117 - Att skydda sig mot sjukdom

HL
Annika Ersson, hej, välkommen till podden Vårdens utveckling i Region Jämtland Härjedalen.

AE
Tack ska ni ha.

HL
Smittskyddsläkare.

AE
Stämmer.

HL
Ja, det är första gången vi har med en smittskyddsläkare i podden.

AE
Premiär.

HL
Ja, jag kände mig lite hedrad, men ni kanske inte är så många här.

AE
Varje region har en smittskyddsläkare och sen så bör varje region ha minst en biträdande smittskyddsläkare.

HL
Ja, och din biträdande, han var ju tidigare då smittskyddsläkare.

AE
Ja, Mikael.

Väldigt skönt att han finns kvar.

HL
Ja, men vad skönt att ha han liksom vid sidan sådär och kunna knuffa på när man behöver fråga någonting. Anna Sjövall. AS Ja, hej.

HL
Enhetschef på staben nära vård.

AS
Ja, just nu precis.

HL
Ja, vadå, är du på väg och byta eller?

AS
Nej, nej. Vi vill ha någon omorganisation. Vi får se vad det blir för titel. Framåt hösten.

HL
Så något spännande kan komma och ske.

AS
Ja. Ja.

HL
Ja, vad kul.

AS
Det blir det nog.

HL
Ja, men det känns väl bra?

AS
Absolut.

Det är alltid roligt med nya saker.

HL
Ja, man kan ju inte vara enhetschef på staben nära vård hela sitt liv. Eller det kan man ju, men det är roligt med nya utmaningar.

HL Anna Granevärn. Hälso- och sjukvårdsdirektör.

AG
Ja.

HL
Hej på dig. Hur är läget? AG Jo, men det är bra.

HL
Ja. Ja. Ja, och du sitter kvar?

AG
Ja, jag har inte fått någon ändrad titel i alla fall på sista.

HL
Jag vet inte varför vi hamnar i det här. Och jag heter Håkan Lundqvist och jag är programledare för den här podcasten. Idag ska vi snacka lite grann om vaccin och vi ska prata lite grann om ditt jobb Annika och hur det är. Och vi ska försöka uppehålla oss vid det här med att ta ansvar för sin egen hälsa, nära och personcentrerad vård och sådär. Det är där vi brukar landa i den här podden. Och när vi pratar om vård när människor redan har blivit sjuka och en stor del av modern sjukvård då handlar om egentligen något helt annat. Att människor aldrig ska behöva bli svårt sjuka från början. Ja. Vad säger du om det?

AE
Det är ju fantastiskt att jobba med förebyggande vård och förebyggande insatser för att helt och hållet undvika sjukdom.

HL
Tänk om det vore så att det hela tiden kunde vara så då kanske vi aldrig skulle behöva ett sjukhus i den benämningen.

AE
Jag tror ju att många kommer nog att fortsätta skada sig och ha livsstil som orsakar andra problem. Det är ju mest infektionerna som är mitt område som man skulle kunna förebygga en hel del.

AG
Men hur är det med infektionerna då Annika? Kommer det inte nya infektioner när vi lyckas hantera någon gammal?

AE
Ja, det kommer ju nya infektioner men det är väldigt sällan som det ändå dyker upp helt nya grejer. Senast var det väl covid-pandemin som ju ändå inte var en helt ny infektion eftersom viruset var snarlikt sådana som vi redan kände till. Och därför gick det ganska snabbt att ta fram vaccin så att vi kunde bli av med det som är största hotet med covid. Det vill säga allvarlig sjukdom.

HL
Men det är det senast kända. Det här som figurerar på den här båten som vi har läst och hört om så himla mycket i senaste tiden. Hantaviruset.

AE
Precis, det är ju också ett känt virus. Hantavirus finns faktiskt i Norrland också. Det kanske är några som känner till sorkfeber och har drabbats av det. Det tillhör också samma virusfamilj. Men just den här varianten, andes, den finns inte som naturligt hos oss utan det är mer i Sydamerika där som den här båten hade landat innan sjukdomsfallen började uppstå.

HL
Lyckades de inte härledare det till en soptipp där det var amatörornitologer, alltså fågelskådare som skulle titta på en speciell art och man misstänker att det är den vägen.

AE
Precis, för det här viruset sprids med råttors kiss egentligen. Och i Argentina så har man, där har man ju många fall av hantainfektioner varje år. Så länge som man träffar samma människor i samma område, då exponerar man sig inte för så många nya smittssituationer. Men så fort man rör sig utanför sitt vanliga mönster, ja men då löper man ju i stället risk att bli smittad med någonting. Det är ju det vi ser efter varje jullov när folk har varit runt på olika håll i landet och träffat släktingar och vänner som man inte brukar träffa. Hon kommer hem till sina arbetsplatser och skolor och det blir spridning av diverse. Det är ju egentligen helt samma fenomen.

HL
Det känner vi väl igen, Anna och Anna.

AG
Ja, och luskamningen brukar också komma.

HL
Brukar vi inte alla vara lite småförkylda sådär efter julhelgerna, känna sig lite småkraftliga.

AS
Ja, det är väl ganska vanligt. I förkylningar och magsjukevirus och lus och annat som kommer samtidigt.

HL
Det är ju lätt att falla in i samtal med dig Annika Ersson om just det här med smittspridning och sådana saker. Men om du skulle beskriva ditt arbete och det du gör för någon som är ganska novis, hur skulle du beskriva det då?

AE
Min arbetsspecifikation finns egentligen beskriven i paragrafer i smittskyddslagen. Men det handlar i stora drag om att informera och utbilda och följa upp förebyggande insatser som görs, till exempel vaccinationer. Till exempel ingår det i uppdraget att se till att allmänheten har den information som behövs för att skydda sig från smittsamma sjukdomar och också möjlighet till förebyggande insatser.

HL
Kan man säga för att ta ansvar för sin egen hälsa att man har tillräckligt med information för det?

AE
Ja, det kan man säga. Vi har något som heter skyddsplikt i landet och det handlar ju också om att ta ansvar för andras hälsa. Att inte sprida smittsamma sjukdomar.

HL
Ja, om det inte fungerar så bra med det förebyggande, vad sker då?

AE
Ja, då får vi sjukdomsfall. Det beror lite grann på vilken förebyggande insats det är som fallerar. När vaccinationstäckning sjunker till exempel, då finns en ökande risk för att de sjukdomar som vaccinationen skyddar mot börjar att komma tillbaka. Och det mest tydliga exemplet med det är väl egentligen barnvaccinationerna. För när man märker att vaccinationstäckningen för mässling eller polio eller vad det än är sjunker, ja men då börjar sjukdomsfallen att poppa upp.

Och i Europa så har vi ganska mycket spridning av mässling för tillfället. Och USA kan vi också nämna i sammanhanget där det är en stor ökning av mässlingfall. Under pandemin så satsade man mycket på att se till att hålla igång barnvaccinationsprogrammet i vår del av världen. Men i alla delar av världen så fanns det inte möjlighet att göra det.

Man mäktade inte med.

Och det har ju lett till att mässling har kommit tillbaka i många delar.

HL
Och vad ska man tänka kring det då? För det pågår ju också en ganska intensiv debatt därute i sociala medier bland annat med att man inte ska vaccinera sig. Det som kallas antivaxarna.

AE
Det man ska tänka på är väl sjukdomen som vaccinet skyddar mot. Det finns en anledning att man har upprättat vaccinationsprogrammen och det är ju för att skydda

barnen och i förlängningen de som inte kan vaccinera sig mot sjukdomen mot att bli exponerade för smitta.

HL
Men kan jobbet ibland kännas lite, inte hopplöst kanske, men att du får också ta dig an den här evidensbiten mycket tuffare och mycket hårdare för att få ut den för att kanske övertyga dem som inte alls tycker om det här med vaccineringar.

AE
Jag tror ju att min roll i det här handlar ju mer om att informera och ge så saklig och tydlig information som möjligt för att hjälpa vårdnadshavare att acceptera ett vaccinerbjudande, att känna sig trygga i det. Sen är det nog snarast BVC-sköterskorna som faktiskt administrerar vaccinen som kommer att ha den mesta utbildande insatsen som sitter med vårdnadshavare och har dialogen om varför det här vaccinet är bra för ditt barn.

HL
Ja, det är nog en ganska tuff uppgift för de som är längst ut i ledet där att möta den här typen av vårdnadshavare som har de här funderingarna och de här frågorna.

AE
Absolut, det är en stor utmaning.

HL
Ja, vaccin som en förebyggande, kan man kalla det egenvård kan man säga så? Kan man gå så pass långt och säga det att det är en form av egenvård att ta ansvar för?

AE
Ja, men det får man väl säga. Har du tagit, eller det har du kanske inte valt själv som barn, men har du fått alla vaccin som ingår i barnvaccinationsprogrammet så har det ju skyddat dig mot en hel räcka sjukdomar som har orsakat mycket svår sjukdom och död tidigare.

HL
Jag vet ju inte hur gammal ni är, men när jag var barn då var det bara att gå och vaccinera med mamma och pappa. Det var ju ingen att välja på så att säga.

AG
Ja, men precis. Och sen fortsatte jag i skolan också med vaccination.

HL
Jag vet att jag hade mässling när jag var barn. Så jag hann inte riktigt med den sprutan. Och jag kommer ihåg det, hur det kliade och hur sjuk jag var faktiskt. Mådde riktigt dåligt. Jag var inte så gammal, fem, sex år. Ja. Om man då pratar om framgångar. Det finns ett konkret exempel där ni har erbjudit RS-immunisering direkt på BB. Vad är det för någonting?

AE
Ja, jag kan börja med att förklara begreppet immunisering. För jag säger inte vaccination. Och det är ju för att det inte är ett vaccin. Utan det är en färdig antikropp. När du blir vaccinerad då får ditt immunförsvar stöta på ett smittämne eller en kopia av ett smittämne så att du börjar att producera antikroppar. Men spädbarnen, deras immunförsvar är så pass nytt så att det inte förmår att skapa antikropparna själv. Och det är därför de är så särskilt utsatta för RS-viruset. Men då finns det här fantastiska läkemedlet Beifortus som man kan ge dem direkt. Direkt de har fötts egentligen. Och då har de ett skydd. Ett färdigt antikroppsskydd mot RS-virus.

HL
Ja, det låter ju fantastiskt.

AE
Det är det.

HL Hörrni, Anna och Anna, om inte den här delen av förebyggande, ansvarsfull, egenvård eller vad vi nu kallar det, fanns. Hur tror ni att det skulle se ut då?

AG
Oj, jag tänker på alla läskiga infektionssjukdomar som man ibland läser om. Hur det var förr i tiden och i gamla artiklar. När de har undersökt. Jag läste något för inte så länge sedan. De hade grävt upp massa gamla skelett. De hade tagit prover på och hittat spår av olika smittor som vi inte kämpar med i alla fall i vårt samhälle idag.

HL
Ligger de och pyr lite här och där? Lite slarvigt uttryckt.

AE
Man vet väl aldrig exakt vad det är som skulle kunna dyka upp när isar och annat smälter. Det man har pratat om har väl kanske främst varit bakterier som skulle kunna ligga i Inlandsisen någonstans. Men just idag så har vi väl inte någonting som hotar oss av de forntida smittorna.

HL
Så får vi ordning på klimataspekten så kanske vi får ordning på det där också. Det är mycket som hänger ihop. Det tänker man kanske inte så mycket på. Men det gjorde jag nu kände jag. Vad säger du då Sjövall? Du är ju också distriktsköterska i grunden. Stötte du på de här diskussionerna från ditt gamla yrkesliv som distriktsköterska innan du blev enhetschef? Känner du igen dem?

AS
Ja fast jag tror att när jag jobbade, nu började det vara ett tag sedan, då var det inte lika... Det känns som att den här diskussionen har kommit lite mer de senaste åren. Så jag har inte stött på det lika mycket som jag kan tänka mig att man gör idag. Det var nog mer...

Ja jag hade inte, och inte BVC-sköterskorna heller då vad jag vet. Då kunde det vara enstaka fall. Men inte liksom att man behövde argumentera för vacciner ändå. Jag har ju snarare stött på, när man jobbar som distriktsköterska, att människor vill ha så många vacciner de bara kan få.

Men det är väl så att det är en övervägande del av. Folkningen väljer att vaccinera sig.

AE
Det är fortfarande så att vi har ju högre än 95% täckning för nästan samtliga av vaccinen som ingår i barnvaccinationsprogrammen. Men något att hålla i huvudet med det är att det räcker med att vaccinationstäckningen sjunker under 95% så har du förutsättningar för att få mässlingutbrott till exempel. För det är så oerhört smittsam. Och man kan ha fickor i samhället där det är grupper som är mindre benägna att vaccinera sig än andra. Och då har man riktigt bra förutsättningar för att få en smittspridning.

HL
Så om ett litet samhälle i säg, Norrlands inland där det sprider det sig motstånd mot vaccinering. Då kan du få ett utbrott där. Ja det har man ju hört om. Inte i Norrlands inland men i USA. Det som du lyfte tidigare. Och ett stort mässling utbrott. Har man fått ordning på det förresten?

AE
Ja det är ju många mässlingutbrott som pågår i USA. Bara i år har man haft nästan 2000 fall från 40 olika distrikt.

HL
Men det är ju mellanårsval snart. Det kanske händer någonting då. I november.

AE
Men det är faktiskt något att tänka på ifall man har tänkt att resa utanför landets gränser. Med ett barn som inte har varit på sitt 18 månaders besök ännu. Det är vid 18 månaders besöket man får sin första dos mässlingvaccin. Och barn som är yngre än så. De reser ovaccinerade löper ju stor risk att exponeras för mässling. Och ta med det hem. och bli sjuka.

Det finns en paradox i det här. Förstår jag. Att ju bättre ett vaccinationsprogram fungerar desto mindre ser ju människor utav de här sjukdomarna. Som svår kikhosta eller mässling eller vad det nu är för någonting. HL Har då vaccinationens framgång gjort det svårare att förstå varför de behövs tror du?

AE
Det tror jag. Absolut. Det är ju väldigt få unga vårdnadshavare idag som särskilt om man är född i Sverige dessutom som har någon egen bild av hur förfärlig difteri eller mässling, röda hund och polio kan vara. Har man börjat bli tveksam då behöver man ju förstå varför vi inte vill att barnet ska drabbas av den här sjukdomen. Rs-immuniseringen har det varit väldigt lätt att få en hög täckning av och det hänger säkerligen samman med att

vi de senaste åren har haft förfärliga Rs-virussäsonger med rapporteringar i media hela tiden om de jättesjuka spädbarnen som är så påverkade i sin andning att de inte ens klarar av att äta själva utan behöver sondnäring för att överleva. Den bilden är ju aktuell i många nyblivna föräldrars medvetande.

Det är kul att prata om det här för att jag tror den som lyssnar kanske kan förstå hur pass viktigt det blir för sjukvården som helhet att vaccinationsprogrammen faktiskt fungerar och är så höga som 95% täckning för alternativet skulle kunna vara mycket värre och mycket mer betungande för hela samhället. Det såg vi kanske exempel på i inledningen av covid. Nu var vi ju snabba i Sverige med att sätta i gång vaccineringarna.

HL Vad tänker du? Var det full fart på dig under covid? Hade du den här rollen då?

AE
Då var det Mikael som var ordinarie smittskyddsläkare och jag var biträdande.

HL
Jaha, ni teamade lite annorlunda då. Men hur var det för er? Tyckte du? Vi har pratat rätt mycket om hur det har varit inom sjukvården generellt och hur det gick till när man bokade vaccination och hur det fungerade. Men hur var det för er som då var på smittskydd?

AE
Då var det ju verkligen fullt fokus på informationsinsatsen. Att se till att invånarna och sjukvården var uppdaterade om läget, det epidemiologiska läget i regionen. Och vad man kunde göra för att undvika att bli smittad, för att inte föra smitta vidare. Och sen när vaccinen kom att också se till att implementera vaccinationsprogrammen.

HL
Vad tycker du var en, har du gått och fundera någon gång så här, vad den bästa lärdomen var från den här perioden? Något som du verkligen fångade upp, eller du och Mikael?

AE
Det är väl, som i så många sammanhang, att ha en bra dialogkommunikation. Både som syns emellan, men ut till allmänhet och inom den verksamhet där man jobbar. Att alla är så välinformerade som möjligt så att man drar åt samma håll.

HL
Ja, jag tror det var svårt att inte vara välinformerad under den här perioden faktiskt. För det skrevs spaltmeter och folkhälsomyndigheten var ju i media i alla kanaler varje dag. Så det verkade ju ha fungerat rätt bra, det kanske inte var så många som missade.

AE
Jag tror att just de dagliga presskonferenserna var väldigt viktiga för att skapa trygghet i en sån obehaglig situation som det var när covid var nytt i samhället.

HL
Ja, och då dök ju också den här andra diskussionen upp om att man skulle inte vaccinera. Det fanns svåra biverkningar och det var den ena spekulationen efter den andra. Och konspirationsteorier som rullade runt där ute. Det var ju också något som vi fick till oss.

Nu har ju då vaccin blivit mer synligt kan man ju säga tack vare den här pandemin som vi hade. Håller du med om det?

AE
Ja, det har absolut blivit mycket mer fokus på vaccin ur många aspekter. Och det flödar ganska mycket information om vaccin i sociala medier i olika kanaler.

HL
Ja, och så är det ju. Det flödar jättemycket. Men är det den regionala sjukvården som ska stå upp eller samverka med folkhälsomyndigheter och andra institutioner för att vi ska nå fram med det som är faktiskt evidens? Vad säger du Granevärn?

AG
Jag skulle nog säga att det är både och. Den här frågan behöver jobbas med både nationellt och det görs det också. Den har ju även varit lite föremål för en del av de utredningar som har gjorts på senare tid där man tittar på förutsättningarna nationellt och ska staten ta ett större ansvar. Men vi i vår region och alla andra regioner behöver ju hitta sätten att kommunicera lokalt och till våra medborgare att göra det enkelt att få de här vaccinationerna också så att vi inte gör det svårt. Så mycket dialog också tänker jag. Och då behöver vi se till att våra medarbetare är uppdaterade, att vi har information till dem också att man får genomgå fortbildningar när det kommer nya saker man behöver lära sig. Så det är många delar. Sjövall kan säkert fylla på.

AS
Ja nej, jag bara håller med. Jag tänker att det är precis så det är. Det är ju någonting man gör tillsammans. Alla behöver ju ta ansvar. Och de som vaccinerar sig tar ju också ett stort ansvar.

Ja, men ytterst styrs det här av smittskyddslagarna som Annika Ersson säger.

AE
Ja, vaccinationsprogram och vaccinrekommendationer har vi att jobba och det är Folkhälsomyndigheten som föreslår till regeringen vilka vaccin som ska ingå i vaccinationsprogram. Och utöver det så tar man också fram rekommendationer för vaccin som man av olika anledningar inte har kunnat få in i vaccinationsprogram.

HL
Ja, förlåt jag rörde ihop det där. Jag fattar att det är rekommendationer och inte lagar. Men finns det någon gång när man måste ta till en tvångslag?

AE Inte för att vaccinera. Det är faktiskt viktigt att komma ihåg att det finns ju inga

obligatoriska vacciner i Sverige. Och om vi tar det här exemplet med USA igen, för det rördes upp ganska mycket känslor när man tog bort obligatoriska vaccin i vissa delstater. Men i Sverige har vi ju aldrig haft några obligatoriska vaccin eftersom vi tänker att om ett vaccinationsprogram ska vara effektivt då behöver det bygga på tillit, att det finns förtroende för den som erbjuder vaccinet. Och inte tvång.

HL
Ja. Ja, det låter klokt.

AE
Nästa år så införs vattkopsvaccin i barnvaccinationsprogrammet.

HL
Varför just då? Varför inte tidigare?

AE
Ja, det är faktiskt ett arbete som påbörjades redan innan pandemin från Folkhälsomyndighetens håll. Men var tvunget att pausas på grund av pandemin. Och sen har det som tagit sin gillagång att göra färdigt en utredning som ska hemställas till regering som ska fatta beslut om att det här bör ingå i ett vaccinationsprogram. Och där är vi nu.

HL
Ja, byråkratins kvarnar mal ibland långsamt. Kan du bli frustrerad över det då?

AE
Jag har ju hunnit jobba på myndigheten några år nu, på Folkhälsomyndigheten. Så jag har utvecklat en stor förståelse för varför det behöver ta tid. Jag kan ju tycka att även om det är frustrerande så är det ganska bra att det inte går att låta allting svänga som vindflöjlar för att man får feeling.

HL
Men i stund av kris, då kan det behöva gå lite snabbare. Det är intressant att du säger det där när man jobbar på, har man aldrig jobbat på myndighet, men plötsligt gör det. Vilket jag också upptäckte, att byråkrati är ganska nödvändigt. Det måste få mala. Ja, så att det blir bra. Ytterst för medborgarna. Jag tänker på det här med nära och personcentrerad vård. Hur knyter man an ett vaccinationsprogram och rekommendationer till det?

AE
Ja, jag tänker lite grann på ett arbete som görs på Folkhälsomyndigheten nu, som ett tip-program, Tailoring Immunization Programs, vilket egentligen innebär att man behöver skräddarsy vaccinationserbjudanden för att passa individen.

HL
Alltså varje enskild individ?

AE
Ja, det handlar väl mest om att man identifierar ett område eller en grupp där vaccinationstäckningen är låg. Och att ta reda på orsaker till varför vaccinationstäckningen är låg.

HL
Den lilla fickan i Norrlands inland?

AE
Är det för att det är för långt att ta sig till ett vaccinationscenter? Eller är det för att tiderna inte passar? Eller är det något annat som är problemet? Behöver jag en mer förtroendeingivande person som säger att det här är en bra grej? Eller vad är det som saknas för att jag ska lita på vaccinet?

HL
Ja, du nämner flera saker som knyter an till nära nära- och presoncentrerad vård. Människors olika behov beroende på vart man är i livet och vart man kanske bor och så vidare. Det får styra. Ja, vad spännande! Vad kul! Och är då, om man kan gå så långt och säga att ta ansvar för sin egen hälsa, det är också att ta ansvar för att vaccinera sig.

AE
Ja, det tycker jag.

HL
Har du något exempel på när det skulle kunna vara så där, skräddarsytt program?

AE
Ja, men vi kan ta ett exempel med HPV-vaccinationsinsatsen som vi har haft igång i Jämtland sedan i höstas egentligen. Där vår vaccinationsmottagning har i många fall åkt ut till gymnasieskolor och vaccinerat. På andra håll har vi samarbetat med elevhälsan så att skolsköterskor har vaccinerat för att vaccinationerna ska komma till målgruppen som ska erbjudas vaccin. Eller som nu, de som inte längre går på gymnasiet har möjlighet att åka till vaccinationsmottagningen och vaccinera sig till exempel. Men då har man fått återkoppling att det är så svårt att komma på kontorstider. Så då ska vi prova med att ha öppet kvällstid och se om det är lättare att komma dit.

HL
Vad spännande. Ni hade ju också kunnat slå dövörat till och sagt, nej men vi jobbar, här jobbar vi 7-4, max halv 5.

AE
Precis, det är flexibelt.

Det har vi bestämt här och så är det för oss.

HL Men vad härligt att kunna vara så flexibel ändå och kunna anpassa sig. Att vården får anpassa sig lite mer efter individernas behov.

AE
Precis.

De dök upp på Spring Meet i lördags också.

HL
Ja, vad kul. Var du där? AE Nej, det var inte jag. Nej, okej. Spring Meet, förstår ni, det är något som händer varje år här i Östersund. Och nu var det den 16 maj. Och då är det två miljoner raggare och lite annat folk som, ja du hör, är ju väldigt fördomsfull. Men en stor bilträff, ja. Jag passerade genom stan faktiskt när de hade sin cruising. Det var ett misstag. För det blir ju långa köer.

AG
Du satt i bilen.

HL
Det tog väl ungefär en och en halv timme att ta sig hem två kilometer. Men det var kul att se dem.

AG
Härligt. Jag har sett något bil-event som har passerat över Norderön. Över färjorna ibland på sommaren. Jag vet inte vad det heter men det är väl också något sådant arrangemang. Och då har det blivit väldigt tajt för att det inte går så många bilar på varje färja. Och så blir det väntetid då så då kan det vara kö långt, långt, långt. Från färjan.

HL
Ja, men ändå. Det är ju spännande för dem som bor på Norderön också.

AG
Att det händer något.

HL
Precis. Nej, förlåt. För vi säger förlåt till er som bor på Norderön. Det händer ju en massa saker där ibland.

AG
Absolut. Där finns ju trevliga ställen att besöka faktiskt.

HL
Vi ska glida över på... Alltså vi ska ju kunna prata för ett timmar med dig tror jag Annika. Det finns så mycket att säga. Vaccinering. Men du har tagit med dig också en liten utskrift här. Där man kan liksom se vad som hände när vaccination infördes. Är det så jag ska tolka det? Om jag kollar här på difteri.

Antal sjukdomsfall året innan allmän vaccination införs. Då var antalet fall 2457. Och när vaccinationsprogrammet var infört så var antalet fall 2025 tre stycken. Stelkramp 75 och tre stycken. Kikhosta 15300. Antal fall 2025 782. Det är ju ganska vassa siffror.

AE
Absolut.

HL
Polio 549. Noll fall 2025. Mässling 12905. Antal fall 2025 9 stycken. Konstaterade ska vi väl säga.

AE
Konstaterade.

HL
Kan det finnas någon mässling någonstans? Som vi inte har haft full koll på.

AE
Det kan såklart att hända. Men det är nästan….Det är osannolikt att det skulle passera helt obemärkt. Många blir väldigt sjuka och oroliga. Särskilt om man är vuxen. När man får infektionen.

HL
Jag reste ju till Thailand för många år sedan. Och då vaccinerade jag mig också. Lite olika saker. Jag kommer ju knappt ihåg vad det var. Men det kändes bra. Och kändes tryggt. Och ansvarsfullt. Så var det med det. Hörrni, vi ska byta spår. Annika, vi brukar runda av podden med vad vi kallar vårt lilla hälsosamtal. Och du ser oerhört frisk och kry ut, måste jag säga.

AE
Åh, vad bra. Jag känner mig ganska frisk.

HL
Och i det här samtalet brukar vi veckla kring hur vi käkar, om vi rör på oss. Alltså om vi tar ett eget ansvar för vår egen hälsa. I vardagen och sådär. Så hur brukar du göra?

AE
Hur brukar jag göra? Jag är väldigt bra på att sova. Det brukar vara en av mina största egenskaper, tror jag. Jag somnar jättesnabbt. Nej men jag tycker om att vara ute, sitta i solen, läsa, jogga. Ta promenader med dottern på ridtur.

HL
Jaha. Har ni hästar?

AE
Vi har.

HL
Jaha. Ja då kommer man ju inte undan.

AE
Nej. Nej. Men rider du själv också?

AE
Inte för tillfället. Nej. Men det händer.

HL
Du har hänt i alla fall. Ja då. Det låter som att du är lite allätare sådär. Du är lite all over the place. lite motion, lite läsning, lite lugn och ro.

AE
Lite sång. Mycket sova.

HL
Sjunger du också? Ja. Åh, vad händer då när du sjunger?

AE
Nej men det är ju fantastiskt att sjunga. Tillsammans med andra sjunger i kör. Jaha. Och det finns ju så många studier som bevisar hur hälsofrämjande det är på alla möjliga vis. Med glädje och man aktiverar hela kroppen.

HL
Vad händer i knoppen då när du sjunger? eller magen?

AE
Ja, nej men dels är det ju en, det är ju en kognitiv utmaning att sjunga och sen att få allting till en underbar helhet och beröra en publik. Ja. Det är ju målet.

HL
Och när du får ta emot det här från publiken, applåder efter showen och sånt där, då händer ju någonting också.

AE
Ja.

HL
Vad är det som händer då?

AE
Ja men det är ju bara härligt.

HL
Ja. Vad skönt. Ja, vad kul. Sjövall. Ja. Vi ska inte prata om London-Marathon, det tycker jag vi har gjort tillräckligt.

AS
Ja, nu var ju det, nu börjar det vara några veckor sedan.

HL
Vi har ju kört några varv sådär. Men bara som ni vet så har du sprungit London-Marathon. Under fyra timmar.

AS
Nej, inte under fyra timmar.

HL
Under tre timmar.

AS
Nej, nej.

HL
Jag skojar bara. Du genomförde det, det var det viktigaste.

AS
Jag är inte snabb. Jag kan springa länge men jag är inte snabb.

HL
Hon är seg, Sjövall.

AG
Exakt så. Fast du är snabb också.

AS
Det beror på vad man jämför med.

AG
Ja, jämför med mig som är jättedålig.

HL
Jag kan ju uppleva när man börjar bli så gammal som jag att man kan vara skitsnabb i huvudet så här. Men det händer inte så mycket i kroppen.

AG
Ja, men jag har hört att man kan liksom vara ett förlängande tider när man ändå känner sig snabb om man tränar på rätt sätt och förebygger att man gör illa sig. HL Ja, jag såg ett härligt citat.

Apropå det här med åldras utav Morgan Freeman. Kommer ni ihåg honom? Men han är skådis. Ärans män och lite andra filmer. Han fick en fråga på en pratshow så här. Pratshow-världen sa Jag tycker du alltid ser så ungdomlig ut. Det är liksom att du klär dig ungdomligt. Du har en attityd som är ungdomlig. Vad är det med dig? Och då sa han så här Jag har lärt mig av Clint Eastwood. En annan legendarisk skådespelare. ”Never let the old man in.”

Släpp inte in gamlingen. Det tyckte jag var fint. Det tog jag till mig. Men var är du nu då, Sjövall, i ditt välmående?

Sköter du maten? AS Mitt välmående?

HL
Ja.

AS
Ja. Jag det tror jag. Jag var på födelsedagsfirande igår. Då får man äta lite tårta. Det är också välmående ibland. Och umgås med människor. Ja. Trevligt.

HL
Och löpningen då, har du kommit tillbaka i?

AS
Just nu är det en njutlöpning bara.

HL
Nu är du ute och njuter. Ja.

AS
Det är ju en härlig tid att vara ute nu. Ja. För man var ute på kvällarna också. Det är jättehärligt.

HL
Ja, underbart. Mm. Och Granevärn, vart befinner du dig?

AG
Ja, men det är väl lite blandat. Det är ganska mycket cykel just nu. Och en hel del löpning. Och har sprungit med hunden en del också. Ja. Och jag har lite tankar på om jag skulle våga mig ut på fjället med hunden och tältet i sommar. Jaha. Men då, när jag började riskbedöma det här så inser jag ju att ryggsäck på 20 kilo, hund, renflock, broar och spångar och allt det kan ju sluta illa också. Ja. Så jag behöver nog planera det här lite ordentligt så att det inte blir någon olyckligt. Men måste du ha 20 kilo med det? Ja, det är ju den första liksom prio. Men det blir ganska mycket med tält och kök och lite extra kläder och så.

HL
Ja, det är klart. Du blir så ambitiös.

AG
Ja, jag får försöka att inte vara ute så länge kanske så blir det lite mer.

Jag ska kanska börja med en övernattning ut på gården.

Med tältet i trädgården.

HL
Bara för att testa. Ja, varför inte.

AG
Nej, men det är ju så trevligt med hunden och relaterat till det vi har pratat om här innan så har vi ju lite andra regler när det gäller djurvaccination. Det är inte lika valfritt om man vill åka på olika event med sitt djur, hästen eller hunden utan då kontrollerar vi ju ganska nog att man har skött sig som djurägare.

HL
Så där kan det vara lite skillnad då. Alltså i kraven.

AG
I vår förhållningssätt när det gäller djurförhållande till människor så har vi ju faktiskt valt lite olika strategi.

HL
Där ser man.

AE
Där har vi ett helt annat kapitel med rabiesvaccin och falska intyg.

HL
Ja, just det. Rabiesvaccin, är det inte det man skjuter rakt in i magen? En stor spruta?

AE
Nej, du får det på samma sätt som alla andra vacciner.

HL
Nej, men klappa inte okända hundar när ni är på annan ort. Det kan väl vara ett bra tips?

AE
Ja, och importera inte hundar från vilken förmedling som helst.

HL
Nej, jag såg det var ett tips om det där på morgon-TV här i veckan att tänka på de här bitarna från de här länderna. Kanske det inte är läge att göra det. Ja, vill ni veta hur det är med mig då?

AG
Det är det vi står och väntar på.

HL
Ja, det är bara bra.

AG
Härligt.

HL
Skulle jag vilja säga.

AG
Har du tagit brunfloviken?

HL
Nej, det har jag inte. Inte än. Men jag har tagit Krokom tur och retur ett par gånger. Idag ska jag inte cykla. Idag ska jag faktiskt gå på gymmet. Och träna mina ben. Och i morgon eftermiddag så packar vi oss in i bilen och åker till Sundsvall. Och sen flyger vi till Rohdos en vecka.

AG
Så trevlig.

HL
Ja, det kommer att bli jättemysigt. Ja, och det här är också ett sätt att lyfta en sak som gör att man befinner sig på en bra plats i livet. Vi ska fira min fru. Och så vill vi släpa med oss alla barn och alla barnbarn. Man får en hel vecka tillsammans att hänga. Så det ser jag fram emot. Det kommer att bli härligt. Med de orden så tackar jag dig, Annika Ersson, för att du kom hit, smittskyddsläkare på Regionen. Och Anna Sjövall, fortfarande enhetschef på nära vård, på staben. Och Anna Granvärn, hälso- och sjukvårdsdirektör. Ja. Hej på er.

ALLA
Hej. Hej.