Visselblåsarlagen finns till för att stärka skyddet för personer som rapporterar om missförhållanden på arbetsplatsen. Syftet med visselblåsarfunktionen är att säkerställa att eventuella oegentligheter kommer till vår kännedom om den normala linjevägen av någon anledning inte är möjlig.

Inom Region Jämtland Härjedalen är vi angelägna om att leva efter våra riktlinjer, principer och gällande lagar. Vi vill göra det möjligt att tidigt fånga upp och agera på signaler om eventuella missförhållanden inom organisationen. Vår förhoppning är att det alltid ska kännas naturligt att prata med oss direkt om man ser saker som inte borde förekomma.

När kan funktionen användas?

Funktionen är avsedd för missförhållanden som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram. Det kan exempelvis handla om misstänkt muta, bedrägeri, stöld eller någon annan situation där någon tjänsteman eller politiker får privat vinning eller fördel genom sin tjänsteställning. Ett tydligt exempel när ett ärende inte hör hemma hos visselblåsarfunktionen, är om rapporteringen enbart handlar om frågor som berör den egna anställningen, då detta generellt inte anses omfattas av ett allmänintresse.

Vem kan använda funktionen?

Funktionen riktar sig till dig som i ett arbetsrelaterat sammanhang har fått del av eller inhämtat information om missförhållanden och rapporterar den. Du ska även tillhöra någon av följande personkategorier:

• arbetstagare,
• personer som gör en förfrågan om eller söker arbete,
• personer som söker eller utför volontärarbete,
• personer som söker eller fullgör praktik,
• personer som annars står till förfogande för att utföra eller utför arbete under en verksamhetsutövares kontroll och ledning,
• egenföretagare som söker eller utför uppdrag,
• personer som står till förfogande för att ingå eller ingår i ett företags förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan,
• aktieägare som står till förfogande för att vara eller som är verksamma i aktiebolaget, eller
• personer som har tillhört någon av personkategorierna ovan och har fått del av eller inhämtat informationen under tiden i verksamheten.

Hur gör jag en anmälan?

För att göra en skriftlig anmälan går du in här (länk till extern webbplats) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och fyller i ett formulär med relevant information. Om du i stället vill göra en muntlig anmälan ringer du till någon av regionjuristerna. Det finns även möjlighet att boka in ett fysiskt möte med någon av regionjuristerna.

Vad händer efter anmälan?

Det är regionjuristerna som tar emot ärendet och bedömer hur ärendet ska hanteras vidare.

Alla inkomna anmälningar räknas som allmän handling och kan begäras ut. En sekretessprövning sker dock innan varje utlämning.

Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) (OSL) ger ett visst skydd för uppgift som kan avslöja den rapporterande personens identitet och för uppgift som kan avslöja identiteten på en annan enskild.

Om ärendet bedöms av regionjurist vara ett ärende för visselblåsarfunktionen, utreds ärendet av regionjuristerna som därefter återrapporterar till regiondirektör eller regionstyrelsens ordförande med förslag på åtgärd eller vidare hantering.

Meddelarfrihet

Meddelarfriheten innebär att en offentlig funktionär, till exempel en medarbetare inom Region Jämtland Härjedalen, i viss utsträckning har rätt att straffritt lämna ut sekretessbelagda uppgifter för offentliggörande i tryckt skrift, radio eller TV. Det kan exempelvis handla om att lämna uppgifter till massmedia för publicering. Det finns dock undantag från meddelarfriheten som grundar sig i att sekretesskyddet väger tyngre än intresset av insyn. Exempelvis får inte uppgifter om en enskilds hälsotillstånd inom hälso- och sjukvården lämnas ut med stöd av meddelarfriheten.

Det står också var och en fritt att anskaffa uppgifter i syfte att göra dem offentliga i en tryckt skrift eller att meddela uppgifter (anskaffarfrihet).

Vid utlämnande inom ramen för meddelarfriheten får inte myndigheten, efterforska vem som har lämnat ut uppgifterna för offentliggörande (efterforskningsförbud). Myndigheten får inte heller förbjuda sina anställda att lämna ut uppgifter till massmedia eller på annat sätt ingripa mot den som lämnar ut uppgifter (repressalieförbud).

Alternativ rapportering via externa kanaler och behöriga myndigheter

Enligt visselblåsarlagen, ska det finnas möjlighet att vid sidan av organisationers interna kanaler, att kunna rapportera via externa kanaler.

Olika myndigheter ansvarar för olika ansvarsområden och ska tillgängliggöra egna rapporteringskanaler för detta ändamål.

Den externa rapporteringskanalen ska ta emot, följa upp och lämna återkoppling på rapporter om missförhållanden inom vissa specifika områden. Man kan visselblåsa direkt till en extern rapporteringskanal utan att först rapportera till den interna rapporteringskanalen. Visselblåsaren kan alltså själv välja om han eller hon vill rapportera internt eller externt.

Arbetsmiljöverket blir tillsynsmyndighet för att se till att arbetsgivare lever upp till lagkraven om att inrätta interna visselblåsarfunktioner. De blir även en så kallad särskilt behörig myndighet, och inom ramen för det ska myndigheten lämna tydlig och lättillgänglig information om övriga behöriga myndigheters ansvarsområden och kontaktuppgifter till de myndigheterna.

I bilaga till förordning (2021:949) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. finns en förteckning över behöriga myndigheter och deras ansvarsområden.

På Arbetsmiljöverkets hemsida kan du läsa mer om visselblåsarlagen. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.