Podden Öka takten

Lisa: Lite fint ändå, att vara tillbaka i studion igen, eller?

Fredrik: Det är ju lika varmt här inne som vi hade i vår lilla poddbur känner jag. Vi har en illusion om att det ska bli svalare om man kliver utanför dörren. Men solen liksom bara gassar på.

Lisa: Vi gjorde som en avstickare från rutinen förra gången, när vi testade vår egen poddutrustning - och spelade in i en fasligt, varm, lite, lite studio som vi har på kontoret. En podd, kallar vi det. Det var ju för sig väldigt roligt och väldigt avslappnat att sitta som en liten koja.

Fredrik: Ja, precis. Vi fick liksom lite feeling kändes som, pratade om lite allt möjligt, Carola och så där. Jag har ju efter det vi spelade in där, så var jag i Stockholm och såg Taylor Swift. Jag hade inte alls planerat att jag skulle göra det. Det blev liksom medbjuden av en kompis som hade en biljett över.

Lisa: Det händer ju inte.

Fredrik: Nej, det gör ju inte det. Men det var så. Vi håller ju på lite grann med besöksnäringen. Det är ju verkligen en besöksanledning att åka iväg och titta på artister. Oavsett om det är Carola eller Taylor Swift så reser man ju. Jag har alltid haft såhär ståplatser i de här arenorna. Men det känns som att mina fötter börjar ta lite stryk, så den här gången var det tack och lov, sittplatser. Men då satt vi liksom ganska högt upp på läktaren. Det är fan läskigt alltså. Jag tänkte såhär, är det här verkligen säkert? Börjar jag bli för gammal Lisa? Börjar jag bli för mycket säkerhetstänkare?

Lisa: Jag skulle säga att din inre gubbe har fått fritt spelrum i och med detta. Sittplats och lite skraj.

Fredrik: Jag stod också såhär med händerna bakom ryggen och bara muttrade.

Lisa: Ja, men det var ju inte heller om detta som dagens podd skulle handla om.

Fredrik: Precis. Idag ska vi prata om något helt annat.

Lisa: Ja, faktiskt. För två år sedan var SCA och Scania först i världen med att testa en tung elektrisk timmerbil. Och det lyfte vi fram i ett avsnitt som vi spelade in i... Kan det vara i höstas?

Fredrik : Ja, men jag tror det. Men vi har ju i alla fall spelat in ett avsnitt tidigare. Men det kan man lyssna på det om man vill höra hur det gick då. Då hade vi ju med vår kollega Johan Lagrelius också från studion i Umeå.

Lisa: Ja, men exakt. Så vi har en återfallsförbrytare, håller jag på att säga, med oss på telefon idag. För nu tar SCA nästa steg inom hållbara virkestransporter. När den första elektriska timmerbilen med kran ska invigas och rulla ut på skogsvägarna till hösten.

Fredrik: Och då säger vi, tycker jag, varmt välkommen tillbaka till Öka takten Anton Alinder, som är verksamhetsutvecklare på SCA Skog.

Lisa: Och du är ju inte alls en återfallsförbrytare, utan just den verksamhetsutvecklingen. Hej, Anton.

Anton: Hej, hej. Tack så mycket för att jag får vara med igen. Det kanske är bra förra gången då, om man får bli inbjuden flera gånger.

Lisa: Men absolut. Hur har du haft det sen sist?

Anton: Ja, men jag har haft det bra. Det har varit en ganska lång och kall vinter Men nu börjar det ordna upp sig tycker jag. Så det är fint.

Lisa: Ja, plus 25 måste vi ändå passera under ordnaa upp sig.

Fredrik: Men på tal om vintern. Den förra el-timmerbilen har ju kört under vintern nu också, eller?

Anton: Ja, precis. Vi tänkte att vi ska ha den i fyra år. Så nu runt midsommar har den gått halvtid.

Fredrik: Hur gick det då? Med tanke på den kanske ovanligt kalla och snörika vintern som vi hade nu?

Anton: Ja, men det har haft sina utmaningar. Det är ju... Vad ska man säga? Det här är som ett test. Det är jättespännande att se hur batterier, elmotorer och allting beter sig när det blir kallt ute.

Anton: Och just den här bilen som vi har haft, har vi haft en vinter innan också. Vi visste ganska väl hur den skulle vara. Och den drar ju mer ström helt klart mot vad den gör sommartid. Så det är någonting man får ta i beaktning, den begränsningen som dyker upp. Men vi ska väl se när man tittar på siffrorna. Den tycker väldigt mycket om när det är precis lagom varmt. När oktober och november är det väldigt bra månader. Då behövs det varken kylas i hytten eller värmas egentligen och ingen snö på vägen. Då brukar det vara väldigt bra energianvändning. Vår och höst är ganska tacksam. När det krävs värme i hytten och sådana här grejer drar det ganska mycket extra. Men det gör det på personbilar också. Det börjar man ju bli van vid nu. Det funkar så.

Lisa: Rent allmänt då, hur skulle du säga att omställningen till utsläppsfritt i skogen går?

Anton: Ja, det beror på lite hur långt man tittar tillbaka. Men vi gick över från flottningen till att köra tåg i stället. Vi har ju alltid försökt lägga mer transport på tåg, som har gått på el sedan 60-talet. Där har det flutit på, och det har inte ändrats jättemycket från det. Vi har haft en strategi att vi ska köra så mycket tåg det bara går hela tiden. Det är både hållbarast och mest ekonomiskt. Sen ett stort kliv var när reduktionsplikten kom in och vi började använda reducerad diesel. Men det var ju långt in på 20-talet. Och sen så har vi ökat vikterna på bilarna ganska mycket också under 20-talet. Man har ju öppnat vägnätet för 74-tons bilar 2018.

Anton: Det var 64-tons lastbilar innan man fick köra med, så 10-ton mer på varje bil. Det gjorde ju att utsläppen minskade med 8-10 % där. Nu för tiden tittar vi på ännu längre bilar och även tyngre. Vägnätet har öppnat för att vi ska kunna köra bilar som är över 30 meter lång. Något som inte var möjligt innan förra hösten. Vår begränsning är framför allt vikterna nu. Vi skulle vilja komma upp i 90 ton på bilarna, men det är inte riktigt färdigt än att vi får köra så. Men det är ett jättebra sätt att sänka våra utsläpp på. Sedan har vi elektrifiering som ligger och lurar om man säger så.

Lisa: Det ligger och lurar.

Fredrik: Jag tycker att det är intressant ändå att höra att det inte bara är förändrat bränsle som kan genomföra utsläppsminskningar. Utan att det är andra åtgärder man kan pyssla med för att få ner utsläppen.

Anton: Det finns ju många sätt. I många fall går det hand i hand med det ekonomiska. Det går lätt att motivera om vi kan spara några kronor och vi även kan spara in CO2. Det är ju liksom det alla vill om man säger så, när det är liksom kostar väldigt mycket pengar. Då måste ju alla om man säger alla skogsbolag eller alla transportörer göra samma sak. Annars tappar man i konkurrenskraft. Då är det ju inte säkert att man får vara med i leken så jättelänge till. Det där är en sjukt svårare balansgång man ska lyckas med om vi går över till er att testa med eltimmerbilar.

Lisa: Och det är ju två år som ni har testat. Att vara först i världen brukar ju föra med sig en del reaktioner. Minns ni vad ni eller minns du vad ni fick för reaktioner till en början?

Anton: Ja alltså tittar man liksom på sociala medier i YouTube och Facebook och sådana här grejer och läser kommentarerna. Då var det ganska mycket som inte var superpositivt, att vi var lite dumma och så där. Men folk i branschen som ändå förstår hur vår verksamhet ser ut och fungerar, de har ju varit positiva och de har tyckt att det varit väldigt intressant och velat vara med och undrat saker och velat ta del av resultaten och så här grejer. Även fast kanske de många har väl kanske haft en avvaktande inställning till att ge sig in i det själv.

Fredrik: Känner ni er dumma, som kommentarerna säger?

Anton: Ja men det är ju en kul grej. Vi tycker att vi fått ut jättemycket av det här och vi kanske är längre fram än vad andra är vad det gäller elektrifiering och hur man hanterar den typen av bilar och vart det finns begränsningar och hur man bygger laddare och hur man planerar för det. Vi har ju fått så mycket gratis. Det är ju en av våra typ 250 bilar så det är ju inte en jättestor del vi har elektrifierat, men vi har lärt oss väldigt mycket på att kunna fortsätta.

Fredrik: Du nämnde laddare. Vad har ni lärt er på resan när det gäller just laddning?

Anton: Ja. Vad ska man säga riktigt. Framför allt att laddningen är också en investering om man ska bygga en laddstation till varje bil. Den kostar ju typ lika mycket som själva bilen. Vi kan inte se laddningen som en efterhandskonstruktion som vi behöver fixa efter vi har bestämt oss att vi ska ha en bil.

Bilarna kommer förmodligen att hamna lite där laddarna är och där någon vill investera och bygga. Eftersom laddeffekten hela tiden går upp så går också priserna på utrustningen upp.

Bara om jag ser till mig själv. Jag har ju som ansvar för den laddaren vi har till den elbilen som vi har just nu och den kräver en hel del uppmärksamhet, det blir fel på den då och då. Det behövs felsökning och det behövs liksom lite resurser och så. Det har ju inte vi som skogsföretag någon vana av att hantera sådana grejer. Då behöver man någon typ av organisation som har koll på dem och till att de drivs på rätt sätt och sådana grejer.

Fredrik: Tror du liksom att det är barnsjukdomar för er innan ni har lärt er hur det ska gå till? Att det kommer gå smidigare framöver om man får till den här organisationen och så. Som du pratar om.

Anton: Ja det är klart att det finns barnsjukdomar i laddarna. Man måste ju vara lite lätt elingenjör för att hänga med på det här med ställverk och driftstider och effekter hit och dit med kopplingar och värmeutveckling och sådana saker. Men man har ju liksom support från tillverkarna.

Om vi säger att våra syskonföretag, som driver fabrikerna, de hade nog inte haft några problem alls med att ha elektrisk utrustning. De är ansvariga för underhåll och allt vad det gäller, men vi har inte riktigt haft den vanan innan. Det har varit en ny värld om man säger då. Desto fler laddare, desto mer problem, eller utmaningar som måste lösas.

Anton: Det kan vara att man kan behöva ha ett betalsystem eller ett bokningssystem eller nåt sådant på att boka effekter eller boka en plats eller betala och fakturera. Allt sådant måste man göra när det behövs.

Lisa: Och nu tar ni nästa steg i utvecklingen och testar en eltimmerbil med kran som ska vara igång till hösten om vi har förstått rätt. Det blir ju världens första eldrivna timmerbil som är anpassad för transport från upplag till terminal. Vilka nya utmaningar för det här med sig?

Anton: Ja framför allt så den bilen som vi har i dagsläget den går ju en utpekad sträcka, exakt likadant varje dag när den går mellan en terminal och ett pappersbruk, så att den är väldigt lättberäknad om man säger så, man vet exakt vad den kommer göra varje dag, hela tiden. Den geografi vi har tänkt ge oss ut i nu är ju inkörning till en terminal som ligger i skogen, där man lastar om virket till tåg och kör ut till kusten. Lastbilen kommer att hamna någonstans i inlandet om man säger så och där blir ju liksom problemen eller utmaningarna att vi har väldigt många olika väglag på olika platser kring den här omlastningsterminalen som den ska till.

Anton: En vända kanske den kommer att få köra fem mil och en annan vända kanske den ska köra sju mil och en tredje kanske den ska köra en mil och försöka anpassa så att man utnyttjar batteriet på bästa sätt i någon typ av samband med att den stannar, kör- och vilotider och deras skiftbyten och att vi behöver ladda den då och då. Det kommer bli helt klart en utmaning. Men jag tror vi kommer lösa det.

Det jag ser framför mig är att om vi ska skala upp, så att det ska vara mycket fler ellastbilar, då kommer det bli en otroligt komplex uppgift att styra upp det här. En tror jag att vi klarar, inga problem. Men det blir utmaningar framöver att styra ihop det här.

Fredrik: Jag tänkte lite grann på den här förra bilen ni skaffade. Har ni tänkt om någonting gällande just batteristorleken?

Anton: När vi beställde den förra bilen, då fanns det bara en batteristorlek att välja på. Och den var den här på 395 kWh, så de byggde bilarna 2021 när vi beställde den. Nu är det standarden 628 kWh, ungefär en dubblering är i batteristorleken. Så det är var den här nya bilen kommer ha och det är vad Skania bygger i dagsläget. Vi är bara glada för varje kWh vi kan ha på bilen. Så dubbelt kan nog vara bra.

Fredrik: Men ni ser liksom ett det här behovet av att kunna ladda under dagen. Det liksom räcker inte att köra och ladda bara på nätterna utan det är...

Anton: Nej precis. Vi tror väl att under ett skift kommer vi behöva stanna och ladda en gång. Och chauffören ska ju också ha rast i 45 minuter. På ett skift är det lagstadgat att man ska stanna. Så vi hoppas ju och tror att i bra förutsättningar kommer de här 45 minuterna kanske räcka, i lite sämre förutsättningar när det är kallt och så här kommer vi kanske behöva ladda lite mer. Men vi laddar ju den nya lastbilen med tre gånger högre effekt som den vi har haft innan. Så där har det också tagit jättekliv i hur fort vi kan fylla på den. Så vi tror på det. Jag tror inte den kommer att bli helt exakt jämfört med en dieselbil. Men den kommer att kunna prestera väldigt bra ändå. Det blir väldigt intressant att följa det, tänker jag framåt också.

Fredrik: Och era lärdomar, det känns som att ni har lärt er väldigt mycket bara från första bilen till den andra som andra organisationer också skulle kunna verkligen dra nytta av.

Anton: Ja, men exakt. Och när vi pratar om batteristorlek och laddning nu har det gått två år och då får vi dubbelt så stora batterier och tre gånger så hög effekt på laddningen så att de två, tre år till då tror jag vi är framme vid att bilarna kanske bara behöver ladda på den här rasten utan några tillägg. Så att den här är lite ett mellanhopp skulle jag säga, att vi är framme att det funkar liksom helt kanon, men det kommer att vara bra mycket bättre än bilen vi hade innan.

Fredrik: Hur just ser det liksom, hur mycket längre eller bättre räckvidd har den här egentligen jämfört med den förra?

Anton: Ja, men jag skulle vilja säga dubbelt i alla fall. Batterierna är dubbelt så stora. Sedan så har vi utmaningen också att vi ska ha en kran på den här bilen och det har inte den vi har i Umeå sen innan. Så kranen som lastar kräver ju en del energi, men det finns ingen som har provat det innan så vi vet ju inte riktigt hur mycket energi kranlastningen kommer att behöva ta från batterierna. Vi har ju lite gissningar och sådär men vi kommer inte få veta förrän vi har startat.

Fredrik: Gud vad spännande att få ligga så i framkant, alltså att det är liksom till och med det är inte bara Sverige unikt utan det är liksom unikt i en så mycket större kontext.

Anton: Det är häftigt att jobba med, tänker jag. Det blir alldeles nytt. Vi är ju ganska tidiga och så där och när vi sitter och spånar om vad vi ska ha för utrustning och sådana här grejer, då hade vi kanske velat ha en kran som går på el, i och med att bilen går på el. Vanliga kranar, det är hydrauliska kranar som drivs av en hydralpump som sitter på en axel på växellådan som snurrar runt den, motorn står på tomgång medan man använder kranen helt enkelt. Men det finns ju inga kranar som är elektriska, så det är ingenting vi kan få, ingen som har byggt någon sådan. Vi kommer ju att använda en hydraulisk kran och Scania kommer att bygga om så att växellådan har en utgående axel som snurrar och driver det här hydraulsystemet till den.

Anton: Där är det en liten mötespunkt mellan gammal och ny teknik skulle jag säga, men vi måste omvandla elenergi från batterina in i motorn till roterande till hydraultryck i en massa trummor och grejer och sådär till kranen som ska jobba. Det är lite synd, tycker jag. Jag tror vi hade kunnat spara lite i alla fall om vi kunde köra direkt på el istället för att behöva omvandla det så många gånger.

Lisa: Men kanske nästa bil, vem vet, om någon krantillverkare kanske hör det här så kanske ni vill tagga till.

Fredrik: Eller hur? Väldigt bra shoutout tycker jag. Till krantillverkaren. Nu måste ni lösa det här.

Lisa: Den här timmerbilen ska köras i Västernorrland, hos ett åkeri som SCA har ett nära samarbete med. Vilka är med och finansierar?

Anton: Ja, det är ju vi och åkeriet har fått stöd från Klimatklivet. Det är deras bil. Och sen så är vi ju med i ett projekt med Skogforsk som heter Tree där vi och flera andra skogsbolag har gått ihop för att använd fortsätta elektrifieringen och försöka öka den takten. Det kommer ju komma fler elektriska bilar i skogen, kanske flest som kör flis och sådana grejer. De ser ut som ganska vanliga lastbilar med skåp, men det kommer dyka upp ett antal kranbilar också. Via Tree-projektet har vi också fått en del stöd som kommer från Vinnova. Det finns lite olika ingångar, men det är bra att det finns så att vi har möjlighet att prova.

Lisa: Hade det funkat utan stöd?

Anton: Jag tror att det hade blivit väldigt svårt att få igenom, just nu i alla fall. Bilarna kostar väldigt mycket om man ska jämföra med en dieselbil. Priset på dem måste nog komma ner. I höstas när vi satt och räknade kostade diesel typ 28 kronor och elen runt en krona. Då såg kalkylen väldigt bra ut. Då kanske svaret hade varit annorlunda, men i dagsläget när dieseln är... Folk kanske blir sura med att säga att den är billig, men den är billig mot vad den var då. Att vi inte behöver köpa någon diesel, det är väl det vi tar det på. Det är inte alls lika bra i dagsläget, men vem vet vad som händer om några år, typ 2026. Så är det ju omval och reduktionsplikten är inte planerad längre än så.

Anton: Vi vet inte vad som kommer och ska hända. Man kan inte bara göra fullt halt för att lite omvärldsfaktorer ställer till det. Det är fortsätter som vi hade tänkt.

Lisa: Du nämnde att investeringen är ganska kostsam. Om du jämför en eltimmerbil med en konventionell, hur ser prisbilden ut?

Anton: Ja, den är väl kanske en tredjedel dyrare. Det beror på lite. Det är så otroligt olika hur man utrustar eltimmerbilar. Hur man bygger ihop dem och hur många drivaxlar man vill ha av el-motorer och alla sådana här grejer. Men jämför vi, så ungefär en tredjedel dyrare mot en liknande diesel.

Fredrik: Du var inne på bränslet och de förändrade spelreglerna som har skett sen den första investeringen. Du sa att man inte får förlora takten bara för att det förändras lite grann. Men påverkar det inte lite motivationen och drivkraften att genomföra eller förmågan att göra den? Om kalkylen bara ser helt annorlunda helt plötsligt?

Anton: Ja. Vi tänker ju långsiktigt och vi kan inte påverka något som sker över ett år hit och dit. Jag tycker inte att här på SCA, att det har påverkat. Men för gemeneman har det nog påverkat. Säg att man har köpt en elbil med statsstöd som var jättedyr och tyckte att man gjorde en jättebra affär. Nu har den blivit jättebillig. Det är klart att det finns en irritation över det. Att man bara rycker undan mattan under fötterna på folk lite grann. Det är dock kanske inte de som det är mest synd om som drabbas kanske, men ändå.

Anton: Vad ska man säga? Jag tycker inte att det har visat sig någon form av tveksamhet över just att priset har ändrats.

Anton: Men lite irriterande är att det går väldigt fort. Nu i sista tiden har det varit helt galet. Nyårsafton och dan efter så skiljer det flera kronor.

Fredrik: Det är ändå skönt för oss som jobbar med omställningen att höra att näringslivet ändå stretar på och försöker få till den här omställningen som vi behöver ändå för att klara våra åtaganden och framtiden.

Anton: Ja, man måste lyfta blicken lite grann. Man kan inte basera sin bild på hur det ser ut exakt idag.

Fredrik: Nu har vi pratat mycket lastbilar och de går ju ändå någonstans. De åker och hämtar kanske timmer och så åker de till en där de lastar av. De kommer ändå tillbaka till civilisationen på något vis. Men ni har också mycket maskiner som är mer ute i skogen, markberedare och skördare och sådär. Hur går omställningen på de maskinerna? Det är svårt att dra ut en laddsladd.

Anton: Ja, men det är ju riktigt klurigt. Det är inte riktigt min avdelning, jag jobbar framför allt med lastbilar. Men jag har kollegor som jobbar med skogsmaskiner och de tittar ju på elektrifiering och vätgas och hybridteknik och andra alternativa bränslen. Men lite av ett grundproblem med skogsmaskiner är också att den marknaden är väldigt, väldigt liten jämfört med lastbilar. Hos skogsmaskinstillverkare, där går inte utvecklingen lika snabbt, om man säger så. Så det sker inte särskilt stora hopp i den branschen.

Anton: Men det kommer ju lite andra alternativ. Ett coolt projekt man kan googla på är Air Forestry som vi är lite och sneglar på. Och det är ju att man ska kunna gallra väldigt klent timmer med hjälp av stora drönare som också lyfter ut virket ur skogen.

Anton: Så det bör ju dyka upp lite sådana där grejer som kanske inte har med just skogsmaskinerna att göra. Utan det finns lite alternativ som kanske avlastar lite grann.

Fredrik: Kan du inte berätta lite mer, man blir ju sjukt nyfiken på de här drönarna. Man ser ju framför sig en typ liten drönare som ska komma.

Anton: Jag har aldrig sett den här prylen live. Men det är ju en väldigt stor drönare som jag tror... jag tror att den kan lyfta 200 kilo ungefär. Vilket inte är en jättestor pinne, men ändå helt okej i storlek. Och den har, som jag förstår, någon typ av aggregat som hänger under. Som den liksom hissar ner längs med trädkroppen. Och sen kan den göra ett kap med en liten motorsåg ombord.

Anton: Och sen så klämmer den liksom tag i den här stocken och så flyger den iväg med den. Så det finns ju liksom mycket fördelar med det. Den är obemannad, så jag tror att de kör den med någon typ av radiostyrning nu. Men i framtiden kanske man inte behöver göra det. Den gör ju liksom inga skador på naturen runt om. Och det är möjligt att den kanske är tystare än vad skogsmaskiner är. Och liksom lättare att flytta på och sådana grejer.

Fredrik: Varför vill man ta sig ut sånt, liksom, klent timmer? Varför vill man ta ut det?

Anton: Det finns ju liksom två typer av avverkning. Det är slutavverkning och så är det ju gallring. Gallring är ju att man tar ut de mindre träden, för att ge de större träden mer utrymme och mer växtkraft, energi, liksom.

Anton: Och gallring gör man ju relativt löpande, liksom under skogens liv, om man säger så. Så att slutavverkningen, det är liksom i slutet när man ska få ut riktigt stora sågtimmer, stockar och sådana här bräder och plankor och sådana här grejer. Men det här man gallrar ut, det kanske man kan göra pappersmassa av. Men det är liksom mindre träd som man tar ut då. Och det är ju typ så man har skött skogsbruk i alla tider.

Fredrik: Jag känner att jag skulle behövt en sån här i vintras, eller på vårvintern, när jag skulle ta ut ved till stugan. Det hade varit sjukt nice.

Lisa: Köp en Fredrik!

Anton: Man kanske bara kan ha en liten app och så ritar man in vilket område man har sin skog på. Så plockar man lite grann där man tycker att det passar Det finns säkert mycket begränsningar med sån grej, men det händer lite grejer.

Anton: Vi har också lite prov med andra typer av skotare som har lite annorlunda band de kan köra med i skogen så att de kan åka lite fortare, lasta lite mer och sådana här grejer. Och det är också ett sätt att tänka både tiden man är på platsen och även kan man ta med sig lite mer i varje vända. Så sen man ju också sänka energiförbrukningen också. I skogen måste man ju också ta hänsyn till körskador och vägar och om det är blött och mjukt, det finns mycket olika variabler att tänka på.

Anton: Men jag tror ju personligen att skogsmaskinerna kommer vi nog kanske ge alternativa bränslen som HVO och sådana här grejer som egentligen bara är att tanka och köra på. Och sen så gör vi svårare grejer med lastbilarna i och med att de kommer ju faktiskt in till stationen och där har vi alternativ som vi kan använda istället. Men framtiden får jag utvisa det här.

Fredrik: Det känns ju så rimligt egentligen. Man ska ha rätt bränsle i rätt maskin. Alltså där är det svårt, så kör HVO bara, tänker jag, i dieselmaskinen. Och nu tänker jag också att man inte blandar i lika mycket reduktion i diesel och sådär, då finns det ju också mer på marknaden för att köra ungefär hundra procent ändå HVO.

Anton: Jo, men absolut. Så tycker jag också att vi ska välja det bränsle som är lämpligast på platsen vi verkar.

Anton: Kan vi köra på HVO, då är det jättebra om vi kan göra det. Behöver vi använda vätgas eller hybridteknik eller ammoniak eller biogas eller allt vad som finns så får vi göra det där det passar. Så sprider vi ut oss lite grann.

Fredrik: Hela den färgglada paletten.

Fredrik: Jag tänker såhär, något som jag inte alls visste att ni höll på med, det var det här med att ni byter timmer med varandra. Jag tänker att det kanske är fler som inte känner till det, men det är det man har gjort ganska länge.

Lisa: Det känns ju inte fullt lika futuristiskt som en drönare. Men en smart grej känns det som. Det är ju en kanonbra strategi man ska ha.

Anton: Ja, men vi kan väl säga att hela skogsverige i alla fall, vi har ju som en gemensam bild om att vi ska försöka flytta varje stock så kort sträcka som möjligt innan vi har något form av värde av den. Så vill ju liksom inte köra om varandra. Vi verkar i en geografi där ett annat skogsbolag har ett pappersmassabruk och så har vi ett pappersmassa. Då borde vi köra till deras bruk och så borde vi kanske på ett lass av dem när de är hos oss, om man säger så. För vi äger ju inte skog helt perfekt fördelat så, utan det är någonting som har växt fram i väldigt lång tid. Det har vi jobbat med jättelänge. Jag tror faktiskt Sverige är ganska unikt i det. Vi har en stor organisation som jobbar med just byten och övervakar det för det blir rättvist.

Anton: Det blir ju inte som jag beskriver att vi kör ett lass dit och så samma dag kör de ett lass till oss. Utan det här är ju någon form av massbalans i slutet på året eller efter flera år att det här ska jämna ut på någon vis. Eller så, vi smörjer vi hela systemet med pengar också. Så vi kan ju betala för att få deras och vi kan ta deras. För vi får ju korta transporter och lägre transportkostnader om man kör in det till dem istället för oss själv. Ja, ni förstår att det finns jättemycket i det här också. Grannlandet Finland, de tror jag är ganska dåliga på det här. I alla fall vad jag har hört, de tycker inte att det känns bra. Men vi har traditionen och allt vi gör så.

Fredrik: Det känns ju ändå som en sån här export som Sverige skulle kunna lyfta. Men vill ju ofta göra det med olika profilgrejer som med grönt stål och så. Det här känns som en bra grej ändå som man skulle kunna lyfta ner söderut också.

Anton: Jag tror Finland har lite annorlunda plan på hur de placerar sina massabruk och sina fabriker och så här. De sätter dem mer i centrala skogsregioner på ett annat sätt. Vi har mer traditioner av att ha våra grejer på kusten. Så vi måste alltid ut till kusten, men de kan jobba lite mer i inlandet med vissa grejer. Det finns alltid olika kulturer i hur man jobbar.

Lisa: Ja, men tusen. Vilket matigt samtal! Har vi glömt att fråga nåt? Har du glömt att säga nåt?

Anton: Jag kommer nog inte på någonting på rak arm som vi håller på med…Vi har mycket små projekt och grejer där man försöker hålla koll på var man har plockat varje stock någonstans. Det handlar om GPS-teknik. Man vill ju kunna följa den hela vägen tills den är en bräda. Just nu är det lite som en stor massa, vi vet ju grovt var det kommer från, men inte på den nivån. Vi försöker hela tiden förhöja noggrannheten i såna grejer. För ett par år sedan drog vi igång så att vi började med bildmätning istället för manuell mätning av vår last. Tidigare körde man in lastbilen på ett bruk och så stod en gubbe med tumstock. Och så sa han att det här var 40 kubik på den här bilen.

Anton: Nu har vi kameror som fotar lasten och så har vi precis börjat med att testa AI som tittar på bilderna som säger hur mycket som bilen är lastad med och skickar in det. Och sen så kommer så tar vi ut några på stickprov för att se om det stämmer. Det stämmer sjukt bra. Det är högre noggrannhet än vad en människa kan göra. Sådana grejer är ju på gång också. Kanske inte lika stora rubriker, men väldigt användbart.

Fredrik: Jag tror jag får hålla mig för jag blir så nyfiken på allting. Det kanske är en helt annan podd.

Lisa: Du pratade med Energikontoret AI-expert Anton.

Fredrik: Jag tänker att vi får tacka dig. Tack så mycket att du vill vara med och dela mer av erfarenheterna som ni har på SCA. Jag tänker att vi får säkert anledning att återkomma.

Lisa: Precis. Det var ju min replik.

Anton: Det gör det ju säkert. Tusen tack.

Anton: Tack så mycket själv. Hej då.

Lisa: Vad händer hos oss då?

Fredrik: Hos oss. Jag hade ju skrivit några saker, kluddat ner några grejer med en penna som jag ska läsa. Framför allt har vi ett webbinarium om fossilfria fyrhjulningar och båtar. Den här fantastiskt udda kombinationen. Och desto mer jag förstår om båtar så tror jag att vi egentligen borde haft ett eget webbinarium om det. Men det kommer, tänker jag, längre fram. Men det är i alla fall 13 juni. Och det finns ju ute på våran hemsida och där går det att anmäla sig. Det är ju regionjh.se/ energikontoret.

Där har vi ett kalendarium. Så där kan man anmäla sig. Så det kan man göra.

Fredrik: Sen, det här med skotrar verkar inte över fasta det är svinmegavarmt. Så kommer ändå nyheter och sånt om skotrar. Jag tänkte bara nämna en liten kort: att motorhuset i Klövsjö. De är faktiskt Sveriges enda, vad heter det? Återförsäljare av Taiga. Som är kanadensisk. Det är ju väldigt coolt att vi har det i våran region ändå.

Lisa: Nu går det att köpa i butik.

Fredrik: Nu går det att köpa i butik. Men det kanske var allt.

Lisa: Det känns så?

Fredrik: Du ser redo ut för dopp

Lisa: Nu är det ju 44 grader här inne.

Fredrik: Men vi ska vara glada för det så länge vi har lite värme.

Lisa: Ja det är sant. Det här avsnittet finansieras av EUs regionalfond. Region Jämtland Härjedalen. Region Västernorrland och Biofuel Region.

Lisa Nu Bada.

Fredrik: Ja hej då.

Lisa: ♪ Här sitter du och simulerar Carola.

Fredrik: Ja! Och jag älskar Carola. Får man säga det?

Lisa: Ja, det är väl klart att du får det.

Fredrik: Alltså, vi pratade ju lite grann förut om Rebecka och Fiona på yran. Men alltså Carola på yran.

Lisa: Ja, alltså.

Fredrik: Åh herregud, vad bra det var.

Lisa: Ja, alltså ganska mäktigt. Vilken klädsel. Alltså vilken artist ändå. Ja. Man måste ju faktiskt säga det.

Fredrik: Det var full on delivery.

Lisa: Snygga ben!

Fredrik: Snygga ben också, det måste man säga.

Lisa: Vill jag säga. Det hade hon.

Fredrik: Men det var liksom outfits och det var fläktar.

Lisa: Ja, det var fläktar. Mycket glitter. Hon hade någon spegelklänning. Med ganska stora speglar.

Fredrik: Som en levande diskokula.

Lisa: Exakt, det är Carola. Och det var inte om det.

Fredrik: Vi sitter i lite avslappnad stämning.

Lisa: Ja, verkligen. Vi testar ju vår alldeles färska, alldeles nya, alldeles egna poddutrustning idag.

Fredrik: Ja, det gör vi. Och så spelar vi in i en podd. Så det blir verkligen meta det här. Podd i en podd. Vi har en egen liten bur inne på ett kontor. Där vi kan sitta.

Lisa: Och det kommer att bli varmt.

Fredrik: Ja, det kommer att bli varmt. Så om vi börjar svamla så är det för värmeslag.

Lisa: Då får vi se om det blir fler.

Fredrik: Ja, exakt. Hittades döda. Nej, men så är det inte. Men vi har ju köpt in lite ny utrustning. Det ska ju bli lite enklare för de som är ute på fält och gör intervjuer. Så är väl kanske huvudtanken.

Lisa: Och någon gång ska det provas.

Fredrik: Ja, precis. Håkan hjälper oss.

Lisa: Håkan hjälper oss att klippa ihop detta.

Fredrik: Vår podd-tekniker, i vanliga fall.

Lisa: Och så hade vi tänkt att det här avsnittet då får bli lite annorlunda och lite mer som en halvtimmes omvärldsbevakning kring omställningen.

Fredrik: På olika ämnen, Carola och allt möjligt kanske.

Lisa: Ja, precis. Undrar hur det går för henne.

Fredrik: Med omställningen? Ja, tveksamt skulle jag tro.

Lisa: Men om vi försöker hålla oss till väsentligheter då. Du har ju en skarp blick för sånt. Har du något särskilt du vill ta upp?

Fredrik: Ja, det var väl lite dystra nyheter kanske så. Det har kommit lite nya färska siffror på utsläppen från vägtrafiken. De har minskat stadigt de senaste åren. Det är tack vare att vi har fått fler elbilar på vägarna och man har haft mycket biodrivmedel i bensinen och dieseln som har tagit ner utsläppen väldigt. Men nu kommer nya siffror att man har ökat utsläppen med 24% under de här årets tre första månaderna jämfört med samma period förra året. Det är verkligen en negativ utveckling om man säger så.

Lisa: Ja, det måste man ju verkligen säga. Men det här känns ju skitjobbigt och hoppfullt på samma gång, tänker jag. Skitjobbigt för att det är så simpelt. Det är så himla enkelt att ändra våra vanor och våra beteendemönster. Och jättejobbigt att även jag hör till alla som tycker att det var skönt att det också har blivit billigare.

Fredrik: Men det är ju klart, man vill ju alltid att det ska vara billigt.

Lisa: Ja, verkligen.

Fredrik: Men det känns som att det är fel sak som har blivit billigt. I alla fall om man vill ställa om.

Lisa: Men det är ju också hoppfullt. För då går det ju faktiskt att göra. Vi skulle ju kunna göra det här om vi bara ville.

Fredrik: Hela förklaringen till det här är att man har valt från regeringens sida att minska på den här reduktionsplikten som man införde tidigare. Det är att man har blandat i biodrivmedel i både bensin och diesel. Och den där har ju kraftigt sänkts. Och det är det som gör att vi ökar utsläppen nu då. Men å andra sidan då, om man tänker positivt, det betyder ju också att det finns mycket mer biodrivmedel för de som vill tanka 100% fossilfritt. Det skulle kunna göra det i högre utsträckning för det finns mer av den varan. Tidigare har man blandat i mycket av HVO. Ja, som du kör nu. Då finns det mer av den varan. Man kan tanka HVO 100 på flera mackar. Då kör man 100% fossilfritt.

Lisa: Bara några procent under fossilfritt.

Fredrik: Ja, exakt. Om man vill göra en insats och har en dieselbil så är det alternativet. Det är det lite dyrare alternativet som är HVO 100. Men det är fortfarande billigare än vad vanliga dieseln kostade förut.

Lisa: Om vi tar det här då när vi ändå är i farten. För det är ju en del som undrar kring det där. Vilka dieslar kan man och får man köra på HVO 100?

Fredrik: Ja, det är lite upp tillverkarna. Och garantierna på bilen. Om motorn är godkänd för HVO, likadant som den är godkänd för diesel, då är det fritt fram att köra garantimässigt.

Lisa: Det här är bara att googla på sin bilmodell och årsmodell.

Fredrik: Om du har en bil som är lite äldre där garantin ändå har löpt ut, då spelar inte det där någon roll.

Lisa: Precis, om någonting händer så finns det inget försäkrings... Det finns ingen som kan hävda att det kan ha med HVO 100 att göra.

Fredrik: Du kan ju inte hävda garanti längre för den har ju löpt ut. Så HVO är ju i princip identiskt molekylmässigt till diesel. Så det är inga problem att byta rakt ut. Du har ju testat nu, har bilen svarat?

Lisa: Den rullar på exakt som vanligt. Det känns ju super. Men jag har ju precis en bil som är 10 år.

Fredrik: Men de allra flesta nya modellerna kommer ju att vara godkända direkt. Och som sagt, tidigare har man blandat i nästan 30% i vanlig diesel. Nästan alla dieselbilar har redan kört med lite andel HVO i sig.

Lisa: Jag roade mig att kolla på Volvo XC60 för någon månad sen. Alla modeller som var yngre än 2019 alltså som är producerade efter 2019 var ju godkända.

Fredrik: Ja just det.

Lisa: Så jag tänker att det är inte så många som vet det.

Fredrik: Nej, jag tror det är jättebra att lyfta för det är som alltså i stället om man jämför det med att köpa en ny elbil så är merkostnaden ganska låg för den klimatnyttan som man ändå gör. Det kan vi uppmana till tycker jag. Men den här reduktionsplikten har ju pausats så man vet ju inte riktigt. Man har ju varit lite otydlig från regeringshåll om den ska återinföras sen eller inte men vi får väl se hur det blir helt enkelt. Och sen så har man inte kommit med någon plan egentligen på hur man ska hantera de ökade utsläppen. Man har sagt från regeringens sida att det är elektrifieringen som är huvudspåret när det gäller transportsektorns utsläppsminskningar. Men när man kollar på försäljningstakt och hur vi byter ut våra fordon så kommer vi till 2030 att ha 2,5-3 miljoner elfordon på vägarna.

Fredrik: Men vi har 4-5 miljoner fordon på vägarna. Det räcker inte för att elektrifiera hela. I så fall måste man lägga i en överväxel. Det kommer att vara mycket bensin- och dieselbilar kvar som släpper ut. Vad ska vi göra med dem? Hur ska vi minska utsläppen?

Lisa: Vi är i en situation där utsläppen ökar och ingen är förvånad. Vad kan man då göra? Finns det något vi kan göra?

Fredrik: Ja, men IVL har ju faktiskt släppt en rapport på det här ämnet med lite andra typer av åtgärder som man kan göra om man inte vill hålla på med reduktionsplikt. Jag tänker att regeringen kommer att läsa den också. Vi hoppas.

Lisa: IVL, vilka är det? IVL...

Fredrik: Åh gud, vad är förkortningen på IVL då? Jag tänker inte fortsätta gissa. Ska vi googla? Och så återkommer man.

Lisa: Vi googlar. Jag googlar. Man måste tydligen ha... Man kan inte ha... Det är. Oh! Institutet för vatten- och luftvårdsforskning.

Fredrik: Snyggt. Ja, nej men de har i alla fall tagit fram en sådan rapport. Det var ganska många olika åtgärder här på mitt papper. Jag vet inte, vi kanske inte kan ta allihop. Men ettan på deras lista, att man kan sänka hastigheten. Vad tycker du om det?

Lisa: Det tänker jag... Det där är ju supersvårt.

Fredrik: Man vill ju komma fram.

Lisa: På en plats med stora avstånd vill man jättegärna komma fram i vettig tid. Ja, krångligt.

Fredrik: Precis, men då hade de i alla fall gjort någon slags beräkning. Om man minskar hastigheten med 10 km i timmen då kan man minska oljeanvändningen ganska mycket. Den mest optimala användningen för ett fordon är om man kör 50–70 km. Det är där den förbrukas som absolut minst. Det är ett alternativ man kan göra. Det som också är intressant är att sänka hastigheten är en av de mest effektiva åtgärderna man kan göra för att minska risken för att någon ska dö i trafiken.

Lisa: Såklart hör du vad individen talade i mig.

Fredrik: Men det finns ju också olika platser man kan göra det på. Man behöver ju inte sänka hastigheten överallt. Men på vissa vägar kan man sänka hastigheten.

Lisa: Det kan man verkligen göra. Vad finns det mer då?

Fredrik: Vad ska vi ta? Det är till exempel att öka incitamenten för att dela bil med någon annan. Det är ett väldigt effektivt sätt. Om man nu ska till samma ställe eller kan tänka sig att göra en liten omväg kanske för att det är god att se grannens behov.

Lisa: Där har vi ju att jobba på.

Fredrik: Ja, precis. Så det är en sak. Undvika tjänsteresor var ju också en annan. Att man i högre grad då kanske ska köra digitalt, alltså vara mer digitalt istället för att resa.

Lisa: Alltså distansarbete?

Fredrik: Ja, eller om vi skulle resa i tjänsten till exempel. Behöver vi resa i tjänsten fyra eller kan vi resa två? Då har vi halverat bara den där. Behöver vi resa överhuvudtaget kan vi vara med digitalt. Alltså fundera över det. När ger det mer värde och inte?

Lisa: Alltså inte slentrianresa?

Fredrik: Ja, i tjänsten kan man säga. Ökat distansarbete fanns också med här. Den här listan såklart. Och det här står det liksom, om 60% av statligt anställda skulle arbeta hemifrån tre dagar i veckan så skulle det minska utsläppen väldigt mycket. Jag tänker att många kanske redan jobbar ganska mycket hemma. Vi gör ju det.

Lisa: Ja, men precis. De som kan.

Fredrik: Ja, men alla kan ju inte. Det måste ju verkligen vara där man kan. Ja, men sen handlar det också om att göra informationskampanjer, sparsam körning till exempel, att man har rätt däcktryck. Omfördelningen av gatu- och vägutrymmen pratar de också om. Och det är ju någonting som är väldigt så där, jag menar om man jobbar, jag har ju jobbat ganska mycket med att försöka få folk att gå och cykla mer i stället för att ta bilen. Då pratar man ju väldigt mycket om hur mycket plats bilen tar.

Lisa: Ja, och hur vi har anpassat hela samhället till bilen en gång i tiden. Och det går ju att anpassa bort.

Fredrik: Det är ju ett ganska nytt ting bilen. Ändå, historiskt sett. Och desto mer lättare man gör, för de som går och cyklar och åker buss, så gör man det i mycket högre utsträckning.

Lisa: Ja, precis. Det finns en tydlig koppling där.

Fredrik: Ja, verkligen. Men de är ju väldigt tydliga när de pratar om de här olika åtgärderna. Jag tror att det fanns 13 olika åtgärder i den här. Vissa är det svårt att bedöma enskilda insatser, hur mycket bidrar de till utsläppsminskningar. Det effektivaste är att man tar ett helhetsgrepp och inför flera av de här olika sakerna. Att man gör ett paket av det för att man kanske ska få en riktig rejäl effekt. Det är mycket som de pratar om i den här utredningen. Det är transporteffektivitet. Ett ben som man ofta glömmer bort. Det är bilen, bränslet och beteende som man brukar prata om. Just det här beteendet kanske man ofta glömmer bort lite grann. Det är lite svårare ändå att förändra folks beteende. Men det är så effektivt. Alltså tänk att bara liksom, nej men jag avstod att resa den här dagen.

Fredrik: En dag i veckan har det minskat utsläppen med 20 procent.

Lisa: Jag kan ta mig själv som exempel. I vintras började jag tågpendla. Jag fick dåligt samvete över att jag körde bil. Då gjorde jag det hela vägen tills jag fick den här bilen som jag kan köra på HVO100. Så nu åker jag bil igen. Och det är helt i onödan för jag trivdes så himla bra med att pendla och var också så nöjd med mig själv.

Fredrik: Ja, du var ju det. Du var jättenöjd.

Lisa: Men det här är helt orimligt. Så jag ska göra ett take nu. Men det krävs verkligen.

Fredrik: Lovar du härmed?

Lisa: Ja, jag lovar härmed. Du kan dubbelkolla mig om jag har fått till att köpa pendlarkort igen.

Fredrik: Snyggt.

Lisa: Jag är en usel kollega.

Fredrik: Nej, det vet jag inte. Okej, det var ju en grej. Jag tänker att du kanske också hade kollat på något.

Lisa: Ja, jag hade några grejer. Omställningen till el- och biogasdrift behövs men försvåras av bristande incitament och otidsenliga regelverk. Samtidigt ökar transportsektorns klimatpåverkan, vilket hotar vårt 2030-mål och riskerar att leda till att vi måste betala dryga böter till EU. Det har jag saxat rakt av från 2030-sekretariatets nyhetsflöde. De välkomnar ett förslag från regeringen – nämligen att höja maxvikten för fordon som får framföras på B-körkort. Vad handlar det här om? Har du några takes på det?

Fredrik: Ja... Oftast om man ska ha en bil, typ en skåpbilsvariant, en lite mindre hantverkarbil som man ser ganska många åka omkring i. Om du ska elektrifiera den eller köra på biogas eller vätgas kan jag också tänka mig att batteriet väger ganska mycket och gastankarna väger mycket mer än vad en drivmedelstank gör. Så det är ganska svårt idag att få till ett fordon som blir konkurrenskraftigt. Alltså att du har en tillräcklig räckvidd under den maxvikten som gäller idag.

Lisa: Så det skulle öppna upp för fler som faktiskt kunde?

Fredrik: Ja, det är den generella tanken med det där. Jag tror att det är 4,25 ton man vill öka det där till. Då kan man få med sig lite mer batterier men ändå behålla volymen som du kan... Själva bagageutrymmet och lastkapaciteten på ditt fordon. Det kan ju vara.

Lisa: Ett problem att batterierna tar så mycket plats.

Fredrik: Ja, precis. Och det är också med biogastankar är det där ett problem. Jag vet att det är internt på regionen som man pratar om, typ ambulanser till exempel. Att det är svårt idag att göra någonting åt dem eftersom de blir för tunga. Man måste ändå ha med sig den utrustning man behöver. Sen är det också något som jag är lite mer osäker på. Om du i stället behöver utöka körkortet så krävs det ytterligare utbildning för alla som ska köra. Då är det en kostnad och tar tid.

Lisa: Apropå beteende.

Fredrik: Ja, det kan vara enklare att höja gränsen för vissa typer av fordon. Man har gjort det i några andra länder.

Lisa: Och det har varit verksamt?

Fredrik: Jag har inget bra svar på utfallet. Men det är något som har varit ganska efterfrågat. Man vill få till det där.

Lisa: Ja, men du ser. Vi har pratat lite om min uselhet som tågpendlare. Då tänkte jag komma med ett boktips utan att själva läst boken. Men jag kan ana att den är underhållande på det svåra viset. Att man känner igen sin egen uselhet. Är Maria Wollrath Söderberg som är docent i retorik vid Södertörns högskola som tillsammans med Nina Worms som är professor i teknikhistoria på KTH som har släppt en bok som heter "Ursäkta mig, argument som driver och bromsar i klimatutveckling", den är jag lite nyfiken på.

Fredrik: Ja, men jag med. Jag vet att Maria har en podd som man kan lyssna på. Ja, exakt. Jag har inte gjort det, men jag är också lite intresserad av det här så klart. Det är ju väldigt känsligt där. När man ska börja klampa på individers fria val. Eller börja påpeka på lunchrasten. Var det verkligen rimligt med den där resan till någon som har. Jag vet inte, alltså före de där obekväma samtalen och så där. Vi har.

Lisa: Ju fått lyssna på henne i några tillfällen och hon är ju en väldigt rolig forskare som belyser de här frågorna på väldigt spännande sätt och pratar väldigt mycket om hur vi gör för att motivera våra handlingar. Till exempel jag är jätteduktig på att sopsortera så därför kan jag åka till Kroatien. Eller flyga till Kroatien. Fastän de inte har någon relation till varandra. Det är.

Fredrik: Jättebra att gå och sopsortera. Det handlar inte riktigt om samma sak.

Lisa: Det är jättedåligt att flyga.

Fredrik: Ja, precis. Jag tror verkligen att med humor tar hon sig an det där och vågar krypa under skinnet. Så det blir så härligt jobbigt.

Lisa: Precis. I den här boken försöker hon gå till botten med varför omställningen tar sådan tid fastän vi vet precis vad vi ska göra.

Fredrik: Och just det enklaste kanske är beteendet ändå. Att förändra det lite grann. Det är det som egentligen kanske krävs minst pengar och resurser.

Lisa: Ja, det är så det är. Människan är inte riktigt gjord för självkontroll.

Fredrik: Pratar du av egen erfarenhet?

Lisa: Jobbar inte riktigt så!

Fredrik: Nej, det är faktiskt svårt ibland. Men det är väl jättebra, tänker jag.

Lisa: Hade du något mer?

Fredrik: Ja, faktiskt. Lite på temat av i Göteborg. Då har man gjort en digital tvilling av stan. Och det tycker jag är lite spännande.

Lisa: Du är ju lite digital nu.

Fredrik: Ja, jag gillar det.

Lisa: Och futuristisk.

Fredrik: Ja, exakt. Jag vet inte hur man har gjort det här. Men man har ju tagit fram en digital kopia av hela stan. Och tanken är, eller deras tanke, det är att man ska låta besökare utforska stan innan de kommer dit. Som ett sätt att göra stan mer attraktiv. Om du har varit i Göteborg eller hört någon som berättar om hur det var i Göteborg då är det mycket troligare att du kommer att resa dit. Och då för de som inte har någon anknytning så skulle det här kunna vara ett sätt att faktiskt ja men okej, men vad kan man se och uppleva i Göteborg då? Utan att jag behöver åka dit. Och då kan man gå in i den här digitala tvillingen och göra en typ av guidad tour som jag förstår det. Och så kanske man blir sugen på att åka dit.

Lisa: Men det är så, det är inte som att man... Ja men då är jag mätt på det.

Fredrik: Men jag tänker, om du ser härliga bilder någonstans ifrån, Kroatien kanske, blir du inte mer sugen på...

Lisa: Ja men det är så att vi är vanemänniskor. Det är ju många som åker tillbaka till samma hotell och äter samma köttbullar på Gran Canaria.

Fredrik: Ja, jag tror att det är deras tanke. Jag tyckte att det var lite intressant att man kan använda det verktyget för att sälja in ett besöksmål. Vi jobbar ju ganska mycket med besöksmål. Och då kan det paradoxalt generera fler besök. Men då får man försöka, det är både bra och dåligt, det är kanske klimatsynpunkt men man får försöka göra det på ett hållbart sätt.

Lisa: Det är resandet man måste jobba med.

Fredrik: Ja, verkligen. Men det här är väldigt i en uppstartsfas kan man väl säga. Men jag tyckte det var lite spännande. Och så jag bara tänkte på att för några veckor sedan så var det ju myndighetsfestival här just i Östersund. Och då så var det en föreläsning om, alltså inte exakt det här men att man har testat att, eller kanske vill testa i alla fall, att ha AI-guidning på skidstadion för de som kommer dit och besöker. För de upplever att hur mycket de än skyltar och informerar är det ganska svårt för besökare att förstå vart går spåren och hur ser det ut. Eller de kanske vill veta mer om arrangemangen som har varit på skidstadion. Alltså olika VM-tävlingar och sådana grejer.

Lisa: Men hur skulle det fungera rent praktiskt? Skulle man ha en app?

Fredrik: Ja, till exempel skulle det kunna vara en QR-kod som du skannar med din telefon. Och då känner den av dig, okej, du kommer från Italien. Och då kan den översätta den här guiden in direkt till italienska. För då ligger det ett skript bakom, ett manus. Och då skulle det kunna presenteras av vår största skidskyttstjärna, Hanna Öberg. Som de kanske kommer en tysk, eller en som älskar skidskytte. Då blir de jätteglada. Och så kan de göra den här touren liksom. Och då likadant kan man göra en sådan tour för konstföremål i stan. Ta den här virtuella, eller då är det inte virtuell, men du får en guidning direkt i telefonen och så går man efter den som är på rätt språk och allting. Det tycker jag är ganska häftigt.

Lisa: Ja, det är ganska häftigt faktiskt.

Fredrik: Och liksom verkligen tillgängliggöra information. Så, det kan man göra med restauranger eller natur eller vad som helst.

Lisa: Inte naturen.

Fredrik: Jag tänker igår gick jag och åt glass i kyrkparken. Då har de träd där och så har de plaketter med vad det är för art. Och så står det lite grann så här. Och så står det också så här, kan bli 25 meter hög och så står det typ: I södra Sverige. Men jag tänker en sådan, alltså när jag säger natur då menar jag så här, då skulle man kunna ha en sån tour över de där växterna. Som berättar lite mer.

Lisa: Stadsnära rörelse.

Fredrik: Men jag tycker det är just med tekniken och hur man kan utveckla den. Spännande!

Lisa: Ja, men mycket. Jag tror att du hade något katastrofalt tråkigt.

Fredrik: Jag blev också så himla upprörd känner jag. Jag menar över det här med luftkvaliteten i Östersund.

Lisa: Ja, det är helt o...

Fredrik: Nu kan det vara så att jag är lite biased eftersom jag bor längs Rådhusgatan. Ja.

Lisa: Men hur går det ens till? Det har uppmärksammats superhöga dåliga värden i Östersund av alla platser. Hur går det ens till?

Fredrik: Det är svårt att föreställa sig att det är så. Men det verkar verkligen vara så. Det är de här höga partikelhalterna som är en hälsofara. Det är ändå relaterat till omställning. I början när man började arbeta med miljö- och klimatfrågor så handlade det om luftföroreningar. Alltså att folk dog för att det var så dålig luft. Då började man införa miljöåtgärder som egentligen var hälsofrämjande åtgärder men som hade en väldigt positiv inverkan på miljön också. Och det är ju liksom, det är ju lite det man står inför. Det är därför man har sådana här, liksom krav, hur dålig får luften vara innan man måste göra åtgärder. Och den här gränsen har man ju passerat i Östersund då. Alltså att den är så pass dålig att man måste börja göra åtgärder.

Fredrik: Jag tycker att det är hissnande att ens tänka på att i Sverige så dör 6700 personer i förtid på grund av att de har utsatts för dålig luft. Det är också en abstrakt siffra, för det är inte som att någon som dör, men de får en sjukdom för tidigt på grund av dålig luft. Det blir liv som avslutas för tidigt.

Lisa: Hur kan det vara så här i Östersund?

Fredrik: Jag tycker att det är intressant att kolla på hur det har gått till. Man har haft mätningar ganska länge men på olika andra platser än vad man nu mäter på Rådhusgatan. Men så har man börjat mäta på Rådhusgatan. Man såg i 2020 att man hade överskridit de här värdena som man har satt. Det är lagen som sätter de här värdena. Då misstänkte man att det var fel på instrumentet för att värdena var så otroligt höga. Då tog man dit ett referensinstrument och mätte igen identiskt. Det visade på samma plats och exakt samma resultat.

Lisa: Är det här i januari när ryskkylan ligger som allra tyngst?

Fredrik: Nej, det är inte det.

Lisa: Luften bara står helt still?

Fredrik: Nej, utan det är när det är bart. Alltså typ så här, innan snön har kommit, folk har lagt på dubbdäcken kanske. Och det kanske har varit den första halkan. Eller någonting, men det har smält bort lite grann. Det ligger ändå barmark. Barmark, kallt, du kör med dubbdäck, det är grus. Men under själva vintern, när det ligger snö, då är det inte lika farligt. Men jag tror att det är absolut värst när det smält undan igen. Alltihopa. Typ april någonstans där. Ja, det blir bart och folk har inte bytt. Vi bor ju där vi bor och vet att det kan komma. Nu är det inte bara dubbdäck det beror på, men d. Men nu är det inte bara dubbdäck, det är flera saker med dubbdäck. et är en stor anledning till att det rives upp från asfalten.

Fredrik: Man har varit tvungen att ta fram ett åtgärdsprogram för att försöka komma till bukt med de här problemen.

Lisa: Och vad går det ut på?

Fredrik: Bland annat har man sedan 2022 spritt en saltlösning för att binda dammet. Och det har verkligen haft ganska bra effekt. Då har man sett en minskning av ungefär 25 procent. Men det räcker inte. Man är fortfarande över de här halterna. Man får ju överskrida gränsen 35 dygn.

Lisa: Vi jobbar lite längre här kan man säga, med att överskrida.

Fredrik: Ja, vi jobbar lite längre. Här blir det några fler dagar. Om man säger så. Nej, men så att... Men jag blir liksom... Det är mycket debatt kring den här också. I sociala medier och så. Man tycker att man mäter på fel ställen. Men det här är reglerat i föreskrifter. Det är inte vem som helst som bestämmer vilken höjd man ska ha den på. Det ska ju vara ett utrymme där folk går och andas. Och det tycker jag är ganska relevant.

Lisa: Ansiktshöjd.

Fredrik: Om man går på Rådhusgatan och andas in i luften där. Är det inte där man ska mäta då? För det är ju där man blir drabbad.

Lisa: Jo. Känner jag. Rimligt. Känner jag.

Fredrik: Väldigt rimligt. Nej men jag vet inte. Vi pratar inte alltid om luftföroreningar. Det känns som i Kina eller Indien, där är det enorma problem. Men det är problem här också. Jämtlandssmoggen. Den osynliga faran. Jag tror det hade varit enklare om det hade varit ett rökmoln. Som man såg fysiskt, men de här partiklarna är så otroligt små.

Lisa: Det är därför jag tänker på januari. När det är så tjuvtjockt med frost i alla träd och det har inte blåst på sex veckor och det är så vackert som man storknar. Då är det också väldigt kompakt luft.

Fredrik: Ja, det kan ju bli farligt också av andra anledningar. Att det stannar kvar. Det var lite om det, jag fick ranta lite om det där.

Lisa: Ja, nu fick det bli farligt. Hur ser det ut framåt för energikontoret?

Fredrik: Vi har ett webbinarium kvar i vår webbinarium om fossilfria arbetsmaskiner. Det kommer handla om fyrhjulingar och båtar. Då är det som kan drivas av fossilfria drivmedel. Men det blir mycket el, tänker jag. Och det går ju av stapeln den 13 juni. Och där kan man ju fortfarande anmäla sig.

Lisa: Ja. Och sen har vi ju grandiosa planer för hösten. I höst så fyller energikontoret 25 år. Och då ska vi... Fira! I våra lokaler här på campus i Östersund. Men vi har inte så himla mycket mer information än.

Fredrik: Nej, men det är ju klart i alla fall att det blir ett mingel. Och sen så hoppas vi väl att vi ska kunna arrangera lite aktiviteter runt omkring. Innan det här minglet. Får vi se vad det blir för något. Det finns en som man kan anmäla sig till det också. Om man är intresserad av en riktigt bra plats på minglet.

Lisa: Ja, och det finns allt i kalendariet på regionjh.se/energikontoret. Där kan man bläddra sig fram till kalendariet.

Fredrik: Och sen så ska vi i väg på en maskinmässa. Det känns lite spännande ändå. Jag har aldrig varit på en maskinmässa.

Lisa: Inte jag heller har varit på Solvalla.

Fredrik: Vi ska försöka titta om de har några nya spännande fossilfria varianter att erbjuda. Vi ska också försöka arrangera någon mässa framöver. Så det är bra att se hur proffsen gör. Tänker jag.

Lisa: Det var väl det.

Fredrik: Frågor, funderingar om man har det? Man kanske har reaktioner på vårt avsnitt. Man kan skicka ett mejl till energikontoret@regionjh.se.

Lisa: Det kan man. Ska du käka mer glass? Ska du Käka mer glass?

Fredrik: Ja, jag måste ut ur den här podden.

Lisa: Men tack för att ni har lyssnat!

Fredrik: Men tack för att ni har lyssnat! Hej då!

Lisa

Ja hur går det för dig med vintern? Har du kommit över den eller är du redo att släppa taget?

Fredrik

Jag tycker att det är väldigt svårt att släppa taget, för det här är egentligen den bästa tiden. Med skidåkning och sådant som jag tycker om så är det lite svårt. Det är liksom vemodet.

Lisa

Ja just. Vemodet ja jag var ute och försökte ta adjö i igår faktiskt och tog ett sista åk på skutan. Men det och det var lite så här. Jag kände verkligen att det var ett åk med vänsterhanden, men. Men så tänkte jag att det kommer ju kanske att turas lite mer.

Fredrik

Ja just det ja du håller ju på med det. Jag har ju inte liksom hittat dit till turskidåkning, men jag var ju ute och åkte längdskidor och åkte så långt så att nu är mitt knä liksom så att. Men jag tänker nu får jag vila dig lite grann.

Lisa

Ja, just det och du.

Fredrik

Alltså kanske börja med rullskidåkningen, kanske cykel. Det kommer ju fantastiskt bra saker framåt.

Lisa

Oj oj oj. Vi har ju varit väldigt inne på det här med elskotar på sistone och även haft ett webbinarium om elskotrar. Är det någonting som du tar med dig från det?

Fredrik

Ganska mycket ändå. Vi hade ju två lite mindre skotertillverkare kan man ju säga som var med. Det var ju Aurora powertrains och så var det ju Vidde.

Lisa

Precis.

Fredrik

Aurora är ju ett finskt företag och Vidde är ju ett svenskt startup. Sen så hade vi också med en från Puls som är ett guideföretag, ifrån Ramundberget och de har ju testat BRP Lynx där.

Vad var det jag skulle komma till nu då? Jo, att det verkar ju verkligen vara som att det är de här lite mindre skotertillverkarna som ändå pushar på de lite större. De sa ju det flera gånger att det är bra att det kommer några mindre som verkligen påkar de här lite större drakarna, bara nu måste ni börja röra på er.

Lisa

Ja, precis. De kan köra lite mer från scratch. De har inga produktionslinjer och ta hänsyn till utan de kan köra direkt på elektriskt.

Fredrik

Nej, precis och det är väl också en av deras nackdelar. Hörde man ju också lite? Ja, men att om man är en etablerad aktör som ett sådant här guideföretag, då vill man ju gärna veta att det funkar med reservdelar och hela apparaturen runt omkring så att det fungerar.

Fredrik

De efterfrågar ju också längre räckvidd, att de behöver ha lite längre räckvidd för att minska ja, men den här stressen för ja, men kommer det räcka eller inte?

Lisa

Ja och att en säkerhetsfråga alltså.

Fredrik

Ja, det är väldigt samma typ av diskussioner som var i elbilsintroduktionen tycker jag, det går att dra väldigt många sådana paralleller med den. Jag tror att det var hon från Vidde som var inne på det, att hon tror att det ändå kommer gå fortare att komma över de här trösklarna eftersom man ändå har kommit en bra bit till i utvecklingen av batterier och så där.

Lisa

Det tolkar jag både som utveckling av själva fordonen och även attityder. De pratar ju en del om att de har lite svårt med alla, alla som faktiskt tycker om att det doftar och låter.

Fredrik

Ja exakt, och en annan sak jag tog med mig är att det är företagen som står för 25 % av marknaden. Det är de som kommer få gå före och pusha utvecklingen och sen så får vi ta de som kör privat lite senare, när också produkterna är mer mogna.

Lisa

Vi har ju en hel del vinter kvar här uppe, även om vi får känna på någon slags vår. Vi ska ju nämligen till Tänndalen och prata med deras VD Rasmus Bent.

Fredrik

De har ju slagit på stort och sagt att de ska ju bli en fossilfri destination. Jag snappade upp det här på Linkedin för ganska länge sedan, så att det är väldigt kul att du Lisa fick åka dit och prata lite med honom, helt enkelt.

Lisa

Jag hade ju möjlighet att få träffa Rasmus och höra lite mer om deras arbete. Det är ju ingen liten sten att vända på det här för att bli fossilfri.

Lisa

Ja, nu är jag i Tänndalen och sitter i, i och för sig ett ganska ocharmigt konferensrum men men. Omgivningarna är ju helt fantastiskt. Jag sitter här med Rasmus Bent som tillträdde som VD för, är det destinationen? Nej, Tänndalen.

Rasmus

Nja eller vi är en skidanläggning, men vi ingår ju i destination Funäsfjällen så att det här är väl en del av något mycket, mycket större där flera byar i västra Härjedalen ligger.

Lisa

Och när, när var det du blev VD?

Rasmus

Jag blev VD i Tänndalen för 1,5 år sedan. Ungefär när vi gjorde om lite i strukturen och fick lite nya ägare och sådant där.

Lisa

Och det är inga små strukturer som ni ska göra om, för ni har ju bestämt er för att satsa på att bli en fossilfri destination? Hur fattades det beslutet?

Rasmus

Ja hur fattades det egentligen. det är ju faktiskt hela vår bransch som har skrivit en färdplan för att bli fossilfri och det SLAO, svenska liftanläggningar, som har gått ihop och försökt att gå i bräschen. Jag skulle säga att vi ligger väldigt långt fram om man jämför med många andra näringar, så det är nog ett på det temat att haka på och försöka inom vårt också bygga i framkant.

Lisa

Men hur har diskussionerna gått här då i Tänndalen?

Rasmus

Men. Hur har det gått? Det tog avstamp ifrån den här färdplanen som SLAO tog fram och så har vi grundat själva. Vad kan vi göra och hur ska vi jobba med det? Och då har vi startat upp ett hållbarhetsarbete där vi kartar lite, vad gör vi? Vad kan vi göra? Och så har vi försökt att involvera så många som vill. Vi anställer ju över 100 personer varje år och det är lite av en hygienfaktor bland våra yngre medarbetare som kommer in att man tar en form av både socialt ansvar, och ansvar för vårt klimat. Så det finns väldigt många superduktiga som brinner för den här frågorna och ja vi har skapat en liten grupp som jobbar med alla de här frågorna och utveckling, hur ska vi gå vidare? Vad kan vi göra nu och vad ska vi göra i ett längre perspektiv? Sist, så blir det ändå mitt beslut, när vi tar dem och när, vad ska vi satsa på.

Lisa

Den här lilla gruppen. Vi kan ju vilka är det som ingår i den då?

Rasmus

Ja, men det är ju två säsongsarbetare och sen är det jag och Wille som är marknadschef som sitter och spånar lite och ser vad vi kan börja jobba vidare med och också kartlägga vad vi har gjort. Sen så är vi ju med i en del andra konstellationer, vi är med i POW, protect our winters där vi får tillgång till en hel drös med forskare och material och sådana delar och det blir ju också någonting som kommer tillbaka in i gruppen.

Lisa

Men för mig så låter det här som helt ogreppbart stort. Vad betyder det att Tänndalen ska bli fossilfritt? Vad innehåller liksom de begreppen?

Rasmus

Jag tror att jag är en ganska naiv person, så jag tänker ofta att "det här gör vi" utan att inse komplexiteten förrän vi börjar. Det är många frågor som dyker upp längs vägen, men vårt företag är nyfiket och vi säger ja till saker och lär oss efterhand. De mest konkreta delarna är att titta på vilken energi vi köper och om vi kan certifiera den. Vindkraft är ett alternativ vi har valt. När det gäller drivmedel finns HVO som är ett bra, men inte helt fossilfritt, alternativ. Vi inser att det är komplext och ibland gör vi fel, men vi lär oss av det och går vidare. Alternativet vore att inte göra något alls, vilket inte heller är bra. Genom att vara med på resan lär vi oss och hittar bättre lösningar längs vägen.

Lisa

Du pratar väldigt mycket om att gå i branschen. Finns det någon förlaga ni kan snegla lite på eller är det ni som kommer att bli förlagan?

Rasmus

Nej, det finns jättemånga som också ligger före oss. Skistar är ju jätteduktiga och har de där ekonomiska resurserna. Och de har ju 53 % marknadsandel, så det är så klart att de ligger före oss i en massa delar. Det finns också andra branscher som också satsar jättestort i de här frågorna som man kan lära av. Men absolut vi ligger inte i bräschen och vi försöker hänga på så fort vi kan, men de resurser vi har.

Lisa

Jag tänkte att vi skulle prata lite strategi och plan alldeles strax, men först ska den listige Fredrik få fundera lite kring vad du har hört Rasmus berätta nu tänkte jag.

Fredrik

Ja, men absolut lisa ska jag väl reflektera och fundera på det här tänker jag ja, men jag tänker att vi kan väl göra det lite grann tillsammans. Jag har. Jag har skrivit ner några punkter här som.

Lisa

Härligt.

Fredrik

Jag tycker att det här verkligen är ett bra första steg. De pratade om att de har gått över till HVO 100, ett förnybart bränsle. Jag vet inte om det gäller alla maskiner, men de har verkligen börjat introducera det i sin verksamhet. HVO 100 är ett förnybart bränsle som i Sverige ofta görs på slakterirester och tallolja. Det minskar utsläppen med upp till 90 % jämfört med fossildiesel, så det är ett väldigt bra steg att ta.

Lisa

Ja, men det är onekligen det.

Fredrik

Nej, men sen så jag börjar funderade på. Han pratar ju också om de här färdplanerna, eller hur?

Lisa

Ja från SLAO.

Fredrik

SLAO har tagit fram en färdplan som involverar skidanläggningsbranschen. Liknande färdplaner finns i många olika branscher och kommer från initiativet Fossilfritt Sverige, som togs fram av den förra regeringen. Många branscher i Sverige har tagit fram planer för att bidra till Sveriges klimatmål. Branscherna förbinder sig inte formellt, men de tar fram aktiviteter som måste göras för att nå målen. Det är häftigt att se att dessa färdplaner börjar ge effekt ute i anläggningarna.

Lisa

För du tänker att det är ett bra incitament eller ett bra pådrivande kraft? Tror att det du tror att det funkar?

Fredrik

Med färdplan, ja, absolut. Jag tror att det här är en av de viktigaste grejerna som har kommit ur det här arbetet. Branschen själva har tagit fram aktiviteterna som måste göras för att bidra till målen. Eftersom det kommer inifrån branschen blir det enklare att genomföra. Det är inte bara någon som hackar på dem uppifrån.

Lisa

Så men alltså, man pratar ju en del om det där, att det är näringen som går i bräschen för omställningen, alltså, vad ska man egentligen tycka om? Det där skulle du inte behövas tyngre politiska beslut som bara säger, men sluta.

Fredrik

Ja, precis. Jag tänker att vi behöver omställning på alla plan. Politiken måste vara med på banan, näringslivet och vi som privatpersoner måste också bidra. Ofta kastar man skit på varandra, men man måste fokusera på vad man själv kan göra för att bidra. För två veckor sedan hade Naturvårdsverket ett seminarium om hur det går med Sveriges miljömål. De ska rapportera till riksdagen, och underlaget används för en klimatredovisning. Vi når inte målen till 2045, 2030 eller 2040. Vi når inte EU

eller Parisavtalets mål med de beslutade styrmedlen vi har. Det är absolut nödvändigt att alla tar sitt ansvar.

Lisa

Och i dagsläget är ju det en konkurrensfördel.

Fredrik

Ja. Ja, men verkligen så. Ja.

Lisa:

Ja, vi ska tillbaka och höra lite från Rasmus som står inför det här tillsammans med hela sin organisation. Det är en framtidsbransch för den miljöintresserade. Man vill ju veta mer om hur man börjar arbetet med att bli en fossilfri destination. Du nämnde tidigare var ni får energi och drivmedel ifrån. Kan du berätta mer?

Rasmus:

Ja, de enklaste delarna var att börja se över vilken energi vi använder och vilka drivmedel vi använder. Vi har också börjat titta på allt från kemikalier till annat som finns på anläggningen. De viktigaste och största delarna är energin och drivmedlen, eftersom de står för de största utsläppen. Vi rapporterar våra utsläppsdata till SLAO. Vi har provkört elskotrar i år, och även om de fungerar bra i många avseenden, är de inte alltid tillräckligt säkra, till exempel för att dra en räddningspulka uppför backen. Så vi har börjat med el och drivmedel och sedan fortsatt med många smådelar.

Lisa

Men hur ser planen ut då? Har ni börjat med de stora drakarna el och drivmedel? Det har tricklat ner till en massa smågrejer. Hur ser det ut framöver?

Rasmus

Framöver blir det så att vi nu har provat mycket och gjort utvärderingar. Skulle vi kunna köra bara på elskotrar? Nej, det skulle vi inte, men vi kan göra det till viss del. Planen är nu att se om det finns andra tekniska lösningar och byta till andra typer av fordon där det är möjligt. Vi går nu över mer till implementering och inte bara att prova och se. Vi kommer att börja byta ut en större del av fordonsflottan. Så de kommande åren handlar om att implementera det vi har provat och samtidigt påbörja arbetet med de andra smådelarna som jag nämnde tidigare.

Lisa

Vad är det för någonting?

Rasmus

Ja, när man säger fossilfritt blir det ett stort begrepp. Ska vi räkna in våra resor till och från arbetet? Hur gör vi med våra gästers resor till och från oss, som alstrar trafik? Ska vi klimatkompensera och köpa utsläppsrätter, eller hitta andra lösningar? Det kan handla om att investera i elbilsladdare eller göra det möjligt att tanka sin bil med HVO här uppe, vilket inte var möjligt tidigare. Det dyker upp frågor och funderingar överallt, och det är komplext. Vi jobbar med alla dessa delar och försöker göra dem så bra som vi bara kan.

Lisa:

Vad ser du för skillnad i vad ni kan göra själva och vad ni kan behöva hjälp med utifrån och från andra?

Rasmus:

Mycket kan vi göra själva i den inledande fasen. Men nu, när vi är mitt i det, behöver vi hjälp med att ta vissa beslut och hur vi ska införa saker. Vi har samarbeten och har lärt oss mycket genom seminarier och forskare kopplade till våra samarbetspartners. Våra bilpartners har också mycket information. Men vi behöver hjälp med att kartlägga alla delar som alstrar utsläpp, inklusive våra gästers resor. Vi kommer också behöva någon som granskar oss utifrån och ger feedback på om vi gör rätt eller om det finns bättre alternativ.

Lisa

Någon form av mätbarhet, alltså? Någon som analyserar hur det har gått?

Rasmus

Ja, egentligen skulle man vilja ha något liknande som vi har i liftvärlden, där ett oberoende besiktningsorgan kommer varje år och kontrollerar hur liftarna ser ut, om de är smorda enligt alla intervaller, om säkerhetsutrustningen fungerar för att evakuera, och så vidare. Vi skulle behöva något liknande för klimatbesiktningar varje år, där vi kan få en lista över vad som är godkänt och vad som behöver åtgärdas. Det skulle vara en stor fördel att ha en sådan klimatbesiktning för att kunna jobba vidare och förbättra våra åtgärder.

Lisa:

Vilken framtidsbransch för den kreativa eller vad säger du, Fredrik?

Fredrik:

Ja, vad tycker jag om det? Jag tänker att den här branschen finns ju redan. Man kan certifiera sig på olika sätt som verksamhet eller destination. I många av dessa certifieringsprocesser ingår det att någon granskar ens arbete, vilket kan kosta en del för att få den stämpeln.

Lisa:

Och det kanske inte alltid behövs en certifiering. Flera efterlyser möjligheter att mäta sitt eget arbete, sina framsteg och den minskade koldioxidutsläpp som man gör.

Fredrik:

Ja, vi jobbar med de som arrangerar event och har ett nätverk på energikontoret. Vi ska ha nästa nätverksmöte den 19 maj och man kan fortfarande anmäla sig på vår hemsida om man vill vara med. En fråga som ofta kommer upp är hur man mäter och följer upp sitt miljöarbete. Det finns fler som funderar på detta.

Fredrik

Nej, men så att det finns liksom mer inspiration att hämta, tror jag i det här nätverket också, vi ska ju försöka lyfta lite mer exempel på hur man kan göra.

Lisa

Hur man kan mäta sin sina sitt miljöarbete hel enkelt.

Sen kunde jag inte hålla mig för precis när jag och Rasmus stängde av så började han såklart prata om något som egentligen skulle kunna kräva en helt egen podd.

Lisa:

Du nämnde lite tidigare att ni har jobbat en del med energihushållning. På vilket sätt?

Rasmus:

Ja, det har vi verkligen gjort. Fossilfritt i all ära, men energihushållning är också viktigt. Att ta vara på det vi gör av med och försöka minska det har varit en stor del av våra projekt, och det är väldigt roligt, särskilt när elen kostar mycket. Då blir man ännu mer motiverad att spara pengar, och man ser vilken stor effekt det har.

Vi har haft ett projekt med regioner där vi har bytt ut alla våra liftar till den senaste tekniken och styrningen. Bara med den åtgärden har vi kunnat spara nästan 25 % i energi. En annan stor grej vi har gjort är inom snöläggning och snökanoner. Vi har byggt en damm på toppen av fjället för att ta vara på smältvatten. När vi släpper vattnet utför använder vi mycket mindre energi för att producera snö. Vi har också investerat i automatiserade snösystem som minskar energianvändningen med ungefär 25–30 %.

Det finns så många spännande delar inom energihushållning att jobba med. Vi har projekt kring belysning, uppvärmning med bergvärme, och vi har investerat i bergvärmeanläggningar. Det finns otroligt mycket att göra på den fronten som är både lönsamt och minskar vår konsumtion, och det är väldigt inspirerande och roligt att jobba med.

isa:

Hur viktar ni investeringar? Du nämnde flera gånger hur ni kan räkna hem dem nu, eftersom det verkar ha hänt mycket på kort tid. Hur ser ni på kalkylen?

Rasmus:

Nej, men de delarna är ganska enkla. Det bästa vi gjorde var att göra en ny energikartläggning för något år sedan. I kartläggningen fick vi svart på vitt vad våra stora förbrukare är och ett åtgärdspaket för att minska energiförbrukningen. Vi fick också en beräkning på avkastningen på investeringarna. Allt som har en återbetalningstid på mellan ett och tre år gör vi direkt. Större investeringar, som backbelysning, kan ha längre återbetalningstid, kanske 15 år, men vi ser att vi får en bättre produkt och minskar energiförbrukningen. Det har varit ett av de viktigaste arbetena för att ha koll på vår energi.

Lisa:

Jag tänker att det krävs lite mod för att göra de här investeringarna. Var kommer det ifrån?

Rasmus:

Ja, ibland krävs det verkligen mod. Framför allt handlar det om att göra rätt investeringar. Man måste tjäna pengar för att ha råd att göra omställningen. Dyrare alternativ kräver lönsamhet, vilket är nyckeln till att ligga i framkant och våga prova nya saker. Annars blir man lätt passiv. Min erfarenhet är att under tuffare år skjuter man på viktiga investeringar. En bra lönsamhet är nästan lika viktigt för att kunna lyckas längs vägen.

Lisa:

Det här börjar bli jättelångt, men jag måste ställa en till fråga. Ser ni någon respons hos kunder kring ert miljöarbete? Har ni kunder som väljer att komma hit tack vare det?

Rasmus:

Absolut, det ser vi. Det finns de som ställer det som krav, särskilt på miljöfrågan. För 1,5 år sedan hade vi ingen återvinning av matavfall. När man kommer från en stad och har sorterat matavfall i kanske tio år, och sedan kommer hit och måste slänga allt i samma behållare, blir man frustrerad. Sådana hygienfaktorer och krav måste vi bara leva upp till, och det gör vi.

Lisa:

Ja, men eller hur Fredrik? Det där kanske vi måste fiska upp i något sammanhang där Rasmus får chansen att gå till botten med det här.

Fredrik:

Ja, precis. Jag tänker, de nämnde energikartläggningen, vilket jag tycker är bra. De har jobbat med energieffektivisering, vilket ofta är något man pratar om sist. Det är egentligen bättre att effektivisera det man har först och sedan titta på vad som behöver bytas ut. Det är samma sak med ett hus; man kollar på energianvändningen först och försöker minska den innan man byter värmesystem. Det handlar också om lönsamhet.

Lisa:

Ja, det är väldigt konkreta saker apropå mätbarhet.

Fredrik:

Ja, precis. Du måste vara lönsam för att kunna göra omställningar. Om du använder mindre energi kan du öka dina marginaler. Jag vill också nämna att Region Jämtland Härjedalen, våra kollegor, handlägger ett stöd som heter hållbarhetsanalys. Man kan få hjälp med energikartläggning och få ett monetärt bidrag för att genomföra en sådan. Det bästa är att ringa och prata med en handläggare för att få mer information.

Lisa:

Värsta tipset, du är ju full av tips! Vad är monetärt stöd för den som inte är lika insatt som du?

Fredrik:

Ja, precis. Det bästa är att ringa och höra med dem hur det funkar, men det är regionala utvecklingsmedel som regionen använder för att bidra till näringslivets utveckling.

Lisa:

Du brukar ju kläcka ur dig en massa smarta saker och leverera en nyhet eller två. Har du något idag?

Fredrik:

Jag har redan nämnt det, men vårt nästa nätverksmöte är den 19 maj. Det kommer vara på Jamtli under vårmarknaden. Om man arrangerar event och vill utveckla sitt hållbarhetsarbete och träffa likasinnade kan man anmäla sig på vår hemsida. Man kan vara med både digitalt och på plats.

Lisa:

Och det hittar man på regionjh.se/energikontoret?

Fredrik:

Ja, precis. Och det kommer fler destinationer som satsar på fossilfrihet. Hemavan är en sådan nyhet där de har köpt sina sista bensinskoter och nu satsar på fossilfrihet. Det börjar verkligen komma och de jobbar med SLAOs färdplan.

Lisa:

Det är kul. Det är väldigt spännande faktiskt. Är vi klara för dagen?

Fredrik:

Redo att köpa en glass kanske?

Lisa:

Ja, redo att köpa en glass, men först efter att ha berättat att dagens avsnitt finansierades av EUs regionalfond och Region Jämtland Härjedalen. Nu glass!

Fredrik:

Ja, hej då.

Lisa

Nu står vi här igen.

Fredrik

Ja och idag är det ju lite speciellt. Vi har ju haft Elisabeth som vår flygande reporter tidigare, men idag ska vi göra något väldigt udda.

Lisa

Ja. Ja, vi ska nämligen lämna över till oss själva. Vi var ju på studiebesök i tisdags den 16 april. Vi och två kollegor som vi jobbar absolut närmast. Sara och Katarina från Energikontoret. Och det är ju vi som jobbar med vår satsning mot mer fossilfria destinationer och besöksmål.

Fredrik

Vi gjorde ju två saker egentligen på den här. Inte studieresan, vad heter det? Det kändes lite som en liten studieresa, men vi besökte ju egentligen två olika två olika platser och det den första var ju i på Röjsmon i Järpen. Och där så träffade ju vi en lärare på fordons- och transportprogrammet, snöfordonsteknik.

Lisa

Stefan Lööf, ja.

Fredrik

Stefan Lööf och så vi träffade ju aldrig eleven, men vi såg han köra pistmaskin i alla fall.

Lisa

Precis nej, men för där har de ju en utbildning där för att bli pistmaskinförare och det är ju den enda. I Sverige där man kan bli det. Och det här hoppas vi kunna berätta lite mer om och om deras utbildning är att köra effektivare och klokare och på så sätt minska bränsleåtgången lite senare.

Fredrik

Kanske blir någon artikel eller något sådant framöver ser jag framför mig. Men det var ju väldigt spännande. Det var så mycket de skulle lära sig alltså. Det var inte bara pistmaskiner på den här utbildningen utan kunde ju lära sig lite om skotrar och snötillverkning och hur allting hänger ihop för att skapa en sådan effektiv verksamhet som möjligt.

Lisa

Ja och hur de gick rakt från studenten, rakt ut i arbetslivet allihop. De var oerhört eftertraktade.

Fredrik

Ja, så det kan man ju ändå ha som tips till ungdomarna som lyssnar där ute. Vill man vara säker på att få jobb, så verkar det där riktigt bra, speciellt om man är tjej lyfte han ju, och gillar snö!

Lisa

Och gillar snö ja.

Fredrik

Ja, faktiskt. Jag tänkte på temat med pistmaskiner. Vi har ju haft ett webbinarium om pistmaskiner också. Där hade vi två tillverkare av pistmaskiner, Pisten Bully och Prinoth, som berättade om sina maskiner och deras fossilfria varianter. De lyfte fram att det finns vätgaspistmaskiner och elpistmaskiner. Tog du med dig något spännande därifrån, Lisa?

Lisa

Ja, nästan framför allt att det inte finns jättemånga modeller ännu, men de jobbar väldigt mycket med att utbilda förarna i ekonomisk körning. Man kan spara mycket bränsle bara genom att tänka ett extra varv kring hur och var man kör.

Fredrik

Precis som i Järpen alltså gör man det där också. Ja nej, men jag tänkte egentligen på typ tre saker därifrån. Alltså dels att man är redo att sätta i gång med serieproduktion av vätgaspistmaskiner om marknaden är villig att köpa och kanske framför allt om man får till en infrastruktur för det. Man måste ju kunna tanka vätgas någonstans.

Lisa

Det är ju liksom knuten att lösa upp.

Fredrik

Ja, det tänker jag var ganska tydligt där i Järpen vart ska man tanka? Ska man lasta på pistmaskinen och köra ner från anläggningen för att tanka någon annanstans?

Lisa

Man måste ju ha det på plats, det ska bli smidigt. Det blir väldigt tydligt nej.

Fredrik

Det ja och sedan den andra saken jag tänkte på. Det är ju att det faktiskt finns en batterielektrisk pistmaskin och det kanske är framför allt för längdspår som man har testat också.

Lisa

Det drar så väldigt mycket när det blir förkuperat.

Fredrik

Precis. Sen var det också en person som lyfte att marknaden för pistmaskiner har kommit väldigt långt i omställningen trots att den är så otroligt liten. Det tillverkas ju inte så många pistmaskiner och det är inte så många som använder dem, till skillnad från personbilar. Ändå har man kommit långt.

Lisa

Ja, och man verkar återanvända de pistmaskiner som finns genom att byta ut de fossila motorerna mot alternativa metoder.

Fredrik

Vet du vad? Det tyckte jag var väldigt kul. Men nu har vi nämnt lite om pistmaskiner, men det är ju inte det här ska handla om egentligen.

Lisa

I december hade vi besök här i Håkans studio av Philip Harlaut och Jesper Johnsson från Åreguiderna. Det kan man höra i avsnittet som sändes den 14 december.

Fredrik

Nej, men då berättade de ju, vi pratade ganska mycket om vad de tänkte göra. De skulle få nio elskotrar av märket Lynx som de skulle använda i sin verksamhet och köra guidade turer med.

Lisa

Och då lovade vi också att vi skulle göra en uppföljning efter säsongen för att höra hur det hade gått. Det väcktes ju en del farhågor, framför allt i olika kommentarsfält kring den här nyheten om att det inte skulle funka. Så vi åkte till Åre för att höra hur det egentligen har gått i vinter. Vi står i ett helt fantastiskt Åre, fast inte i år. Vi står på baksidan av Åre. Vi har Kallsjön i ryggen och baksidan på Skutan framför oss. Det ser helt fantastiskt ut. Vad kan du säga om det här, Jesper?

Jesper

Ja, får jag säga att det här är vårt kontor?

Lisa

Helt sjukt. Det är faktiskt deras kontor. Fredrik, vad säger du om det?

Fredrik

Ja, jag blir avundsjuk en dag som denna, men jag tänker att det kan vara riktigt taskigt väder ibland också.

Philip

Ja, men det är klart att det kan vara blandat väder och det finns många härliga utmaningar med det också. Men idag är det ju fantastiskt.

Fredrik

Ja, men. Jag tänker vi står ju här med elskotrar också framför oss och varför gör vi det egentligen?

Lisa

Vi hade ju Åreguiderna, Philip Harlaut och Jesper Johnsson, på besök i studion i december och då stod ni just inför att dra i gång en vintersäsong med elskotrar. Nu är säsongen på väg att ta slut, så vi tänkte göra en recap och kolla läget, vad som har hänt under vintern och hur det har varit att köra de här fordonen. Helt enkelt, därför är vi här.

Fredrik

Ja, det är vi. Men hur har det gått då?

Philip

Jo, men det har gått jättebra. Jag skulle nästan säga över förväntan. Det har varit en bra vinter, både snömässigt och vädermässigt, och skotrarna har funkat kanonbra.

Lisa

Hade ni några farhågor?

Jesper

Jag tror vi var inne på det när vi träffade er i höstas, innan vi satte i gång. Vi var lite osäkra på hur det skulle funka med allt från räckvidden till batterier i kyla och sådant som man kanske inte haft mardrömmar om, men ändå tänkt att det här kan bli stökigt. Men det är nästan inget som har strulat utan det har funkat superbra. Vi var också lite oroliga för att de inte skulle ta sig fram så bra och att vi bara skulle kunna köra på hårda leder, men ni har ju sett nu? Vi har varit ute på fjället och kört bredvid leden där det är tillräckligt med snö. Det har gått över förväntan med alla de här grejerna. Utmaningen är räckvidden, de har den batterikapaciteten de har just nu. Men vi har lärt oss att anpassa oss efter det. Våra tvåtimmarsturer har varit perfekta med elskoter.

Fredrik

Och vad har gästerna tyckt då?

Philip

Jag tror att gästerna har varit väldigt nöjda och det har varit jättekul att se deras glädje. Det lyser nästan i ögonen på dem och de säger "wow, vad häftigt att få köra och vara tyst".

Jesper

Våra gäster är vanligtvis kanske oerfarna skoterförare, men vi har också haft riktiga skoterentusiaster som har testat elskoter under några event. De har också varit väldigt positiva och sagt att det var bättre än de trodde. De förstår att det inte är att jämföra med maskinerna de kör för lössnöåkning, men de har ändå blivit positivt överraskade.

Philip

Det håller jag med om. Det var jättekul när vi hade ett event med Oktan där riktiga skoterentusiaster fick testa. Leendena på dem var runt hela huvudet, nästan. Det var jättekul.

Lisa

Har ni träffat på skeptiker under vintern som har testat och ändå fått upp ögonen för elskoter?

Jesper

Några har sagt att de inte går så fort eftersom de är strypta till 60 km/h för att spara batteriet. De skulle kunna gå fortare, men då skulle batteriet ta slut snabbare. Så det är några som tycker att de inte går lika fort som deras skotrar hemma, men det är av en anledning. Annars har vi inte stött på mycket skepsis.

Fredrik

En brinnande fråga: har ni haft någon elskoter stående på fjället som ni har behövt rädda?

Jesper

Jag tror att det har hänt vid en tur när turen var tänkt att vara lite kortare, men så blev den längre och då räckte batteriet inte riktigt, men då var det bara en kilometer kvar.

Philip

Ja, och det var inte alla skotrar, utan det var en eller två som inte klarade hela vägen.

Fredrik

Nej, precis.

Jesper

Vi max-testade i december när vi fick dem, och då körde vi tills batteriet tog slut och stod redo med släpvagnen.

Fredrik

Ja.

Lisa

Hur långt kom ni när ni gjorde det max-testet? Hur långt tog ni er?

Philip

Då körde jag väldigt hårt och under ganska tuffa förhållanden. Jag kom ungefär tre mil, två till tre mil. Det är ungefär vad vi kör på våra turer. Vi känner oss trygga med att vi klarar det, och visste att mer än så här går det inte att dra ur dem. Så vi har hållit oss inom de gränserna.

Fredrik

Nu har ju vi provkört lite grann. Våra kollegor ska också få provköra, och sen tänker jag att vi kanske ska lämna tillbaka till oss själva i studion. Ja, men jag tar väl emot mig själv då. Det känns jättekul att få göra det, lite som att vara i en annan värld, men...

Lisa

Ja men...

Fredrik

Ja.

Lisa

De lät ju väldigt positiva. Philip och Fredrik, höll jag på att säga nu.

Fredrik

Philip, varför det? Philip är ju min pojkvän för övrigt, så det är inte så konstigt.

Lisa

Ja, kanske var det därför. Philip och Jesper lät väldigt positiva över den här vintern.

Fredrik

Ja, de gjorde ju det. Jag tycker att det är fint att se hur de skrattade och hade ständiga leenden på läpparna. Det var mycket glädje, och man kan ju förstå det när vi stod där på fjället, en dag när solen sken och livet kändes bra.

Lisa

Ja, att de inte ens svor när de pratade. Perfekt det.

Fredrik

Ja, bra kontor.

Lisa

Ja, verkligen. Och det verkar som att kunderna har varit nöjda. Det har väl inte varit helt problemfritt, som när någon skoter blev stående. Men jag vet inte om det berodde på skotern eller något annat tekniskt fel. Över lag verkar det ha gått bra.

Lisa

Ja, och det är väldigt intressant att de har haft det som testverksamhet och kan se över tid hur bra det funkar på en led. Om det blir trassligt väder är det kanske inte riktigt lika pålitligt som en vanlig skoter ännu.

Fredrik

Ja, det blir kortare räckvidd helt enkelt. Ja, de nämnde ju det även när vi pratade under dagen. Den är bra på precis det de har tänkt sig, som att köra guidade turer på en slinga som är ganska fast och välpreparerad. Man vet ungefär hur mycket batteri det går åt.

Lisa

Ja.

Fredrik

Ja, precis. Och för att utöka deras verksamhet och köra ännu längre turer, kanske de antingen behöver skotrar med längre räckvidd eller möjlighet att ladda på flera ställen.

Lisa

Ja, exakt, så att man gör en tur, pluggar in och sedan kan åka tillbaka.

Fredrik

Där vi startade vår tur fanns alla laddarna på plats i ett litet hus, med flera på rad och massa sladdar till elskotrarna. Du tog en väldigt rolig bild på mig när jag står där som en riktig gubbe.

Lisa

Ja, lite grann. Du står med händerna på ryggen och tittar väldigt intresserat på laddarna.

Fredrik

Ja, jag gillar ju sådant. Det var kul att se.

Lisa

Men vi stod ju inte bara och pratade med Jesper Johnsson och Philip Harlaut. Vi fick ju också testköra elskotrarna, så vi tar oss tillbaka till oss själva. Ja, vi var ju ute på en sväng, och du, Sara, du hade ju aldrig kört vanlig skoter. Vad säger du om det här?

Sara

Nej, men exakt, jag har aldrig kört skoter, så det här var en väldigt rolig upplevelse. Vad himla kul det var! Jag är alldeles peppad, jättepeppad. Väldigt oväntat måste jag säga. Varför oväntat? Jag har alltid tänkt lite så där, varför håller man på och åker skoter?

Lisa

Men nu ska du köpa en skoter?

Sara

Kanske inte riktigt än, men jag är inte lika skeptisk längre.

Fredrik

Katarina, hur kändes det för dig?

Katarina

Jag tycker det var härligt. Jag har ju suttit på andra skotrar förut, och det här var en helt annan tystnad. Man kunde ju höra våra eminenta guider berätta och instruera. Så jag tycker det var en härlig upplevelse.

Fredrik

Hade du någon räckviddsångest?

Katarina

Nej, jag kände mig i goda händer här. Jag hade ingen räckviddsångest.

Fredrik

Tror du att elskotern är här för att stanna nu när du har provkört lite?

Katarina

Ja, absolut, det tror jag. Det kanske tar några år att utveckla den på olika sätt, och det kanske finns olika områden som har olika bränsletyper. Men om jag skulle ha en skoter, då skulle jag välja en elskoter. Man behöver inte hålla på med olja och bränsle på samma sätt. Det måste underhållas, men det känns som ett lättsammare sätt att hantera ett fordon.

Fredrik

Jag tänker på er som har kört, ni har kanske inte hunnit serva något ännu, men märker ni av det som Katarina pratar om, att det är enklare?

Jesper

Ja, det är verkligen enkelt. Vi pluggar in den när vi kommer tillbaka och pluggar ur den när vi ska i väg. Det är det vi gör.

Fredrik

Ingenting mer?

Jesper

Nej, det skulle jag inte säga. Ibland fastnar lite is under boggie, så man måste hamra bort det. Men det har ju inte så mycket med skotertypen att göra, utan det är mer väderberoende.

Lisa

När ni var på besök i studion pratade ni en del om kalkyler och hur det går att få ihop ekonomiskt. Det är ju en ordentlig investering. Kan ni se något, hur det kommer att räkna ihop sig?

Philip

Ja, det är en långsiktig kalkyl. Nu har vi kört ett av de två år som vi kommer att ha de här skotrarna. Kalkylen ser positiv ut. Jag trodde faktiskt att det skulle gå åt mer el, eller vi hade räknat med mer strömförbrukning än vad det har gått åt. Det har gått väldigt snålt, och som Jesper sa tidigare, de har inte behövt någon service utan har funkat otroligt bra. Så ja, det går ihop.

Lisa

Men du Fredrik, jag frågade ju aldrig vad du tyckte egentligen om körupplevelsen.

Fredrik

Nej, jag tyckte... Man kanske ska börja med rätt ände. Jag har varit väldigt skeptisk mot skotrar över lag. Jag har ju varit den som åkt skidor upp för fjället och hostat när skotrarna kör förbi, du vet, som man kan göra om någon röker och går förbi. Det var väl olämpligt.

Lisa

Apropå gubbe, ja.

Fredrik

Så har jag varit. Men här, man har ju tagit bort de där elementen, alltså ljudet och lukten som jag tyckte störde mest. Det här var väldigt kul, tyckte jag.

Lisa

Det var jätteroligt, och elmotorer är ju väldigt kvicka från tanke till fart.

Fredrik

Det kanske är farligt. Men jag tycker att det har varit väldigt effektivt. Jag har gjort många projekt med elfordon för att få andra att få upp ögonen för det, och just att testa är extremt effektivt. När man väl får upplevelsen, oavsett om det är elcykel, elbil eller elskoter, är det alltid ett leende på läpparna när man kliver av.

Lisa

Ja, precis. Du pratade om att ni skulle skaffa skoter. Sara blev lite pepp. Jag vill ha skoter.

Fredrik

Kort, jag måste skaffa skoterkort. Du har ju redan det!

Lisa

Ja, så är det ju.

Fredrik

Ja, så det är bara att direkt handla.

Lisa

Ja, precis, lön på fredag ju!

Fredrik

Nej, men exakt. Så om man funderar på vad det här är och hur det funkar, så prova helt enkelt. Det finns flera företag där man kan åka och testa en dag, och handlare börjar också ha elskotrar inne som man kan titta på och testa.

Lisa

Och vill man höra om ett annat företag som också har elskotrar i sin verksamhet, så kan man med fördel anmäla sig till vårt webbinarium som vi kommer att ha. Vi har ju en webbinarieserie just nu om elektrifierade arbetsmaskiner, och den 2 maj kommer vi ha vårt andra webbinarium som handlar om elskotrar. Då kommer tillverkarna, Aurora Powertrains och Vidde, att berätta om vad som är på gång inom respektive bolag. Äventyrsbolaget Puls från Funäsdalen kommer att berätta om hur det har gått för dem under vintern.

Fredrik

Puls är också ett guideföretag, liknande de vi testade med. Anmäl er till webbinariet för att få en full bild av vad som finns där ute. Det börjar verkligen komma flera modeller och tillverkare på marknaden. Det känns som att det bubblar.

Lisa

Och var går man in för att anmäla sig?

Fredrik

Ni kan gå in på regionjh.se/energikontoret och klicka er in på kalendern som vi har där. Då hittar ni det här webbinariet och andra webbinarier och seminarier som vi också har.

Lisa

Vi kommer ju ha ett tredje webbinarium också.

Fredrik

Ja, det kommer att fokusera på fyrhjulingar och båtar, och det blir den 13 juni. Det finns också på samma ställe och man kan anmäla sig redan nu.

Lisa

Sitter du på några andra smaskiga nyheter? Du brukar ju ha sådana i bakfickan.

Fredrik

Massa. Nej, men jag vet inte. Jag försökte kolla en del om elskotrar innan, och det känns som att vi redan ligger i framkant. Vi har med de nyheter som finns just nu och nya nyheter kommer presenteras på webbinariet. Det tror jag ändå kommer bli nytt för många, att det faktiskt finns fler modeller att välja bland.

Lisa

Vilken grej, vilket betyg, vilket självbetyg.

Fredrik

Så jävla kaxig.

Lisa

Men då kan vi väl säga tack för oss och berätta att det här avsnittet finansierades av Region Jämtland Härjedalen och EU:s regionalfond.

Fredrik

Jag tänker mig att vi nöjer oss där.

Lisa

Till och med, hejdå.

Lisa

Jaha. Vad har hänt sedan sist, Fredrik? Vad har du varit med om?

Fredrik

Ja, exakt. Vi båda har ju varit med om en hel del. Vi gjorde ett jättelyckat inlägg på Facebook som vi marknadsförde. Vi fick i alla fall reaktioner på det, om man tänker i termer av engagemang. Vad har vi varit med om egentligen?

Lisa

Ja, vad har vi? Det handlade ju om att vi inom projektet Fossilfria destinationer och besöksmål ska ha en webbinarieserie framöver om elektrifierade arbetsmaskiner. Vi lade ut ett inlägg om elektrifierade pistmaskiner.

Fredrik

Ja, fossilfria, så det är ganska brett.

Lisa

Fossilfria, ja. Det finns ju nästan inte så många. När vi skulle ha en bild så... ja, börjar du då?

Fredrik

Nej, men vi ville helst inte promota bara ett enskilt märke, eftersom pistmaskinsmarknaden inte är så stor. Så vi frågade AI, kan du göra en bild åt oss? Och ja, det gjorde den, och den blev lite spännande. Men vi bestämde oss ändå för att använda den, och så skrev vi en text. Jag tror att vi attraherade alla troll på något vis där.

Lisa

Ja, vi drog till oss alla skeptiker. Det blev ett fasligt hallå i tråden, så vi satt torsdag och fredag och modererade och bemötte argument. Men det var faktiskt också väldigt många kloka inspel, måste man säga. Inte bara oproblematiskt, men vi var inte riktigt beredda på det.

Fredrik

Nej, nej, absolut inte. Så vi får ta med oss det och lära oss framåt. Men vi träffade rätt i alla fall eftersom vi fick mycket reaktioner. Sen var syftet egentligen att få folk att anmäla sig till våra evenemang, och det gjorde de ju inte, så vi misslyckades också stort. Men ja.

Lisa

Så alla ni som är lite nyfikna, kom gärna... Nej, tusan, det är ju för sent när ni hör det här. Men man kan ju gå in på regionjh.se/energikontoret, så har vi ett kalendarium där man kan kolla vad som är aktuellt och inte.

Fredrik

Och framöver har vi ju elskotrar och fyrhjulingar.

Lisa

Och kanske båtar också? Jag hoppas det. Det hade varit intressant.

Fredrik

Ja, absolut. Det händer ju mycket i Sverige och världen när det kommer till vätgas, särskilt utbyggnaden av vätgastankstationer, även i Jämtland och Västernorrlands län. Har du koll på det?

Lisa

Ja, jag har lite koll på det. Vi ska också bjuda in ett par gäster till studion. Men om man blickar utåt så har det hänt en hel del nyheter. Vi skulle kunna nämna några av dem.

Fredrik

Ja, det har hänt en del sedan sist vi pratade om det här. Vi har ju gamla avsnitt i podden också.

Lisa

Ja.

Fredrik

Ja precis. Vi spelade in ett avsnitt i april förra året, så det är nästan ett år sedan. Där pratade vi om vad vätgas är och vad man kan använda det till. Jag tror att avsnittet hade något med norska satsningar att inspireras av. Om man vill öva på sin norska kan man lyssna på det avsnittet och lära sig mer om vätgas.

Lisa

Ja, det vill man göra. Men nyheterna?

Fredrik

Ja, precis. Jag tänkte börja baklänges, för det damp ju ner en nyhet nyligen. Jag vet inte om du har hört...

Lisa

Vad var det?

Fredrik

I Norge har de meddelat att de ska få 100 nya lastbilar som går på vätgas till 2025 från MAN. Det är en stor del av ett större projekt, och mycket av det hamnar i Norge som verkligen blir en pilot.

Lisa

Ja, de storsatsar verkligen nu, det är imponerande.

Fredrik

Ja, verkligen. De basunerade ut det som världsunikt, vilket är väldigt coolt.

Lisa

Det blir som en kläboeffekt, men med vätgas.

Ja, hydrogen. Det är målet.

Fredrik

Ja, vätgas. Det är viktigt att säga rätt. I den förra podden var vi tvungna att säga "hydrogen" också. Men även i Sverige satsar man på vätgasdrivna transporter. ICA har inlett ett samarbete med MaserFrakt för att börja leverera med vätgasdrivna lastbilar. Jag vet inte exakt hur många, men de börjar testa.

Om man tittar ännu längre bort så satsar Kina enormt mycket på vätgas. De planerar att bygga 1200 nya vätgastankstationer till 2025. Det är nästan en siffra som är svår att förstå.

Lisa

Ja, verkligen. Kina är också sådana som satsar stort.

Fredrik

Ja, när de väl bestämmer sig, kan det gå väldigt fort, på gott och ont. Men det är verkligen intressant.

Lisa

Men det händer ju även saker här lokalt, i Jämtland och Västernorrland, och som av en händelse har vi med oss två gäster i dagens avsnitt som vet jättemycket mer om det här. Det är Morgan Larsson från Econ och Mikael Antonsson från Hydri. Välkomna in i snacket! Bakgrunden till varför ni är här idag är ju att era bolag har skickat in ansökningar om investeringsmedel till Klimatklivet för att bygga tankstationer för vätgas i Jämtland och Västernorrland. Vad är det ni har gjort eller vill göra? Vi börjar med dig, Morgan.

Morgan

Det vi vill göra är att sätta upp tankstationer på flera ställen i landet, men också i era regioner. Vi har hittat en plats i Gällö som är ett bra ställe att sätta upp en vätgastankstation på. Anledningen att vi gör det just i Gällö är att vi har ett samarbete med en partner som heter OKQ8, och de råkar ha en station där som är väldigt lämplig. De har också en ambition att satsa på att bygga ut vätgastankstationer över hela landet och även i andra länder. De vill ställa om från fossila till icke-fossila bränslen. Det är den korta versionen av varför vi vill vara där.

Fredrik

Ja, och det var ju ett ställe i Jämtland. Har ni sökt något i Västernorrland också?

Morgan

Nej, inte i det här läget.

Fredrik

Okej. Man blir ju väldigt nyfiken på just Gällö. Det kanske inte är den plats man tänker på först och främst.

Morgan

Ja, det är ju faktiskt så att OKQ8 kom tillbaka med Gällö som en lämplig plats, eftersom de har all annan infrastruktur där runt omkring. Det är en ganska stor tankstation som ligger där. Det är anledningen till att vi hamnar i Gällö. Sen är det inte så noga exakt var man ligger. Man kan tänka sig att man skulle ligga lite mer norrut för att få med E45, men det viktiga är att det finns ett kluster med många tankstationer, vilket ger leveranssäkerhet för de kunder som ska tanka framöver. Så ser det ut med alla andra tankstationer runt om i landet, med alla märken överallt.

Fredrik

Och Mikael Antonsson från Hydri, ni tänker också på samma sätt med kluster av vätgastankstationer?

Mikael

Ja, kluster är rätt ord här. Det handlar om att skapa ett nationellt tankstationsnät. Oavsett om det är vi, Econ eller OKQ8 som gör det, så ska man veta att det går att tanka vätgas var man än befinner sig. Det är det viktiga. Vi satsar på att bygga nationellt, och just Östersund med anslutningen både mot Norge och E45 är en viktig plats för att skapa hög tillgänglighet.

Lisa

Och ni har en station i Sundsvall också. Hur resonerar ni där?

Mikael

Ja, det är samma sak där. Det är viktigt både för att täcka upp söderut och norrut, men även inåt landet. Om du ska åka till exempel till Trondheim, så är det bra att kunna tanka i Sundsvall på vägen dit. Det skapar mer flexibilitet och gör det enklare att välja vätgas som bränsle. Man ska känna att det är lätt att tanka helt enkelt.

Fredrik

Det känns som att det händer väldigt mycket, med fler och fler aktörer som kommer in på marknaden och vill etablera tankstationer. Hur resonerar ni när ni ska bygga upp det här nätverket inom företaget? Vi kan börja med dig, Mikael. Du får fortsätta om det nationella nätet.

Mikael

Det är en kombination av att dels att det finns lokala och regionala aktörer som vill ha tillgång till vätgas som energibärare. Ungefär 70 % av alla tankningar sker oftast på morgonen eller kvällen när man kommer tillbaka till sitt utgångsställe, så det är viktigt att skapa den möjligheten. För de som kör fjärrtrafik över hela Sverige är det viktigt att kunna tanka vätgas längs sina rutter, till exempel från Stockholm till Umeå, Karlstad eller Norrköping. De ska veta att de kan använda vätgas där.

Fredrik

Så ni analyserar de stora trafikflödena först och främst?

Mikael

Ja, man börjar där. Efterhand som antalet fordon ökar kan man bygga mer finmaskigt. Precis som diesel- och bensinstationer har vuxit fram, och vi har ungefär 2500 sådana i Sverige. Det behövs många för att skapa enkelhet och undvika köbildning. För yrkestrafiken är det viktigt att inte behöva vänta på att tanka eller ladda.

Lisa

Men det här känns ju väldigt friskt vågat. Vi funderar lite här i våra trakter. Vi känner till att MaserFrakt har vätgasfordon, men hur ser det ut med marknaden av transportörer som har dessa fordon?

Fredrik

Ska vi vända oss till Morgan först då?

Morgan

Ja, marknaden är ganska begränsad just nu. Det finns inte så många vätgasfordon i Sverige. Förutom några få, som Renova och två fordon här nere i Göteborg, finns det inte många lastbilar, förutom Scanias och Volvos testbilar. Det finns planer på att fler lastbilar ska komma ut med tiden, men just nu är det ganska begränsat. Det är lite som det här med hönan och ägget. Vi har åtminstone satt ut ägget genom att sätta upp tankstationerna, vilket ger en möjlighet för de som vill investera i detta och kunna köra sina fordon. Som Mikael sa tidigare, man kanske börjar titta på regionaltrafik eller fjärrtrafiken som går lite längre sträckor och försöker fånga in dem via de stora vägarna. Även mindre transporter som går ut och kommer tillbaka på kvällen kan passa bra med ett antal tankstationer i samma region. I Göteborg byggs det ungefär fem vätgastankstationer just nu, vilket kommer att vara en bra början för att ett antal lastbilar ska kunna köra och tanka.

Lisa

Men, hur mycket arbete pågår i samklang eller i samråd med transportbranschen? Hur mycket samtalar ni om detta för att våga ta det här klivet? För det är ju en stor investering.

Morgan

Ja, vi har väldigt många diskussioner både med de två stora lastbilstillverkarna i landet och med stora leverantörer och transportköpare. Vi pratar med dem hela tiden för att förstå deras planer och vilka fordon som kommer när, men också för att få en bild av transportköparnas behov och önskemål om fossilfria transporter. Det är avgörande att ha dessa samtal för att veta var och när vi ska etablera oss.

Fredrik

Håller du med där, Mikael?

Mikael

Ja, absolut. Det är som Morgan säger, vi jobbar över hela värdekedjan. Det handlar om att skapa trygghet runt teknologin så att alla känner sig säkra på hur det ska fungera. Det är ett samarbete över hela värdekedjan, och det är också viktigt att förstå kostnadsbilderna. Det kan man bara göra genom att vara så transparenta som möjligt.

Fredrik

Tycker ni att marknaden, alltså de som faktiskt ska köra fordonen, börjar bli mer mogen och redo för vätgas?

Mikael

Ja, absolut. Det är inte bara vätgas som efterfrågas, utan alla hållbara lösningar. Vätgas är en av dem, och jag tror inte att det finns en enda lösning för framtida hållbar mobilitet. Det kommer att vara flera lösningar, beroende på vilken typ av uppdrag man ska lösa. Åkerierna är mycket medvetna om att de måste vara rätt insatta nu, för det handlar inte bara om antal hästkrafter längre. De måste välja rätt bränsle baserat på vilken typ av kunder de ska attrahera. Ni nämnde tidigare ICA och deras samarbete med oss. Den typen av varuköpare som ICA bryr sig om hållbarhet på riktigt, och då måste åkerier kunna erbjuda hållbara lösningar.

Fredrik

Du nämner många olika förnybara drivmedel och att hela paletten behövs för att göra skiftet. Hur ser det ut i era respektive företag? Satsar ni bara på vätgastankstationer eller bygger ni även laddstationer?

Mikael

Vårt fokus är på vätgas. Men om vi till exempel har en fastighet eller en etablering som är större än vad vi behöver, har vi inget problem med att upplåta ytan till en annan typ av bränsle eller verksamhet. Vi tror inte att vätgas kommer att ha 100% dominans. Det kommer att behövas alla typer av bränslen, så vi hjälper gärna till att erbjuda ytor till andra.

Lisa

Hur ser det ut, har ni några avsiktsförklaringar tecknade med eventuella köpare av vätgas eller kör ni bara på och hoppas att transportörerna ska haka på?

Fredrik

Ja, hur ser det ut för er, Morgan?

Morgan

Jo, vi har naturligtvis tecknat avsiktsförklaringar med ett antal åkerier och transportköpare som vill ha den här typen av transporter utförda. Men det är klart, man kan aldrig ha för många sådana. Det behövs alltid fler, och vi är hela tiden på jakt efter fler som vill vara med.

Fredrik

Så vi kan tolka det som en kontaktannons också, att ni vill få in fler som är intresserade av er verksamhet? Kan man höra av sig?

Morgan

Absolut, det är en kontaktannons. Det gäller både för oss och för Mikael och Hydri. Marknaden kan bli större, och det finns plats för fler aktörer. Det kommer att finnas gott om tankstationer inom något år.

Mikael

Ja, det är precis i sin linda. Vi ser att det kommer att ta tid innan vi når höga volymer, särskilt för tunga fordon. Vi är i nära dialog med alla parter för att skapa gemensamma lanseringar. Det kommer att ta några år innan vi når hög volym, men vi måste börja någonstans. Det handlar om att bygga infrastrukturen nu, även om marknaden inte är fullt utvecklad ännu.

Fredrik

Jag tycker det är riktigt bra. Jag har själv kört mycket biogas och har väntat på fler tankstationer. Det har gått trögt, men det känns annorlunda nu med vätgas. Att tankstationerna kommer först ger en trygghet för konsumenterna. Är det bara lastbilar som ska tanka på era stationer, eller även personbilar?

Morgan

Nej, det är fullt möjligt att tanka vilket fordon som helst på våra stationer. De stationer vi planerar att bygga har en kapacitet på ungefär 1500 kilo per dygn. Lastbilar tar cirka 70 kilo, så vi kan klara av 25-30 lastbilar per dygn. Vi har en överkapacitet inledningsvis. Man kan tanka både 350 bar och 700 bar, beroende på fordon. Tidigare hade lastbilar 350 bar och personbilar 700 bar, men nu pratar man om att ha 700 bar även för lastbilar för att få med mer energi ombord.

Lisa

Ni nämnde båda att ni har engagemang över hela landet. Är det olika starkt engagemang för vätgas i olika regioner?

Morgan

Ja, det är olika starkt i olika regioner. Det finns kluster där intresset är större. I Göteborg byggs ungefär fem stationer, bland annat på grund av att Renova började tidigt med vätgas och hamnen är involverad. Mycket transporter in och ut från Göteborg ska gå fossilfritt. Så det finns områden där det är hetare än andra, men alla transporter ska gå någonstans och då måste man kunna tanka längs vägen.

Lisa

Norra delarna av Sverige, är den gröna omställningen där uppe av industrierna något ni är involverade i?

Morgan

Ja, absolut. Det kommer att finnas tillgång till grön vätgas i norra delen av Sverige, vilket är en förutsättning. Dessutom finns det många tunga transporter som går långa sträckor i Norrland, vilket passar bra för den här typen av bränsle. En batterilastbil kanske inte har samma räckvidd med tung last som en vätgaslastbil kan ha, så det är ett intressant område.

Fredrik

Ja, och just det här med vart vätgasen ska produceras. Du nämner den gröna omställningen där uppe, och mycket ska gå till tillverkningen av stål. Mikael, hur ser er värdekedja ut? Producerar ni också vätgas eller köper ni den någon annanstans?

Mikael

Vi köper in vätgas från olika aktörer, både mindre och större. Marknaden börjar nu bli tydligare. Förutom de stora industrisatsningarna, där det kommer att finnas vätgas, är vi i dialog med alla aktörer för att säkra upp volymerna av hållbar vätgas när efterfrågan ökar.

Fredrik

Och när du säger hållbar vätgas, vad menar du då, Mikael?

Mikael

Det finns ingen exakt definition på grön vätgas. Vi menar att det används hållbar el för att producera vätgasen, vilket kan vara biogen el exempelvis. EU har en definition som heter RFNBO som beskriver att vätgasen är producerad med icke-biologiska metoder. Hållbar vätgas är kanske ett bättre begrepp, men vi i branschen behöver bli tydligare i att beskriva produkten.

Fredrik

Hur ser det ut för er, Morgan?

Morgan

Vätgasen har hela färgskalan med sig, från grön och gul till grå och svart. Det är ganska komplicerat att reda ut. Jag håller med Mikael, det är bättre att kalla det hållbar vätgas. Det kommer att komma tydliga regler, men det är först 2035 som det blir ordentligt reglerat. Då måste man producera ny grön el också om man sätter upp en produktionsanläggning för vätgas, och den måste produceras inom en viss tid från att elen produceras.

Lisa

Men vad roligt ändå, vilket roligt jobb ni har som sitter mitt i smeten och i starten av något som kan bli ganska stort. Om ni får prata lite om er sak, vad är USPen, varför är vätgas så spännande? Vi börjar med dig, Morgan.

Morgan

Det viktigaste med vätgas, som jag ser det, är att vi har en möjlighet som land, region och som människor att bli oberoende och självförsörjande på bränsle till våra fordon. Det har vi aldrig haft i Sverige och knappt i Europa heller, så det är en stor möjlighet. Dessutom är det helt grönt. Det är det absolut viktigaste med vätgas när man tittar mot transporter.

Lisa

Vad säger du, Mikael?

Mikael

Vi måste ha en bredd och kan inte lägga alla ägg i samma korg. Idag ser vi diskussionerna om att det är för lite elnätskapacitet i Sverige. Här är ett sätt att inte belasta nätet på samma sätt genom att koppla vätgasproduktion till exempelvis vindkraftparker eller solparker och på så sätt avlasta nätet. Vi kan skapa en energibärare som går att använda nationellt utan att behöva överbelasta elnätet. Det är stora fördelar med det.

Lisa

Vi kanske ska förklara också att USP betyder: unique selling point, alltså vad som är grejen med vätgas.

Fredrik

Ja, det är alltid bra att förklara sådana ord så att alla hänger med.

Lisa

Ja, dumt att kasta ur sig dem utan förklaring.

Fredrik

Jag tycker att ni har sjukt bra poänger med just det här med Sveriges och kanske Europas möjlighet att bli mer självförsörjande på bränsle. Det är väl det som är USP

för flera av de förnybara bränslena, att vi faktiskt har förmågan att producera jättemycket lokalt.

Fredrik

Är det någonting som ni skulle vilja lyfta från era respektive arbeten som är spännande? Hur ser framtidsplanerna ut? Morgan?

Morgan

Ja, framtidsplanerna, vi berörde det lite tidigare. Vi jobbar också med flytande biogas, där Mikael har gjort mycket innan i sitt liv. Vi bygger tankstationer och produktion för flytande biogas. Vi jobbar även med vätgas, både tankstationer, produktion och distribution. Vi har också fått förfrågningar om metanol, särskilt eftersom vi finns i Göteborgsområdet nära rederier som är intresserade av det. För landtransporter har vi en plan på att sätta upp många tankstationer, runt 20-30 stycken, på olika platser i landet. Vi har sökt medel från Klimatklivet för ett antal av dessa. Vi hoppas på att bli beviljade så att vi kan börja bygga. Planen synkar ganska bra med andra spelare, som Michael representerar, och andra i branschen. Det är bara att bygga och hjälpas åt för att skapa en rejäl infrastruktur för vätgas.

Lisa

Och du då, Michael? Bara att bygga, hur ser det ut för er?

Fredrik

Ja, det är bara att bygga, det låter bra.

Mikael

Vi har 24 beviljade klimatinvesteringsansökningar som vi fått genom åren. Vi jobbar aktivt med dem och har nu börjat bygga de första två stationerna, en norr om Uddevalla i Munkedals kommun och en i Värnamo. Det kommer hela tiden in nya ansökningar, så vi sätter spaden i backen och börjar bygga. Det är väldigt spännande, för det är en sak att projektera saker i Excel eller på ritningar, men när man börjar bygga på riktigt blir det riktigt spännande. Vi ser fram emot invigningarna, att klippa band och känna av kommunernas entusiasm. Kommunerna vill verkligen detta och hjälper till så mycket de kan för att göra processen smidig. Det är väldigt stimulerande och kul att få hejapåropen från kommunerna.

redrik

Gud vad häftigt.

Morgan

Ja, jag ville bara flika in och säga att det är viktigt, som du säger, att kommunerna vill och att alla hjälper till. Det är en utmaning med tillståndsansökningar kring vätgastankstationer, eftersom det finns vissa risker med vätgas. Vi har jobbat i några år för att hitta bra system för det. Vi har märkt en vilja hos kommunerna att hjälpa till, och även räddningstjänsten, som förklarar och ser till att vi bygger säkert och på ett bra sätt. Det är viktigt.

Fredrik

Gud vad kul att höra om de här goda samarbetena. Vi har ofta gäster som lyfter det i vår podd, att samarbetet verkligen funkar bra. Det är fantastiskt. Ni båda nämner att ni har sökt Klimatklivet, som är ett statligt investeringsstöd. Hur mycket betyder det för att ni ska våga göra de här investeringarna, Mikael?

Mikael

Initialt är det väldigt viktigt. Affärsmodellen är svår att räkna hem utan stöd i början. Vi måste bygga upp volymer så att vi inte behöver stöd i framtiden. Jag tror att fossila bränslen kommer att bli dyrare, vilket gör affärsmodellen ännu tydligare. Men i början av utrullningen är den här typen av stöd grundläggande. Branschen ska inte tro att stödet finns för alltid, så vi måste bygga affärsmodeller som fungerar utan stöd i slutändan.

Fredrik

Ja, det är klokt. Morgan, är det lika viktigt för er i början?

Fredrik

En fråga som jag får upp i huvudet också är ju det här med regeringsnivå eller EU-nivå. Är det något ni ser att ni skulle vilja ha extra stöd för att det här ska gå ännu fortare? Kanske inte bara för byggnader, tankstationer eller produktionen utan också för att öka incitamenten att faktiskt köpa och köra lastbilar och bilar som kan gå på vätgas. Har ni någon önskelista som ni vill dela med er av?

Morgan

Ska du börja, Mikael?

Mikael

Ja, det är hela värdekedjan som behöver hjälp, men man måste också vara tydlig med vad man lägger på bordet och vad det kostar. Det finns en blandning av nationella stöd i Sverige och stödformer från EU. Den här utrullningen, särskilt för tunga fordon, kommer att ta tid. Det kommer att vara några år med lite överskott i verksamheterna. Vi behöver en stödfond som gör att vi kan överleva tills marknaden är fullt utvecklad. Klimatklivet är bra för att köpa utrustning, men vi behöver också driftstöd under några år tills det börjar rulla.

Fredrik

Ja, driftstöd är något man pratat mycket om för publika laddstationer, särskilt på landsbygden eller mindre orter. Morgan, håller du med eller har du något mer att önska?

Morgan

Ja, jag håller med. Investeringsstöd är en sak, men driftstöd är också viktigt, särskilt under de första åren, så man vågar satsa. Det är också viktigt att få ett sug i marknaden, så att det kommer stöd till de som investerar i fordon. Det är ganska dyra fordon, och man behöver hitta bra system för att göra det prisvärt för åkerierna. Tyskland har till exempel rejält stöd för vätgasfordon och lastbilar, vilket gör det prisvärt för åkerierna att våga ta steget.

Morgan

Ja, precis. Det är en bit av värdekedjan, som Mikael sa. Man får titta på produktionssidan också. Det finns en idé från EU om att subventionera produktionen, det vill säga att man får en viss mängd euro per kilowattimme som man producerar. Jag tycker att man kanske borde lägga mer fokus på att skapa ett sug i systemet istället, så att bränslet blir billigare och kommer ut där det gör nytta.

Mikael

En annan modell är att göra det fossila dyrare, så att det kostar mer att köra fossila bränslen. På så sätt behöver man inte lika mycket stöd till det hållbara. I Tyskland jobbar man mycket med det här genom vägtullar till exempel.

Morgan

Ja, det är en bra väg. Det ska kosta att göra fel, och de pengarna kan användas till att stödja det som är rätt.

Fredrik

Ja.

Lisa

Det låter som kloka ord, så vi kanske måste sluta prata snart.

Fredrik

Ja, det låter så också. Det borde inte vara så svårt. Men jag håller med, vi ska tacka både Morgan och Mikael jättemycket för att de var med.

Lisa

Ja, stort tack.

Mikael

Stort tack för att jag fick vara med. Det var jättekul. Vi följer gärna upp hur det går med våra investeringar.

Morgan

Ja, det var jätteroligt att vara med. Tack så mycket för inbjudan. Vi får återkomma och ni får följa oss när vi etablerar de här stationerna.

Lisa

Absolut, det gör vi!

Morgan

Tack så mycket.

Fredrik

Vi hade ju två representanter här idag från andra företag. Men vi har ju också Hydrogen AB som har sökt stöd från Klimatklivet, både för vätgasproduktion och för lagring.

Lisa

Precis.

Fredrik

Det är främst för vätgasproduktion i Brunflo via elektrolys, så det är väldigt kul. Sen har vi ett helt gäng i Västernorrlands län.

Lisa

Och med reservation för uttalet.

Fredrik

Ja, släpp loss, tack.

Lisa

Ja.

Fredrik

Vi har Vireon Sverige AB, som har sökt stöd för att sätta upp vätgastankstationer i Örnsköldsvik och Timrå. De har även sökt stöd för ett vätgaslager, som kanske är kopplat till de två platserna. Sen har vi Hynion Sverige AB.

Lisa

Ja, de ska sätta upp en station i Örnsköldsvik.

Fredrik

Precis, och även vätgasproduktion i Örnsköldsvik. Det här är ansökningar, inte beviljade ännu, men det visar att det är flera aktörer som är intresserade, både i Jämtland och Västernorrland.

Lisa

Det känns som om det har blivit ganska många under de här åren vi har hållit på.

Fredrik

Ja, det bubblar verkligen. Det är fantastiskt, och det bubblar också för oss på Energikontoret.

Lisa

Det bubblar verkligen. Den 23 april tipsar vi om en elektrifieringsworkshop i Umeå. Mer information finns på vår hemsida där vi har ett kalendarium.

Fredrik

Ja, gå in där och läs mer. Det är ett projekt hos oss på Energikontoret som samarrangerar workshopen.

Lisa

Den 24 april håller vi en workshop med fokus på att upphandla mer förnybara transporter, samt om drivmedels- och laddinfrastruktur.

Fredrik

Den här är också i Umeå, men kolla för säkerhets skull i kalendariet. Där finns anmälningslänkar och allting.

Lisa

Och den 2 maj har vi ett webbinarium om elskotrar. Gå in och anmäl dig, det blir roligt!

Fredrik

Ja, jag ser så mycket fram emot elskoteraktiviteterna. Vi ska göra flera grejer kopplade till elskotrar. Vi ska spela in ett till poddavsnitt och faktiskt få provköra.

Lisa

Ja, och vi ska följa upp två aktörer i länet, Åreguiderna som var här och pratade om sina elskotrar, och även Puls.

Fredrik

Ja, Puls håller till i Ramundberget, tror jag, i trakterna kring Funäsdalen.

Lisa

Ja, precis. Vi ska kolla hur det har gått för dem.

Fredrik

Ja, det är väldigt spännande, så håll utkik. Frågor och funderingar skickar ni till...

Lisa

energikontoret@regionjh.se.

Fredrik

Yes. De som har finansierat det här avsnittet är EUs regionalfond, Region Jämtland Härjedalen, Region Västernorrland och Bafür Regionen.

Lisa

Tack för att ni lyssnar. Hej då!

Fredrik

Hej då

Transkription av poddavsnitt

Fredrik: Du lyssnar på podden "Öka takten fossilfritt och energismart". En podd av Energikontoret Jämtland Härjedalen.

Lisa: Det är ju du Fredrik och jag Lisa som kommer att leda det här studiepratet framöver. Så inga överraskningar i studion idag i alla fall.

Fredrik: Nej, men vi har ju tänkt att vi ska köra en liten ny take ändå.

Lisa: Ja, precis. Vi har funderat lite fram och tillbaka kring formen. Vi är ju rätt rörliga i våra uppdrag på Energikontoret. Så skulle det vara lite roligt att få in röster från olika platser.

Fredrik: Jag var väldigt nära på att du skulle säga att vi är röriga.

Lisa: Ja, det...

Fredrik: Det också.

Fredrik: Kanske röriga och rörliga. Ja. Ja, precis. Nej men idag då, på Energikontoret så har vi ju en reporter ute på fältet som har bandat in en intervju redan. Och det är ju med Elisabeth Wickzell och hon jobbar ju tillsammans med oss på Energikontoret i Jämtland Härjedalen. Hon pysslar ju framför allt med omställningen bland tunga transporter, alltså lastbilar, tunga arbetsmaskiner, grävmaskiner och sådana där saker. De pysslar också lite sådär med flyg och sjöfart och så. Men idag har de ju djupdykt lite mer i klimatsmart upphandling.

Lisa: Ja, och varför ska man hålla på med det kan man fråga sig.

Fredrik: Ja, jag kollade lite grann igår och det är ju så att offentlig sektor upphandlar för 700 miljarder kronor årligen.

Lisa: Det är ganska mycket.

Fredrik: 700 miljarder, det är hur mycket pengar som helst. Det står också för 18 miljoner ton koldioxidekvivalenter i utsläpp. Om man bara ska sätta det i relation så är hela Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp ungefär 88 miljoner ton. Så att upphandlingsverktyget, eller liksom använda upphandling för att minska utsläppen, det finns enorm potential. Och man brukar alltid prata om upphandling, upphandling. Vi måste bli bättre på det. Vi måste bli bättre på att ställa tuffare krav i våra upphandlingar.

Lisa: Precis, och det är i alla fall delar av dagens ämne. För det ska också handla om smarta arbetssätt. Men Elisabeth har varit på plats i Järpen och på Åre kommun som har jobbat med hållbarhetsfrågor ur ett lite bredare perspektiv.

Fredrik: Nu ska vi lyssna.

Elisabeth: Nu har jag kommit fram till mina gamla hood ska jag säga. Till Järpen där jag en gång i tiden har gått i skola. Här träffar jag två hållbarhetsstrateger, Malin Bergqvist och Ida Leidermark. Och vi ska prata lite grann om hur man kan jobba på smarta sätt för att ställa om klimatet utan att det blir så mycket polarisering, eller mindre polarisering, kanske. Och vi ska också prata lite upphandling. Här i Åre kommun jobbar man på lite annorlunda sätt. Man tänker sig att ska man jobba med hållbarhetsfrågor så behöver man jobba med dem ur olika aspekter. Både social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och också klimatomställningstankarna. Men om vi börjar med dig, Malin. Varför behöver man jobba med de här sakerna samtidigt?

Malin: Egentligen är det ju... Om man backar och tittar på Agenda 2030 i hållbarhetsmålen så är de ju uppbyggda precis så. Utifrån social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Och det är jättetydligt att de är inbördes beroende av varandra och i varje mål är de här perspektiven integrerade i varandra. Att tänka sig ingen klimatomställning utan social hållbarhet och ingen ekonomisk utveckling utan social och ekologisk hållbarhet och så vidare så att det känns väldigt naturligt egentligen. Men det uppkom väl som en reflektion över att många gånger när man pratar hållbarhet så finns det många gånger en direkt association till miljö och klimat. Det är ju inte fel i sig, men för att få ett bra utfall, riktig effekt, så behöver man också göra den här ansträngningen att involvera social och ekonomisk hållbarhet.

Elisabeth: Vad händer annars? Kan du måla upp ett skräckscenario?

Malin: Då gick jorden under. Så var det över. Jobbar man med klimat eller miljö så kommer man per automatik också att jobba med ekonomi och social hållbarhet. Det kanske är mer att man sätter blicken på det. Men skulle vi till exempel gå ut och kräva av alla medborgare, det här är väldigt hypotetiskt, men att man ställer om till ett mer miljömässigt levnadssätt så blir det väldigt svårt om man till exempel inte har något jobb, om man har problem av andra karaktärer, alltså att man kanske har något missbruksproblem, eller man kanske har psykisk ohälsa eller andra utmaningar. Så att om man kan hitta en balans genom sociala hållbarheten, och då tänker jag mycket på folkhälsa, så är det också lättare att ta de här klimatomställningskliven. Det kan man nog gå till vem som helst. Det är inte jättelätt att ändra sina rutiner och sina idéer.

Malin: Det kanske till och med kostar lite mer och då är det väldigt bra att man har som individ en ekonomisk hållbar situation. Och det här går direkt igen på alla nivåer egentligen så att om man tittar på kommunorganisationen så är det på samma sätt. Vi behöver ha en bra arbetsmiljö, trygga miljöer för att kunna ta de här kliven och ställa om.

Elisabeth: Rent konkret så har du berättat att ni har det ni kallar för stora arbetsgrupper för hållbarhet. Nu är den kanske inte jättestor. Vilka sitter där?

Malin: Ja, det är ju inte 20 stycken som jag lurar dig lite, utan vi är tre. Och då är det jag som står mer för den sociala hållbarheten, det är Ida som är mer för ekologisk och så har vi vår ekonomichef Torgny Nilsson som står då för ekonomisk hållbarhet. Så brottas vi varannan vecka med utmaningar utifrån hållbarhetsperspektiv. Hur vi kan få alla våra medarbetare att få in i sin ryggmärg att jobba med hållbarhet i sin vardag. Och det där är ju jättesvårt, men det blir enklare när man har tre perspektiv att utgå ifrån.

Elisabeth: Ida, du som någonstans ska stå för de ekologiska bitarna, eller det miljömässiga, klimatmässiga kanske. Är det inte risk att du och dina frågor står tillbaka om alla hela tiden måste acceptera att vara med på banan?

Ida: Nej, det tycker jag inte alls. Jag tänker att om vi snackar en klimatomställning så bygger det på att vi människor gör saker, vilket hävdar, alltså ligger mer i den sociala dimensionen. Vi kanske behöver pengar och då har vi ekonomin där. Så att, alltså, jag går tillbaka till igen det du Malin sa i början. Alltså, själva definitionen av hållbarhet är ju en balans av de här tre dimensionerna. Så att hur man än gör så går de går ju ändå ihop och behövs tillsammans. Så att snarare blir det stärkt istället. Man har också sett för att lyckas i ett hållbarhetsarbete, så är det precis som du Malin sa, att man inte kan fokusera bara på miljöfrågorna. Man behöver se helheten, alltså ur hållbarhetsperspektiv, på en helhet i hur man som organisation eller företag arbetar.

Elisabeth: Rent konkret då, jag vet att du funderar lite på laddpolicy till exempel. Vad skulle det handla om?

Ida: En laddinfrastrategi som ska innehålla fler än bara laddning. Med någon strategi till omställning av fossilfria transportmedel kanske?

Elisabeth: Jättebra,Om vi tar det som ett konkret exempel, och så ska ni vara med i de här tre aspekterna. Hur jobbar ni då?

Ida: Mer konkret, dels i det arbetet, för det ska vi precis dra igång, då kommer jag, nu blir det väldigt konkret, man gör en grupp där vi tar fram en sån här strategi och ser vad man behöver i kommunen eller internt. Och sen, precis som vi nämnde tidigare, så sitter vi tre i den här stora hållbarhetsgruppen varannan vecka och dividerar och vänder och vrider på saker. Det blir alltid testat där. Det tänker jag i alla fall. Jag som är ny här. Man testar det här till att se om man får med sig allting. –Svarar jag på frågan?

Malin: Ja, jag kan fylla i. Nu är det fria spekulationer här. Eller, det är det ju inte. Men jag tänker, det är ju en ekonomisk aspekt av att ställa om till exempel elbilar om man ska byta ut sin fordonsflotta på kommunen. För det kostar att installera laddstolpar så det behöver man ju ha en plan för hur det ska gå till. Och då är det väldigt, väldigt praktiskt att ha med en ekonom som har alla de ingångarna och tankesätten och kan ta fram en smart plan för det. Och socialt så kanske så här på rak arm är lite svårare, men jag träffade i morse en medarbetare som stod och svor vid en laddstolpe. För de har precis fått en miljöbil till hans avdelning, men har ingen laddstolpe än. Så det blir krångligt för dem att hitta den där jädra laddstolpen någon annanstans på kommunen.

Malin: Det blir en irritation, en dålig arbetsmiljö. På så sätt skulle jag kunna spontant prata om social hållbarhet i omställningen till fossiloberoende fordon. Vi försöker göra den här omställningen så smidig som möjligt för att undvika att det blir krångligt. Att man faktiskt kan ha en plan så man kan säga steg ett gör si, steg två gör så. Och det har jag bittert fått erfara att det här är lite svårt att få till. Det är många områden som ska tänka nytt och hoppa ur sina hjulspår och gamla rutiner. Man måste tänka lite annorlunda.

Elisabeth: Så genom att ni sitter och stångas lite i början så blir det mindre stök och bök när ni rullar ut saker.

Malin: Ja, för det är nånting jag har blivit varse när vi har huggit tag i den här frågan om miljöbilar. Att var man än vänder sig i organisationen så säger alla med en mun, ja vill absolut köra elbilar. Det är en jättebra idé, men det är så krångligt. Vi vet inte hur vi ska göra, vi vet inte vad som är första steget och andra steget. Vi försökte på ett sätt men det blev inget bra. Så om vi kan bädda och göra det enkelt så kommer den här omställningen gå gersvint när vi kommer tillbaka om fem år. Då är det klart.

Elisabeth: Härligt, vi kommer tillbaka om fem år. Vad tänker ni i studion om det här ni hörde nu?

Lisa: Vad säger du Fredrik om det du har hört? Jag tycker att det låter så himla självklart att alla borde jobba med de här tre olika delarna. Men vad tänker du?

Fredrik: Ja, de pratar ju liksom om den ekonomiska och ekologiska och sociala dimensionen. Och liksom, för en som... Jag har ju pluggat det här och jobbat med det här jättelänge, så för mig är det som en självklarhet att man måste tänka på alla de här tre sakerna. Och jag tycker att det låter väldigt bra att man i Åre nu har liksom tagit den här approachen för att försöka få med helheten. Det som jag alltid är lite så här rädd för, det är att jag har liksom noterat att när man börjar prata om de här tre olika dimensionerna, att man också förutsätter att de har lika stor betydelse. Att man kan säga att man måste tänka på den ekonomiska dimensionen också när vi ska fundera på om vi ska göra den här aktiviteten eller åtgärden som minskar utsläppen. Så tänker...

Lisa: Du att det måste ju få kosta ibland?

Fredrik: Ja, det blir ganska lätt att man tänker att det måste vara ekonomiskt hållbart också. För det brukar man prata om till exempel om man ska resa någonstans. Det måste vara ekonomiskt hållbart eller att man slänger in. Men det måste vara socialt hållbart också för våra arbetare som ska ta sig från A till B på ett bra sätt för att de ska hinna hem till sina familjer och sådär. Och det är ju ganska rimliga saker, aspekter. Men ibland så kan det bli att man ganska lätt faller in i de här spåren, att det ska vara ekonomiskt och socialt och då får det gå före den ekologiska hållbarheten.

Lisa: Och du tänker att den ekologiska måste få vara högst i hierarkin? Eller tyngst?

Fredrik: Tyngst. Ja, alltså i min värld så sätter den ekologiska hållbarheten ramarna för hela arbetet. Det vi gör nu hela tiden är att vi pushar gränserna för vad de ekologiska ramarna klarar av hela tiden. De är den stora cirkeln som ska omsluta allt annat. Sen ska man leva på ett socialt hållbart sätt innanför den ramen. Och så brukar man ju prata att den ekonomiska hållbarheten det handlar mer om ett medel för att nå de andra. Och så är det egentligen, ja.

Lisa: Men jag tänker att leva hållbart idag eller ekologiskt, det är ju på många sätt en klassfråga också. Och då... Ja. Alltså det ekonomiska är ju inte att förringa, liksom.

Fredrik: Nej, men absolut. Och jag tycker att det är ganska viktigt att man pratar om det här i en bredare kontext än bara Sverige eller lokalsamhället. Om man tittar på hur vi fördelar resurser och utsläpp på jorden som en helhet. Även den som har det absolut sämst ställt i Sverige släpper fortfarande ut jättemycket mer än vissa andra länder. Så där handlar det ju verkligen om att man måste tänka på att det ska finnas en jämlikhet. Att alla ska få samma möjligheter att ha ett dugligt liv.

Lisa: Ja, det genomsyrar ju alla plan, tänker jag.

Fredrik: Och inte förringa någons förhållande eller så här. Men jag tycker det är väldigt viktigt att man lyfter ögonen eller blicken ibland och tittar på hur det ser ut i resten av världen när man pratar om de här frågorna.

Lisa: Precis.

Fredrik: Hur man får en balans mellan de här olika dimensionerna. Även om Sverige är väldigt litet så tillhör vi den kategori på jorden som släpper ut allra mest. Och då är det ju en väldigt liten del av Sveriges befolkning som hör till den kategorin.

Lisa: Ja, exakt.

Fredrik: Så det är jättemånga som släpper ut jättemycket.

Lisa: Jättemycket. Ja, och det tycker jag är viktigt också att man tänker på. Det är de som tjänar mest som ska minska sina utsläpp mest. Om man hårdrar det.

Lisa: Hörde ni det där ute? Det är ni som har förutsättningarna, ni som kan göra.

Fredrik: Sen så ska alla hjälpa till.

Lisa: Men hörru du, nu tror jag att Elisabeth kommer till det här partiet om upphandling som du pratade lite grann om i introt. Ska vi höra vad hon säger om det? Eller vad de säger om det?

Elisabeth: Och nu så ska det handla lite mer specifikt om upphandling. Där är det som så, Ida, att du och jag har tidigare varit kollegor och jobbat och tagit fram en lathund för utsläppsfria entreprenader, för byggarbetsplatser med elektriska maskiner. Och nu sitter du här. Vad tänker du då? Har ni någon nytta av den här lathunden och i sådana fall på vilket sätt?

Ida: Det tror jag. Jag är som sagt väldigt ny här på Åre kommun men jag har smidigt lite planer till att starta olika arbetsgrupper som man kan koppla ihop till just när det gäller upphandling. Där till exempel det här skulle kunna vara en sådan arbetsgrupp. För det är ju precis som, lathunden tar lite fäste vid det, att det finns en ganska stor kunskapsbrist inom det här området. Man vet inte riktigt hur, så på så vis är den ju till stor hjälp innan man väl kommer till, när det blir väl aktuellt att använda den. Men först så tänker jag att det handlar om lite implementering och kunskapshöjande när det kommer till de här frågorna.

Elisabeth: Så du ska helt enkelt använda den här lathunden och berätta för andra vad du själv har lärt dig?

Ida: Ja, men lite så tänker jag. Och framförallt att det blir ett stöd till arbetet, till hela gruppen och också sen till... Alltså när man gör själva upphandlingen så är det ju ett stöd för dem som är i den processen.

Elisabeth: Den här lathunden tog vi ju fram därför att de gör ett spännande jobb i Östersund, på Ottfjällets förskola där det är 95 procents elektriska arbetsmaskiner på en byggarbetsplats. Det har gått ganska bra där och sen har de gjort mycket spännande grejer i Norge där de har haft ett 60-tal såna upphandlingar. Vad är det du själv lärde dig mest av det arbetet?

Ida: Det jag lärde mig nog mest var att det inte kostade lika mycket som jag trodde att det skulle göra. Hur mycket kostade det? Det vet jag inte. Vad var siffrorna?

Elisabeth: Jag tror att Ottfjällets förskola var det 6-7 procent. Men i Norge, där de hade kört ett 60-tal gånger och lärt sig mer med mycket mer planering, var det inga extra kostnader alls.

Ida: Ju mer man använde det här i snurren, efter sjätte gången man gjorde den här upphandlingen, så var det bättre. –Kollar jag på dig.

Elisabeth: Nu killgissar vi lite. Sen kan vi säga att vi kommer att länka i det här avsnittet till den här lathunden. Där går det att läsa inte bara våra gissningar utifrån våra bristfälliga minnen. Det var ju WSP som tog fram den här rapporten och där går det att läsa alla detaljer. Det är ju skönt.

Ida: Ja, det är skönt. Det är bra. Du ser ju vilket stöd det är, den här lathunden, att man ska hitta på själv. Men sen också det jag tyckte var lärorikt i det, man snackar mycket om samverkan. Men det är för att det behövs. Det blev tydligt i arbetet som WSP gjorde att den här samverkan mellan kommun och region, eller andra upphandlingar och så vidare, inte alltid är där på plats.

Elisabeth: Då har vi pratat lite om upphandling. Det kommer att hända grejer, säger du. Vi har pratat lite om det här med elbilar, laddning. Vad ser du framför dig nu, Malin, om man tittar på det kommande året? Vad är det viktigaste som ni här i Åre kommer att ta tag i på hållbarhetsarbetet?

Malin: Ja, det är ju sånt som kanske inte lämpar sig för en podd riktigt för att hålla alla på halsen. Men det handlar mycket om strategi, om indikatorer, att göra verklighet av de här pappersarbetena vi har tagit fram. Då har vi en, inte helt glasklar, men ändå en stark vilja att involvera medarbetarna i det här arbetet på ett tidigt stadium. När man ska ta fram vad det är för mål och mått som vi ska använda oss av, så tänker vi oss att det blir mer jordnära och verklighetsbaserat om vi kavlar upp och ger oss ut i verksamheterna och diskuterar med de som behöver jobba med det här i sin vardag. Att man får vara med från början helt enkelt.

Elisabeth: Och där har ju ni i Åre kommun också gjort er lite kända för medborgardialog. Är det någonting som ni kommer att använda er av på det här området?

Malin: Ja, alltså såklart är ju det här väldigt lämpat för, det berör ju alla naturligtvis som bor i Åre kommun. Och medborgardialog är ju ett sådant underbart verktyg så det kan man göra på massa olika sätt på alla möjliga olika nivåer. Men med en ambition att fånga in så många perspektiv som möjligt. Så att det ska vara till exempel gamla och unga och nyanlända och alla möjliga personer som deltar. Det vi har gjort den senaste tiden är en turné tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan som vi har kallat för Hållbara By-träffar. Där vi ganska förutsättningslöst egentligen har kallat till träffar runt om i kommunen som har baserats på enkätsvar om vad vill man prata om? Var det viktigt utifrån ett hållbarhetsperspektiv?

Malin: Och det har varit jättefina kvällar med engagerade, kunniga, entusiastiska hållbarhetsambassadörer som ibland faktiskt hittar varandra och krokar arm och lyckas ta några kliv vidare i sina egna ambitioner. Åre kommuns och Studieförbundets tanke med det här har varit att skapa mötesplatser för att få personer som brinner för de här frågorna att kunna mötas. Så kan vi bädda och stötta på och hjälpa till på det sätt vi kan. Men att försöka få det här som gror ut i bygden att kanske gro lite snabbare. Så det här växer till sig.

Elisabeth: Armkrokar är det som är på gång i Åre och då kan väl du få avrunda här Ida med någon sorts drömarmkrok. Vem skulle du eller vilka skulle du allra helst vilja kroka arm med kopplat till klimatomställningen i Åre kommun?

Ida: Från kommunens sida så tänker jag vårt långsiktiga mål är ju att alla medarbetare ska förstå värdet i dens dagliga arbete och hur det bidrar mot en hållbar utveckling. Det ska inte läggas på nånting, det ska inte vara mer, det ska inte vara krångligare. Det ska bli enklare för alla medarbetare att utföra sitt dagliga arbete. Sen kan det handla om att man tvistar olika saker istället. Men att det bygger på också, som vi varit inne på, en delaktighet av medarbetare i det här arbetet. Och det kan vi ju, om vi blickar utanför själva organisationen så är det egentligen samma sak bland medborgarna också. Att vi arbetar för en ökad delaktighet i de här frågorna och hjälps åt. Så att jag avslutar med hur du brukar säga, tänkte jag. Att vi ska prata med varandra och inte mot varandra.

Ida: Och på så vis hjälpas åt att vara snälla bara.

Elisabeth: Ja, men vad härligt. I Åre kommun så krokar man alltså arm. Man börjar först att kroka arm internt i den så kallade stora hållbarhetsgruppen som egentligen är pyttelilla armkroken med social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och miljömässig hållbarhet. Och sen ska medarbetarna involveras och i förlängningen alla medborgare. Tack så jättemycket för att jag fick komma och hälsa på Ida Leidermark och Malin Bergqvist.

Ida: Tack så mycket.

Lisa: Det känns lite som om Åre kommun kopplar det stora greppet och inte vill styra in hållbarhetsarbetet alldeles för smalt med armkrokeri både inom kommunen och medborgarna. Vad tror du om den vägen att vandra?

Fredrik: Jag tror framförallt att, eller jag tycker det lät som att de hade väldigt mysigt där också. Ja, verkligen. Trevligt. Och det är det jag tänker att man kanske också vill nå ut med till medborgare. Alltså att den här, vad ska man säga, medborgardialoger och så där man kan komma fram till saker tillsammans. Det är nog ett bra arbetssätt för att förankra arbetet verkligen i grunden hos de som kanske också måste göra vissa förändringar?

Lisa: Ja, det är väldigt inkluderande och inbjudande istället för att det ska vara farbrorsstaten som bestämmer att nu ska du agera i en eller annan riktning.

Fredrik: Och sen så jag bara tänkte på det som vi pratade om precis innan här i klippet, det här med att det är de rika som måste minska sina utsläpp. Och här pratar de ju om vikten av att alla ska med på tåget. Och det man måste komma ihåg när man pratar om de rika, i Sverige är vi generellt ganska rika. Det här kommer ju från en Oxfam-rapport som man släppte i november 2023, där man pratar om verkligen vikten av att de rika måste minska utsläppen och att de enprocentig rikaste måste minska utsläppen med 97 procent eller någonting sådär.

Lisa: Är ju vi.

Fredrik: Ja, alltså, och det är jättemånga som tillhör kanske inte den en procent men de tio procent rikaste i hela världen. Så man ska inte tänka att det kanske flyger en över huvudet bara för att man säger de är rikaste. För man kanske inte ser sig själv som de är rika. Men i större kontext så är vi det.

Lisa: Bra förtydligande.

Fredrik: Ja, det är viktigt.

Lisa: Om vi pratar om den här lathunden för klimatsmart upphandling som du nämnde,

Malin: Du har lite koll på den.

Lisa: Den tar upp några goda exempel, bland annat förskolan i Torvalla som vi pratat om förut. Men vad tänker du, är det en lärdom från den här lathunden?

Fredrik: Ja, som Elisabeth sa så kommer vi länka till den. Jag tänker att alla som är intresserade går in och läser den. Den är inte så himla lång och det finns sammanfattande avsnitt och sådär. Men jag tänkte liksom lyfta någonting också, förstärka det som Ida var inne på här, att det blir faktiskt billigare och billigare desto fler gånger man upphandlar ungefär samma sak. Och det tycker jag är en jätteviktig lärdom. Ja, det blev dyrare i början för man vet inte riktigt hur man ska göra, vilka krav man ska ställa och leverantörerna är inte riktigt redo, kanske, alltså de har inte maskinerna, måste köpa in och sådär. Men desto fler gånger man gör samma sak, desto billigare blir det.

Fredrik: Och jag tänker också att om vi har börjat nu i Torvalla och Östersunds kommun har gått före där och Åre börjar, kanske också köra en upphandling med samma take och sen så kommer någon... Det går också om man gör fler upphandlingar tillsammans eller man bygger vidare på någon annans upphandling.

Lisa: Nu börjar det ju finnas folk att ringa och fråga, hur gjorde ni dessutom?

Fredrik: Och liksom väldigt nära. Vi har ju varit på studiebesök, det var ju det du menade. Vi har spelat in en podd på plats, det finns ju att lyssna på också. Så man faktiskt kan ju åka till byggplatsen och kolla på de här maskinerna.

Lisa: Ja, det är så. Ska man lyssna på avsnittet när vi hade projektledaren här i studion?

Fredrik: Absolut.

Lisa: Vi tjatade om det avsnittet.

Fredrik: Ja, det tycker jag att vi ska fortsätta tjata om. Lyssna på det.

Lisa: Och apropå fråga så kommer det ju också att dras igång ett nätverk för upphandling av fordon och transporter där de som vill kan utbyta kunskap och erfarenheter kring upphandling. Den 10 april hålls en första träff och vi länkar till anmälan till den träffen här i avsnittsbeskrivningen också.

Fredrik: Det är ju ett nätverk som drivs av oss på Energikontoret i Jämtland Härjedalen. En annan sak också med den där lathunden som jag tänkte var bra att säga, som de också trycker på, det är ju att man måste ha en långsiktighet när man håller på med upphandling. För att liksom inte förändra villkoren alltför mycket för leverantörerna. Så att de liksom kan göra de här investeringarna. Så att långsiktiga mål och planer, som de pratade lite grann om också, att det inte var poddmaterial, att man ska hålla på med strategier och sådär. Men det är väldigt viktigt att man har... Vi blir alldeles för kortsynta. Vi måste ha den där långsiktiga planen också. Men det var de två sakerna jag tänkte säga om det. Så nu ska jag inte prata mer om det.

Lisa: Fick vi tyst på dig.

Fredrik: Ja, äntligen.

Lisa: Om ni har några frågor och funderingar till oss på Energikontoret så skicka ett mail energikontoret@regionjh.se.

Fredrik: Och det kan man ju också, jag tänker inte bara fråga och fundera, om man har inspel på ämnen också, så tar vi gärna emot det. Men det var väl allt för idag, kanske? Ja. Vi ska nämna vilka som finansierar det här avsnittet. Det är EU:s regional fond, Region Jämtland Härjedalen och också Region Västernorrland. Tack för att ni har lyssnat och på återhörande.

Transkription av poddavsnitt

Tove: Du lyssnar på podden "Öka takten fossilfritt och energismart". En podd av Energikontoret Region Jämtland Härjedalen. Jag heter Tove och jag är här idag med Hilda. Hur känns det att vara tillbaka i studion?

Hilda: Det känns kul att vara här. Lite ovant men väldigt roligt att få spela in podden.

Tove: Ja, det tycker jag med. När vi spelar in det här är det ju Lucia. Du har till och med hunnit med lite Lucia på förmiddagen, eller hur?

Hilda: Ja, jag kämpade mig upp här i ottan för att ta mig ner till Stora kyrkan. Men det var ju värt det. Väldigt mysigt. Bra start på dagen. Härligt.

Tove: Men vi är här idag för att prata om förmånscyklar. Och jag tänker att vi bara kan börja lite kort för de som lyssnar och inte vet vad det är. Vad är det?

Hilda: Förmånscyklar är cyklar som medarbetare får chans att hyra eller leasa via sin arbetsgivare. Det innebär att det blir ett bruttolöneavdrag så det dras en summa pengar varje månad och det kan vara i ett till tre år. När leasing- eller hyresperioden är över får medarbetarna välja om de vill köpa ut cykeln eller lämna tillbaka den.

Tove: Framför allt du har ju jobbat lite mer här i ett projekt som har handlat om arbetspendlingsresor.

Hilda: Ja, det stämmer. Så det var där vi började grotta ner oss i vad förmånscyklar är för någonting, hur det fungerar och vad det kan vara bra för. Jag har lärt mig en del om förmånscyklar och vi hade en workshop om det tidigare också. Genom projektet. Så det känns kul att få ta det vidare nu. Eftersom projektet avslutats vill vi att kunskapen lever vidare. Då har vi chans att göra det på det här viset.

Tove: Ja, kul! Och till vår hjälp har vi också bjudit in Christina. Välkommen hit!

Christina: Tack så mycket!

Tove: Du har ju själv en förmånscykel så jag vill jättegärna höra om dina upplevelser och erfarenheter av det här. Du får berätta lite, tänker jag. Vart är det du arbetar? För där har ni förmånscyklar, eller din arbetsgivare erbjuder förmånscyklar.

Christina: Jag jobbar på Cygni, ett it-konsultföretag här i stan (Östersund). Vi har haft förmånscyklar sedan 2001 ungefär. Det är ganska många faktiskt som har det, framför allt i Stockholm, men vi har kontor på flera ställen i Sverige. Det är väldigt vanligt i de större städerna att man utnyttjar möjligheten till förmånscyklar. Men vi är ganska många här också.

Tove: Så kul!

Hilda: Hur var det när det infördes förmånscyklar hos er? Gick arbetsgivaren ut med att nu har vi infört förmånscyklar, att det är någonting att skaffa? Alltså så att det spreds inom organisationen?

Christina: Jo men det gjorde de. Men faktiskt så var det de anställda som efterfrågade det från första början. Det var någon som kom på att det vore smidigt att ha en cykel via jobbet där kostnaden dras på bruttolönen. Så det började med ett önskemål därifrån och så var det några stycken på Stockholmskontoret som började undersöka möjligheten att ha det. Vi fick faktiskt information redan innan det var på plats. Nu håller vi på och undersöker det här för att de ville veta lite vad det fanns för intresse. Och sen när det bar i väg så fick vi massvis med information och länkar dit man kunde beställa.

Hilda: Vad kul, nu står vi och nickar här, det hörs ju inte. Vad bra.

Tove: Hur länge har du själv haft förmånscykel?

Christina: Sedan hösten 2022. Jag var faktiskt en av dem som önskade förmånscykel redan innan de fixade det här avtalet. Men det tog ändå ett och ett halvt år innan jag faktiskt kom till skott och beställde. Men jag har haft det sen hösten 2022 i alla fall. Så ett år ungefär.

Hilda: Ja, men vi kanske kan säga det, för förmånscyklar kan ju vara olika typer av cyklar. Det kan ju vara både en vanlig cykel som du får jobba själv för att komma framåt, elcykel där du får lite assistans, men det kan också vara lådcykel. Men elsparkcyklar ingår inte som förmånscyklar. Men vilken typ av cykel har du valt?

Christina: Jag har en el-mountainbike faktiskt. Inte för att jag egentligen behöver en, men det är ju kul. Jag skaffade mig en cykel som jag kanske inte skulle ha lagt pengar på annars. För att få testa.

Christina: För det är just det här som ni nämnde tidigare att man får ha den i tre år och sen får man byta. Så skulle jag inte vara nöjd eller skulle jag inse att jag aldrig använder mountainbike-delen av den här cykeln, då kan man ju byta tillbaka till någonting annat då. Och då justeras månadsavgiften efter det också.

Hilda: Beroende på vilken cykel du hyr.

Christina: Hyr jag en dyr cykel så blir månadsavgiften högre.

Tove: Det är ju perfekt. Vi har ju också förmånscyklar på regionen. Men jag hade precis köpt en cykel ganska nyligen när det infördes. Så det var liksom inte läge. Men jag kände att jag var väldigt så i valet och kvalet, vad vill jag ha för typ av cykel? Det finns ju ganska mycket som passar mina behov bäst. Så det är jättebra om man kan testa lite och känna att det...

Hilda: Ja, jag pratade med en annan kollega till dig. Hon hade valt att plocka ut en lådcykel. Det var passande i den tiden i livet som hon var just nu. Att hennes barn hade blivit lite för stor för att sitta i en vagn bakom cykeln. Men hon ville ändå kunna köra sitt barn i cykeln. Så då blev det en lådcykel med el. Och hon sa också att efter de här tre åren, då kommer vi förmodligen inte behöva den. Men det var ju toppen att kunna få hyra under en period när det fanns behov för det.

Christina: Ja, och bara en sån sak som att jag har en el-mountainbike nu. Vet man inte riktigt vad man vill ha i en elcykel, säg att du vill ha en elcykel vilken som helst, och inte vet vilken styrka du vill ha på motorn, vilket växelsystem du vill ha, då har du möjlighet att prova. De cykelhandlare som vi har haft kontakt med är ju jättemötesgående och jätteduktiga på det de gör. Så de hjälpte mig mycket när jag skulle beställa min cykel också. Så det var ju himla bra.

Hilda: Vad fint att höra.

Tove: Just när vi ändå pratar lite om elcyklar, vilken typ man än har, så är det en ganska stor investering. Då kan just det här vara väldigt bra, att man får dela upp kostnaden lite. Man har ju sett att de som har elcykel cyklar mer, även om man tänker att det inte är jobbigt att cykla elcykel så får man ändå mer motion för att man tenderar att cykla mer och längre sträckor. Det är en bra möjliggörare för det, även om det är ganska dyrt att skaffa.

Hilda: Ja, precis. I och med det här med bruttolöneavdraget som det blir, då dras det direkt från lönen varje månad. Så du behöver inte tänka på att jag ska betala det här aktivt varje månad. Just nu finns det även en skattelättnad upp till 3 000 kronor varje år. Så det behöver du inte skatta på.

Christina: Det var faktiskt den som fick mig att tippa över. Nu hade jag bestämt mig innan, men det var liksom så här, nu är det dags.

Tove: Är det främst arbetspendlingsresor?

Christina: Främst. Vilket man kan tycka är lite onödigt att ha en mountainbike, men det är så roligt att cykla på den. Det är främst arbetsresor. Sen har jag använt den lite grann till "Hitta ut" också faktiskt.

Tove: Vad är "Hitta ut" för någonting?

Hilda: Jag har ju inte provat det själv, måste jag erkänna. Men jag har hört många som gör det. Det är lite som någon slags orientering, har jag förstått det som. Så att man kan hitta olika punkter eller platser runt om i länet.

Christina: De är ofta lite roliga att besöka. Så då måste man ta sig till den där pinnen, hitta den där bokstaven och så fyller man i den i en app. Syftet är egentligen bara att man ska komma ut, hitta ut helt enkelt. Komma ut och röra lite på sig. Då tenderar de här kontrollerna att vara på många olika områden i kommunen. Ibland är de en bit bort. Att då kunna ta cykeln dit istället för att ta bilen. För annars tar man bilen och så går man, eller så tar man cykeln och så cyklar man. Så blir det liksom ännu mer trevligt helt enkelt. Så det har jag gjort lite grann.

Tove: Ja, för det tänker jag är bra att lyfta också här. Det kan ju kännas som att det här är ett arbetsredskap för att man får den via jobbet men man får använda cykeln till vad man vill.

Hilda: Både fritids och resor till och från jobbet och det kan vara resor inom tjänsten också.

Christina: Vi får ju också plocka ut flera cyklar om vi vill det, så vill man ha en pendlingscykel och en mountainbike och kanske en gruscykel så är det fint att plocka ut flera stycken.

Hilda: Det där beror lite på avtalet som arbetsgivaren har med de som erbjuder förmånscyklar. Jag tror att de begränsar en summa. Men det är ganska vanligt, har jag förstått det som när jag pratat med olika, att det går att plocka ut mer än en cykel. Så en del kan plocka ut till någon annan familjemedlem också, om det är möjligt.

Tove: Och det är också bra om man inte har möjlighet att arbetspendla. Det här är ändå en möjlighet för alla att kunna cykla mer i olika sammanhang. Hur gick själva processen till att skaffa en förmånscykel?

Christina: Vi har en hemsida som är ett företag som råddar mycket sånt här. Där får man plocka ihop det man behöver. Och det kan vara allt ifrån själva cykeln till specialdäck, till cykelhjälm, till lås. Man plockar ihop det man behöver och vill ha och sen skickar man iväg den begäran. Vi har ett beställningsfönster så vi får bara beställa inom ett beställningsfönster på våren och oftast ett på hösten också.

Hilda: Och det där ser förstås lite olika ut också, olika koncept. En del är öppet hela året och en del jobbar med beställningsfönster. Det kanske är en administrativ fråga kan jag tänka mig.

Christina: Jag skulle kunna tänka mig att det är det. Så vi kör beställningsfönster och då fick vi beställa inom det fönstret. Lite beroende på vad man har lagt i sin kundvagn så att säga, så får man prata med en säljare sen också. Som då har bättre koll. Som jag till exempel, jag skrev till dem, jag la en beställning och sen skrev jag ett mail till dem och sa att jag vill egentligen ha den här cykeln som jag såg att ni hade förut. För att den har de här grejerna som jag skulle vilja ha. Men den finns inte att beställa just nu för det beror ju lite på vad de har inne också. Då löste han en annan cykel åt mig helt enkelt.

Christina: Så han plockade ihop, den här har vi inne nu, vi kan beställa in den här om du vill men då kommer det ta så här lång tid. Så tar du den här så får du den snabbare. Så det var en del kontakt med försäljaren också. Sen bara löste det administrativa. Så jag behövde inte fundera på det överhuvudtaget. Det bara drogs på lönen när det var dags.

Hilda: Kommer cykeln skickad till dig då?

Christina: Ja, det gjorde den. Så då fick jag cykeln i ett gigantiskt paket, men levererat hem till dörren. Så det var väldigt smidigt.

Hilda: Ja, för det finns ju olika färdiga koncept som arbetsgivare kan ansluta sig till. Dels de som har att cykelbutiker kan ansluta sig till deras upplägg. Så det kan vara butiker över hela landet. Men det finns också de som är mer ett färdigt koncept som tar hand om alltihopa.

Christina: Vi hade ju erbjudande också att om man ville provcykla en cykel då kunde man gå in på valfri sportbutik och säga att de var med i det här upplägget. Då kunde man provcykla en cykel där.

Hilda: Kolla upp hur det ser ut, vart finns de här cyklarna någonstans. Om butiker häromkring kan ansluta sig till konceptet så att medarbetarna kan komma på plats och titta på cykeln och kanske provcykla eller ta med sig den direkt. Och även om man kan beställa från andra håll så är det också värdefullt att kolla vart service kan ske och just det märket på cykeln. Om det finns servicemöjligheter i närheten. Om jag förstått det rätt så är det ganska ofta serviceavtal inkluderat i upplägget också.

Christina: Precis, så vi får göra service också en gång per år och skicka kvittot. Vi får göra utlägg för det själva och sen skicka kvittot. Så har vi en summa som vi får göra service för.

Hilda: Då kan ni göra det vart som helst.

Christina: Exakt, så det är ju smidigt på det sättet i och för sig. Då kan man välja det man trivs bäst med.

Tove: Smart upplägg. Är det något som har varit krångligt eller fungerat mindre bra?

Christina: Inte kopplat till själva avtalet tror jag. Det som har strulat lite grann har varit att jag fick den cykel jag fick. När jag till exempel ville byta en sadel till någonting annat så var det lite bökigt att få till det. Då pratade jag med en cykelhandlare här i stan och sen pratade jag med Sportson. Det var lite råddigt att få till det. Men så länge man får den cykel man vill ha och beställer rätt från början så tror jag inte det är något problem alls. Det var just efter problematiken. Däremot så har den cykelhandlare som jag har varit i kontakt med fakturerat Sportson direkt. Vilket var väldigt smidigt för min del. Så jag behövde aldrig ens göra något utlägg för de där grejerna som behövde göras.

Hilda: Det låter ju väldigt smidigt.

Tove: Jag tyckte du sa i början att det var många på arbetsplatsen som hade skaffat förmånscyklar. Känns det som att det är fler som cyklar till jobbet och att det har blivit någon förändring?

Christina: Vi har väldigt många som cyklar till jobbet men det tror jag inte har med det att göra. Jag vet att det är flera stycken som har skaffat lådcykel. Så just den här typen av cyklar som man kanske inte köper annars. Jag vet också att det var någon som provade någon specialcykel. Jag minns inte om det var mountainbike eller något annat, men som testade något nytt.

Hilda: Passa på när man har chansen att prova något annat.

Christina: Men cyklar till jobbet gör vi ändå.

Hilda: Kommer du ihåg första turen med cykeln när du fick den?

Christina: Nej, det gör jag faktiskt inte. Jag minns att jag reagerade i början på att den är väldigt stark i motorn. Så den är väldigt lättcyklad. Så skönt att komma till jobbet och slippa vara svettig.

Hilda: Det finns ju en del backar här omkring.

Tove: Det gör ju det. Det låter som att det mesta har funkat bra, men har du något tips? Om det är någon annan som funderar på det här, eller skulle vilja ha en förmånscykel, vad är bra att komma ihåg att tänka på?

Christina: Fundera igenom vad man vill ha, men var inte rädd för att testa. Det beror så klart på vad man har för ekonomisk situation också. Men testa. Man kan ju avbryta det. Man kan ju lämna tillbaka cykeln också. Alternativt köpa. Om man tyckte om cykeln men inte vill ha avtalet längre. Det är bra att det är en sån temporär grej, tycker jag. Om man tyckte om cykeln men inte vill ha avtalet längre. Så fråga runt, vad beställer folk och vad är bra och vad är inte bra och så vidare.

Tove: Mycket bra tips, har du något Hilda?

Jo men mina tankar börjar ju snurra iväg lite grann kring som arbetsgivare, hur man ser på det här med förmånscyklar och kanske varför man ska införa det. Jag gissar att det finns en del arbetsgivare som har lite funderingar, men är det mycket administration, är det krångligt, vad kostar det för oss? Om ni ansluter er till ett sånt färdigt koncept, det finns många leasingtjänster för förmånscyklar, då är det kostnadsneutralt. Så det enda som är att det blir en liten administrativ tid för er som arbetsgivare. Men de leasingföretagen som du nämnde tar ju hand om väldigt mycket med att leverera cyklarna och ha kontakt och så vidare. Så det är ju väldigt förmånligt och det är ju väldigt uppskattat. Jag har förstått det som när jag har pratat med dels personer som har skaffat förmånscyklar men också arbetsgivare som har erbjudit förmånscyklar.

Hilda: Jämtkraft var med på en workshop som vi hade. De har 500 anställda och under de åren som de har erbjudit så är det 50 personer som har skaffat förmånscykel. Det är en ganska stor andel och det passar inte alla i livet om man kanske inte vill göra på det sättet men att erbjuda är uppskattat. En grej som jag tänkte på också är att vi får använda cykeln till vilka resor vi vill. De har 500 anställda och under de åren som de har erbjudit så är det 50 personer som har skaffat förmånscykel. Och då kunde man se att det hade ställts om ganska mycket av deras resor till mer cykling. Bland annat så var det en femtedel, eller vad ska man säga, 20% mer av resorna skedde med cykel istället för bil.

Hilda: Och det projektet som jag jobbade med tidigare, eller den satsningen som handlade om resor till och från jobbet. Där kartlade vi resorna, vi kan ta en arbetsplats som exempel. Men om vi kollar på arbetspendlingsresor så gjorde Jönköping kommun en enkät när de hade erbjudit förmånscyklar. Så man kan tänka att jag har inte så långt till jobbet, det spelar inte så stor roll om jag tar bilen. Men det blir ganska långa sträckor sammanslaget, så det spelar roll hur vi tar oss. Både de korta och långa sträckorna. Det blir även för arbetsgivaren, om man erbjuder för dem att cykla, då kan man göra en sådan liten enkät för att se hur resvanorna har sett ut. För pendlingsresor är ofta en ganska stor del av utsläppen från verksamheten. Som man kanske inte alltid tänker på.

Christina: Just det. Ett väldigt bra miljöinitiativ då.

Hilda: Ja, precis.

Tove: Ett ytterligare sätt att jobba med och sänka sina utsläpp, utan att förändra sin verksamhet så mycket egentligen. Hur har det sett ut hos er, eller vad var drivkraften?

Christina: Både att vi faktiskt vill minska utsläppen men också att man vill synas som ett miljöföretag såklart. När det då finns ett intresse från de anställda så är det en no-brainer egentligen att ta till det där och få till den här miljögrejen. Här på Östersundskontoret köpte de faktiskt in ett litet reparationskit, en liten pump, lite hjälmar, som man kunde låna. Har man dåligt med luft på morgonen i däcken så kan man fylla på när man kommer till jobbet. Då är ju förmåncyklarna en del i det. Men det var ju också ett initiativ att vi skulle börja cykla mer i största allmänhet. Och Östersund är ju en jättebra cykelstad. Samma sak i Stockholm och de andra städerna. Det är ofta väldigt bra förberett för att cykla. Och slippa bussar och tåg och alla de alternativa lösningarna.

Hilda: Den här podden är ju för, vi jobbar ju för hela länet. Vi har ju även kontakt med din kollega som var med på workshopen och cyklar i Strömsund och tyckte det funkar superbra. Och någon annan som har lånat elcykel som bor inte i en tätort på samma sätt. Men att det ändå kan fungera.

Christina: Jag har en annan kollega som bor i Hackås som också har en lådcykel faktiskt. Som kör runt med familjen.

Tove: Ja, perfekt. Det låter ju liksom som att det här är jättebra för den som arbetar och också jättebra för arbetsgivaren.

Hilda: Ja, jag vill först säga en till positiv grej bara. För jag tänker att det här med inte bara miljö- och klimataspekten men även friskvårdsmässigt och antalet sjukdagar finns det ju statistik på att de minskar ju mer vi cyklar. Så det är också en bra poäng att ha med sig. Som också har en lådcykel faktiskt. Ja men precis, såklart. Det går att prata med oss om man undrar saker så kan vi ge lite tips och råd och stöd till processen. Gör det är smidigt. Det finns de här färdiga leasingtjänsterna som vi nämnde som det går att ansluta sig till. Det nästan visar att det skulle vara för bra för att vara sant. När man har lyssnat på det här. Vi lägger in den i avsnittets beskrivning. Ja, så är det ännu bättre.

Hilda: Där kommer vi lägga länk till Skatteverket och länk till ett informationsblad som Energikontoret Norra Småland tagit fram, där det är lite mer genomgående delar som är bra att tänka på som arbetsgivare. Ett kort informationsblad som vi har tagit fram. En grej som vi nämnde lite tidigare var det här med lokal förankring. Jag tror att det är tre-fyra kriterier. Men det finns länk till det på vår hemsida. Vi lägger in den i avsnittets beskrivning. Men även att det kan vara bra att man kan komma till butiken och titta och prata.

Christina: Det kan ju vara schysst också tänker jag för företaget att tipsa om en handlare. Om det är någon som de har varit i kontakt med så kan man tipsa om att ni skulle kunna gå hit. Det är många som flyttar till den här stan. Inflyttade har inte alltid koll på alla butiker som finns i stan. Att tipsa om en specifik plats ska också vara ett bra sätt att hjälpa sina anställda. Det kanske kan vara intressant för cykelhandlare också. Det blir ju extra marknadsföring för dem.

Hilda: Ja, precis. Om du som arbetstagare skaffar en förmånscykel, om det är flera butiker anslutna, då kan du också ta in offert från de här olika butikerna för samma cykel för att välja bästa pris, om du nu är intresserad av det. Men om du som arbetsgivare funderar på det här med förmånscyklar, då tänker jag att du inte ska fundera mer utan bara köra. Det är en massa fördelar. Mindre medarbetare som är sjuka, det blir bättre, starkare varumärke med klimat- och miljöaspekter. Det är otroligt uppskattat av medarbeten också, att de har chansen att få testa och hyra en cykel på det här viset. Så jag ser det som massa fördelar. Och har ni funderingar så är det ju bara att höra av sig till oss.

Tove: Ja, det här är ju verkligen en supergrej. Så jag hoppas att det är många som blir inspirerade här och kollar upp det här och implementerar det i sitt företag. Vi har som sagt sammanställt material, det är bara att klicka in sig på länken om man vill läsa mer. Där tänkte vi runda av dagens avsnitt. Jättestort tack till dig Christina att du har varit med idag och delat med dig och berättat.

Christina: Tack för att jag fick komma.

Tove: Kul! Vi släpper ju det här avsnittet precis innan jul. Blir det att cykla runt i julhetsen nu?

Christina: Inte så mycket faktiskt. Vi har faktiskt lagt ner lite med det här med julklappar och fokuserat på välgörenhet i år. Hela familjen faktiskt. Och fri tolkning. Så om man vill ge en julklapp så kan man gå på Röda Korset eller nåt och köpa en julklapp. Så det blir inte så mycket julhets för min del. Cyklar gör jag ju ändå såklart.

Tove: Perfekt. Gud vad härligt det låter.

Hilda: Ja, det låter superhärligt. Ta med mig den hem till mig.

Tove: Du då Hilda? Blir det någon julhets?

Hilda: Ja, det känns som att det ofta blir det på något vis ändå. Det är ju väldigt mysigt så här inför jul. Men jag vill ju mycket baka och visa och fixa.

Tove: Det låter superhärligt, då ska vi ge oss ut i julruschen. Det var det vi hade att bjuda på idag. Vill ni komma i kontakt med oss på Energikontoret så hittar ni oss på Region Jämtland Härjedalens hemsida. Eller söker på Energikontoret Region Jämtland Härjedalen.