, men vad jag har förstått det som, så du nämnde något nu innan vi börjar spela in här. Att andra regioner ändå tittar på hur Region Jämtland Härjedalen jobbar med kunskapsstyrning.

Anna G

Ja precis! Det är ju lätt att det här blir en slags funktion som ligger lite grann bredvid och inte har den här tydliga kopplingen till ledningen.

Men vi har valt att ha en väldigt tydlig koppling och Marit kommer regelbundet till hälso och sjukvårdsledningen, presenterar Gap-analyser eller andra saker som vi behöver ta ställning till.

Behöver vi fördela om resurser eller behöver det arbetas med frågan på något annat sätt i samverkan?

Det finns ju olika laggar som vi kallar det för lokala arbetsgrupper som jobbar med olika frågor och vi följer upp hur det går.

Det kan ju vara rätt sorts frågor ibland eller att vi behöver omfördela mellan oss och då har vi möjlighet att ta ställning till det där ibland.

Håkan

Snabba puckar eller är det sådant som får ta tid eller?

Anna G

Jamen det är Marit! Så himla strukturerad Marit! Du har ju alltid med de här fina översikterna på hur det går, hur långt vi har kommit, var befinner vi oss i processen? Det finns tidplaner så att det här är så väl genomarbetat när det kommer till oss så det är inte så mycket att vi behöver sitta och dividera, utan det är väl mer som om det är de här svåra avväganden när vi behöver prioritera någonting.

Marit

Och jag tycker är viktigt att de som jobbar då i hälso- och sjukvården på olika enheter som jobbar med de här delarna behöver känna att de har ett bra underlag som de kan stolt presentera för hälso- och sjukvårdsledningen och att det är sådant intresse också från hälso- och sjukvårdsledningen.

Det hör jag ibland för det har varit lite grann innan att man är lite osäker på var ska man vända sig i olika frågor och nu är det mer tydligt när det är kopplat till just de här frågorna. Resurseffektiv och jämlik vård enligt det här med kunskapsstyrning, systemet och tydlighet.

Håkan

Det är ju något som är oerhört viktigt. Allt blir ju lite svajigt och det blir fler frågor än svar annars.

Men det kul att höra att du är så oerhört strukturerad, det är ju en slags personlig egenskap litegrann. Har du alltid varit det?

Marit

Det vet jag inte. Kanske är för jag har jobbat så länge med rehabilitering och med hjärnskadade. Då tror jag att man måste se att processer behöver ta sin tid.

Håkan

Hur hittar du det här tålamodet? För ibland kanske man som medarbetare Regionen kan känna en viss liten frustration att vi kommer inte framåt. Jag kan vilja ha det gjort imorgon eller idag, är du med hur jag menar?

Marit

Ja, men det är ju inte jag som ska göra det är inte jag som gör det här förändringsarbetet, jag stöttar ju förändringsarbetet. Beredningsarbetet måste komma från verksamheten och det finns alla möjliga olika saker som kan behöva prioriteras före och som kan vara högre prioriterat också faktiskt.

Håkan

Det kan ju vara så att den dagliga verksamheten går liksom först. Det här måste vi göra nu på vår verksamhet här och sen har vi utvecklingsbiten, förändringarna.

Marit

Jag kan ju milt pressa mig in annars.

Jag tror inte att vi bara kan ta patienter och det dagliga då blir det ingen utveckling och då förlorar vi nog också om vi pratar kontinuitet när man ska jobba längre i vården och så där. Och det är väldigt många som ser att arbetet måste innehålla en utvecklings bit.

Håkan

Vi har ett bra exempel tror jag och det. Finns säkert många andra bra exempel, men ifall man vill lyssna så lyssna på avsnittet om akuten. Det avsnittet om och deras sätt att kompetensutveckla sin personal var ganska inspirerande. Det kan ni gå tillbaka till. Lyssna på. Det ligger någonstans i poddflödet. Kommer inte ihåg vilket avsnitt det var, men det får ni leta upp.

Marit

Men jag har också hört att de jobbar bra där.

Håkan

Det finns många andra. AK-mottagningen har vi också som ett bra exempel så det finns många bra exempel verkligen. Anna Sjövall, du som sysslar med verksamhetsutveckling, hur nära är du kunskapsstyrning ligger det i din roll och det du sysslar med?

Anna S

Det är inte kunskapsstyrning i organisationen.

Då sitter jag i samverkansgrupper för struktur, vård, information och data analys och så. Då jobbar vi mer med de frågorna, jag är inblandad i mer sådana saker. Men sen är det ju när jag jobbar med mina kollegor ute med verksamhetsutvecklare så får man ju ta del av vad de jobbar med hos sig så klart.

Men jag är inte där själv. Nej.

Håkan

Jag gillar uttrycket. Att ”pressa sig in milt” visar också att det finns någon slags respekt för både verksamheten och bredden. Det vore ju om det omvända vore att pressa sig in stenhårt och då får man ju inte med sig människor och individer och öppna öron, utan man kanske stänger igen stället.

Marit

Men när det gäller en sådan här stor omställning och det är det för många av alla har jobbat med verksamhetsutveckling kring tidigare. Det som är väldigt tydligt för mig är att man är mer van att titta på den egna verksamheten och den utvecklingen. Och nu ska vi titta på patientflödena och patient kan röra sig mellan olika verksamheter och då behövs det någon som är samordnare och som håller i det och som agerar om det inte går framåt.

Håkan

Ja.

Marit

För den är man inte så van vid, att ta ett ansvar utöver den egna verksamheten.

Håkan

Då innebär det ”stuprör”, det förhållandet.

Marit

Det är också viktigt att titta på den egna verksamheten, men det här är ändå en till dimension som kommer in för att det ska bli bättre för patientens hela resa.

Håkan

Det finns några bärande delar här, liksom att lyfta blicken och kanske ställa sig lite håll och titta. Inte bara på sin egen verksamhet utan helheten eller andra verksamheter som också hör ihop. Och det är att ha tålamod med det, och någonstans handlar det också om modet att kunna göra de här bitarna som medarbetare eller chef eller ledning också.

Marit

Jag tycker stödet är jätteviktigt.

Jag ger ett administrativt stöd. Jag kan berätta hur andra har gjort också. Jag kan ju ge dem det stöd i metoden och organisationen. Jag gör ganska mycket information och har dialog med de här olika programområdena nationellt uttryckt, om vi tänker hjärt- och kärlsjukdomar. Det är ett Programområde och

infektionssjukdomar ett programområde och då så pratar vi med de här olika programområdena. Jag gör den just nu tillsammans med en av regionöverläkarna, och hör hur de har det helt enkelt och vad de tycker att de behöver få stöd i och vilka frågor de har. Om det är något som kan utredas och då fånga upp det. Och så tänker vi igenom, ”hur kan vi förbättra deras arbetsprocess också? ”

Håkan

Jag tänker en idrottsmetafor om Anna Granevärn är förbundskapten så är det du som är lite coach.

Marit

Ja, det är lite coachjobb med det här.

Håkan

Frågorna du får då. Stödet som efterfrågas.

Kommer det främst från er i ledningen då eller kommer det från alla, alla olika håll och kanter?

Marit

Det kan ju komma någon detaljfrågor från divisionschefen, vi har tre stycken divisionschefer. Vi har också kontakt, och då kan det komma någon detaljfråga och sådant som ska lösas. Men mest kommer det från dem som ska göra verkstad av det hela. Hur ska vi göra? Vad får vi för stöd då? Ja, de kan ju det kliniska naturligtvis.

Håkan

Men är det enhetschefer och andra?

Marit

Det är organiserat så att verksamhetschefer, inte alla, men ganska många, är ansvariga för det här programområdet och sen har man alltid en ordförande och alltid en primärvårdsrepresentant och den organisationen var klar innan jag kom och den behöver förstås förvaltas. Men det har varit en väldigt bra framgångsfaktor att vi har en struktur där vi jobbar tillsammans. Specialiserad vård och primärvård som är beslutat sen tidigare. Så där kan det komma frågor. Det kan komma frågor från verksamhetsutvecklare, det kan komma frågor från de här arbetsgrupperna som Anna S var lite inne på, att hon är med i ett par sådana arbetsgrupper.

Håkan

Jag tycker det kommer fram ett bra exempel på de som nu försöker jobba mot att ta bort stuprören och jobba mer gränsöverskridande i det som kan kallas hängrännor. Jag tycker du beskriver det ganska konkret att den här modellen finns redan i kunskapsstyrning.

Anna G

Absolut.

Håkan

Hur ska man förvalta det där vidare så att det liksom sprids i hela organisationen i många olika sammanhang?

Anna g

Ja, men jag tänker att det gör vi hela tiden, att vi fortsätter framåt helt enkelt.

Marit

Det är inget som löses av sig självt.

Sen vet jag inte vad om kommer i framtiden när vi börjar få in lite mer AI i våra system. Kommer det liksom bli mycket lättare att kunna jobba med det, i det som tagits fram inom kunskapsstyrning?

Marit

Att söka och sammanställa kunskap. Det kommer ju gå väldigt, väldigt snabbt då. Men sedan är det ju ett förändringsarbete i personers vardag. Det tror jag inte att vi kan ersätta med AI.

Anna g

Det kräver ju människor.

Marit

Så att det kommer nog. Vi diskuterade det på nationell nivå också, att det kommer AI funktioner och sökfunktioner och plattformar och allt det där kommer ju ändras nu ganska i ganska rask takt.

Men det viktiga är ju att det är en bra kvalité i det som AI sammanställer och det är det som vi försöker nå, från kunskapsstyrningssystemet nationellt. Och sen handlar det ju om att vi själva säkert i regionen också, bättre kan sammanställa olika analyser som vi sedan redigerar.

Jag tror också att de här Gap-analyserna kommer att gå lite snabbare på det sättet. Men sen är det ju det här som vi kallar för förändringsarbetet eller införandet eller implementeringen. Där behöver vi lägga mer fokus.

Håkan

Vad är den stora vinsten för medborgarna, patienterna, kunderna?

Marit

Att man kan förvänta sig en vård av hög kvalitet och att den är jämlik över riket och att den är jämlik.

Vi får ju också börja gräva där vi står, att den är jämlik i vår region, att det inte är så många variationer där. Jag tror att patienterna kanske tar det för givet att man får jämlik vård.

Håkan

Men det tror jag också att man gör. Det. Man räknar med att 100 % jämlik vård oavsett.

Marit

Ja, precis, så att det finns en del att göra där. Men vi har också en väldigt fin verksamhet.

Håkan

Så blir du kvar i 35 år till tror du?

Håkan

Du får bli seniorkonsult i den här enorma kunskapsbanken som du sitter på Marit.

Den ska ju någon gång i framtiden liksom tas om hand och fortsätta förvaltas och utvecklas.

Anna G

Sant!

Marit

Det är ju en del av all utveckling som sker i regionen. Vi har ju också utvecklingen mot nära vård där vi nu jobbar med att sy ihop det för medarbetare på ett naturligare sätt.

Det är ett viktigt utvecklingsområde. Så det finns annat också som på grund av omvärld eller på grund av vår egen utveckling behöver utvecklas som vi inte kan inrymma i kunskapsstyrning. Men det som vi har är ju en struktur från idé till utveckling kan man säga.

Anna S

Tänker ju också på när man inte gör jättemycket i själva kunskapsstyrning som organisation så tycker jag det är en styrka när det kommer frågor från verksamheterna så finns det någonstans att den frågan kan lyftas och processas som kanske är tydligare nu än vad det har varit tidigare.

Man känner eller man känner till någon eller så, nu vet man på ett tydligt sätt vem och hur man ska lyfta frågor de tycker jag. Det har jag sett som jag tycker är väldigt viktiga. En styrka.

Anna G

Ja, det är det verkligen. Jag håller med. Och just det här att det finns en organisation, att vi inte behöver tillsätta nya grupper hela tiden och bestämma att det är någon som ska ha ett uppdrag gör någonting, utan det finns en organisation som tar hand om det.

Marit

Att det kommer så bra underlag som möjligt till hälso och sjukvårds ledningen till exempel för att spara tid också. Och en effektiv beslutsprocess.

Håkan

Det är ju alltid det som jagas efter. I privatlivet och i jobbet. Känslan av att resurser krymper eller att man har alltför ont om tid. Den finns ju alltid där någonstans. Hur tacklar du det?

Marit

Ja, jag har förmånen att fått en till resurs nu, vi kan hjälpas åt med framför allt administrationen för det är en del administration.

Vi kan säga att det är två huvudprocesser, en där vi hanterar kunskapsstöd som kommer nationellt. För det ska vi också göra ett inlägg från vår region om vad vi tycker är bra och vad vi tycker kan förbättras. Men även har det kommit till nu att vi ska värdera om vi kan införa det här på det sätt som det står för att om vi inte kan det så blir det ju inte jämlik vård heller. Så då ska kunskapsstöd nationellt revideras utifrån vad regionerna svarar på.

Håkan

Det är feedback, som ni ger.

Marit

Och den feedback som kommer. Det är det ena och det andra är ju implementeringsprocessen som vi kallar det i. Hur hanterar vi det här kunskapsstödet? Hur får vi verkstad av det hela så att det kommer patienterna till godo?

Håkan

Så nu har du fått en arbetskollega också.

Marit

Nu har jag fått en arbetskollega.

Väldigt bra.

Men det är jättebra och att jag har fått hjälp, för det är väldigt mycket administration kring det här och man måste ha ordning på dokument och på remissvar och att få det stöd som är ett administrativt stöd.

Håkan

Såklart och dokumentation är viktigt. Men vad är roligast?

Jag är ju en sådan där som tycker att administration kanske inte är det roligaste, men det måste göras.

Marit

Men jag kan tycka att det är roligt. Men det roligaste som jag tycker är när jag jobbar tillsammans med andra och vi får ett bra flyt.

Håkan

När du ser resultat, energi! Men du, jag ställde en fråga kring det tidigare. Om man jämför då den här regionens sätt

att jobba med kunskapsstyrning och med andra regioner. Vad tycker du är den stora styrkan med Region Jämtland Härjedalen? För det är många andra regioner som tittar på hur ni jobbar med frågan och är lite inspirerad.

Marit

Jag tycker att vi håller det centralt men att vi har nära kontakt med vården och hälso och sjukvårds ledningen.

Jag har också hört att andra regioner ser att det är svårt att få fram beslut, eller det är att man har byggt upp en parallell organisation som inte följer linjeorganisationen och då blir det svårt också.

Håkan

Så här ligger man närmare beslut. Håller linjen.

Marit

Det är en del av hälso- och sjukvårdens utveckling.

Håkan

Då är det en framgångsfaktor.

Marit

Jag tycker det är spännande.

Håkan

Lycka till i det fortsatta kunskapsstyrningsarbetet. Det var jättekul att få höra om dina erfarenheter och hur du jobbar.

Och du är ju en väldigt mild person måste jag säga. Det blir tydligt och det kanske gör det lättare också för andra att också lyssna på dig när du har dina dragningar och prestationer.

Marit

Har väl lärt dig genom åren att veta vad man ska uttala sig om och vad man inte ska.

Håkan

Vi började ju det här avsnittet med att snacka lite väder och lite halka och sådant där och gav lite konkreta tips på att använda broddar och gåstavar och lite annat. Och kanske att man sandar när man har det ansvaret och det är sju plusgrader idag

(16 jan) och vi ska snacka i vårt hälsosamtal där målet är liksom att människor kanske inspirera till en lite sundare livsstil med mat och lite motion för alla vet att det kan påverka vår hälsa och så vidare. Så hur har du det Mariot? Hur tar du hand om dig själv när det handlar om de här bitarna? Är du noga?

Marit

Alltså jag tycker att jag är mer avslappnad nu kan man säga. Jag är ju arbetsterapeut så jag har alltid vetat vikten av det och hur man är det också.

Nämen, så det är klart att det är viktigt att röra på sig. Vi pratade lite grann innan om det var träning eller motion eller det som jag säger röra på sig. Jag tycker det är viktigt att röra på sig. Men sedan är det ju såklart att jag har turen att ha en dotter som också jobbar i regionen som vi brukar gå på och se Zefyren vårt träningscenter.

Och sen brukar vi jogga ihop. Fast hon är ju mycket yngre så då joggar vi med hörlurar oavsett vad.

Håkan

Då har ni kontakt med varandra.

Marit

Vi ringer upp varandra.

Håkan

”Nu är jag 200 meter bakom dig.”

Marit

Men det är roligt att prata med henne och sedan samtidigt röra på sig.

Håkan

Och just det där med att träna med en kompis eller motionera eller hur man nu väljer att kalla det. Vi utgick ifrån Anna Granevärn då du inte var här, att du använder verbet träna väldigt mycket och vi var helt överens om att du tränar eftersom du tränar mot lopp och att göra prestationer kan man ju säga.

Anna G

Ja men precis, jag tycker om att jobba mot mål, bra sätt, det inspirerar mig.

Håkan

Och du sa också att du är mer av träna än motionär.

Anna S

Ja, det är nog så jag identifierar mig själv.

Håkan

Jag befinner mig någonstans i mellanträsket.

Jag har också tränat mot mål tidigare då jag tränat och nu är det mera motionerande. Jag var ju glad i hågen här på löpbandet tidigare i veckan. Trevligt tänkte jag. Så jag tycker alltid det är roligt att springa. Har sprungit mycket förut och som alla andra så blir man så där, ”men det vore kul och

komma i gång lite grann igen”. Så jag har påbörjat liksom en liten resa via löpbandet och i lugn takt för att…….

Anna G

Slippa halkan.

Håkan

…Och hitta tillbaka och bygga lite muskulatur och allt det där och så vidare. Och så vid mitt tredje tillfälle så händer det någonting, jag sprang i ganska lugnt tempo. Men så tyckte jag då som andra gamla gubbar hittar på ibland att ”Men det känns ju ändå rätt bra. Jag ökar lite i lite grann i farten” och det skulle jag inte ha gjort. För jag gjorde illa vaden märkte jag, att det pep till i vadmuskeln.

Anna S

Det är väl dt lite typiskt både när man kommer upp i varv och i januari när man ska ha gamla meriter. (Ler)

Håkan

Jag har ju börjat med det här igen och jag håller i annan träning. Jag tycker just den här träningsformen är så himla lättsam och enkel så det måste jag dra på med. Jag tycker att det är som en halv ”gubbvad” (slang för skada, som drabbar oftast lite stelare och äldre personer), men jag tittar på en princip som kan vara bra som ett tips när det där handlar om mat till exempel, som jag googlade fram.

Och det är 80/20 regeln, känner ni till den?

Anna S

Som jag har lärt mig så är det 80 % rätt och 20 % fel.

Att man kan göra 80 % bra och 20 % kan man göra annat.

Men jag tycker att jag levt efter den i ganska många år så jag förstår faktiskt. Men det är bra.

Håkan

Bra tips. Jag vart också lite inspirerad faktiskt kring det här. Kul att höra! Du håller dig i trim. Hur är det med maten är du noga där Marit?

Marit

Nej, men jag blir alltmer det.

Håkan

Då vill vi höra att du också jobbar med näringslära?

Marit

Nej, men jag tycker att det är bra om man kan äta mat. Men det är inte jätteviktig fråga för mig. Är ganska avslappnad. Försöker äta lite mera frukt, har jag tänkt på lite då och då.

Håkan

80/20 ska vi lämna de som lyssnar med den funderingen?

Anna G

Tycker ni vi låter den hänga kvar.

Håkan

Den får hänga kvar. Sug på den tills nästa karamell kommer i den här podden som heter Vårdens utveckling i Region Jämtland Härjedalen. Tack för att du ville komma hit Marit!

Håkan

Tack till er Anna och Anna!

Anna S+Anna G

Tack!