Att energieffektivisera ett läckande såll

En källare periodvis under vatten, ett kostsamt ventilationssystem och en grupp hyresgäster i behov av god boendemiljö och långsiktighet. För fastigheten Ranågården i Dvärsätt i Krokoms kommun, fanns egentligen inga alternativ när problemen och kostnaderna tornade upp sig. Idag har de kommit en bra bit på vägen mot en energioptimerad byggnad.

Det är ingen liten yta han fått i knät Anders Haglund, 4 000 kvadratmeter närmare bestämt. Han är verksamhetschef på Avavikens konferens & vandrarhem i Dvärsätt, en vindlande byggnad med många prång, rum och inte minst fönster.

I titeln verksamhetschef ryms en massa uppgifter, bland annat fastighetsansvar.

- Men det var som medarbetare inom psykiatrin jag först kom till huset! berättar han.

Byggnaden rymmer nämligen även Ranågården, ett korttidsboende och stödboende för vuxna med psykisk ohälsa. Om han är föreståndare där också? Gissa.

Men det är om själva byggnadens stora renoveringsbehov det här ska handla. Ålderdomshemmet som rymdes i byggnaden en gång stod klart 1955 och 2007 omvandlades den till Avagarden hotell, restaurang och Konferensanläggning. Sedan dess har den också hunnit med att vara HVB för ensamkommande barn och unga (2014 – 2018), innan Avavikens vandrarhem & konferens invigdes i mars 2024.

Att byggnaden behövde genomgå omfattande renoveringar rådde det inga tvivel om.

- Det är ju grekiska för många, om jag skulle berätta om allt vi gjort. Men vi var tvungna helt enkelt, miljön var inte tillfredsställande, varken för personal eller medborgare. Vi har bytt i stort sett allt!

Anders är den som, tillsammans med olika kunniga entreprenörer, har haft överblick över problematiken. Det var bland annat han som upptäckte den igenproppade stenkistan för fastighetens dagvattenavrinning ner mot Avaviken och åtgärdade felet. Det var också han som insåg att något behövde göras åt det ventilationssystem som drog in kalluft som behövde värmas för dyra pengar, till de 4 000 kvadraten.

- Det fungerade ju bra på den tiden när vattenradiatorer och ventilationsluft värmdes upp med eldningsolja som kunde brassa väldigt höga temperaturer. När kommunen bytte till bergvärme i mitten av 1980-talet, kom vi inte upp i de temperaturer som krävdes, trots att det även installerades en stor elpanna som tillskott. så Jämtkraft har sovit gott på vår och tidigare ägares bekostnad! skojar Anders.

Efter att ha förbrukat över 60 000 kWh en kall decembermånad seglade lösningen in via en bekant, som av en händelse hade en lämpligt stor flispanna stående som fastighetens ägare Asle Sundal köpte. Trots vad vissa olyckskorpar trodde har kombinationen av bergvärme och flispanna visat sig vara en strålande lösning – hittills har anläggningen inte behövt spetsas med direktverkande el.

- Idag har vi 16 energibrunnar och tre värmepumpar i källaren plus flispannan på 150 Kw som värmer upp systemet. I tillägg har vi även installerad ett FTX-aggregat (ventilationssystemet) som har en mycket hög värmeåtervinning och som ligger på mellan 88-91 procents verkningsgrad.

Hängslen och livrem alltså. Den nygamla flispannan, som visst, kräver lite pyssel och påfyllning men fungerar perfekt, installerades i oktober 2023 så lite mer än ett år har den gjort det den ska. Och inte bara det – anläggningen läser dessutom av bland annat flisens fukthalt, pris och aktuellt pris på spotmarknaden och styr uppvärmningen till det som är mest kostnadseffektivt i realtid.

I kombination med att taket tilläggsisolerades med 35 centimeter ECO-fiber och att Anders själv tog initiativ till att sätta tätningslister mellan innerbågarna på husets alla fönster i stället för att byta ut dem, har renoveringen minst sagt gett resultat ekonomiskt.

- Det är ännu lite tidigt att dra några slutsatser om hur förbrukningen förändrats, det eftersom temperaturerna varierat mycket under vintermånaderna. Men vi har sett en minskning i förbrukning på mellan 8 000 - 20 000 kW per månad, beroende på hur kallt det har varit.

Men det är inte bara energikostnaderna som har lett fram till beslutet om att ta tag i energieffektiviseringen. För Anders det har det omvärldspolitiska läget också påverkat situationen. Förutom de tillfälliga gäster som bor i vandrarhemsdelen, har han ansvar för boendesituationen för de medborgare som huserar på Ranågårdssidan. Och de behöver trygghet och långsiktighet.

Men det är också en fråga om att säkra själva byggnaden. Om elen försvinner under en kall period kommer det aldrig att gå att repare de skador ett fruset vattenburet system skulle orsaka. Då ökar behovet av att investera i lösningar som kan leverera värme med små tillskott av el, exempelvis med hjälp att ett bensindrivet elverk på cirka 5 kW som i sin tur kan säkerställa att det finns tillräckligt med värme i huset. På så sätt skulle dessutom huset kunna bli en plats för omkringboende att söka sig till, om det skulle vilja sig illa.

Ägaren Asle Sundal och verksamhetschefen Anders Haglund har med gemensamma krafter genomfört energieffektiviseringen av Ranågården.

Gamla Ranågården har haft tur med en investerare i ryggen som beredvilligt öppnat plånboken när behoven visat sig.

Så hur mycket har det kostat?

- Jag vill inte veta!

Anders värjer sig lite skrockande för frågan och hänvisar till ägaren Asle Sundal när frågan om hur investeringarna ska räknas hem, kommer på tal.

- Vi kan inte tänka att vi ska räkna hem en sådan investering, säger Asle, vi var tvungna, helt enkelt. Vi hade vissa föreskrifter kring brandskydd exempelvis, som också föranledde att vi byggde om. Prioriteringen har legat på att få ett bra inomhusklimat och på att investera i fastigheten inför framtiden. Vi vet heller inget om kostnaden för framtidens el, och kanske inte ens hur tillgången kommer att se ut.

Och än är inte funderingarna på hur man på bästa sätt kan göra Ranågården så självförsörjande som möjligt helt utmejslade. Asle har velat installera solceller, men Anders har tvekat, men kanske börjar han tänka om. Kanske kan det vara ett sätt att möta fastighetens energiförbrukning sommartid.

- Då skulle vi kunna kapa förbrukningen ytterligare en hel del, genom egenproducerad el.

Vill du ha tips och råd om energieffektivisering?

Kontakta oss på energirad@regionjh.se eller på telefon 063 14 76 80 Länk till annan webbplats.
Mer info hittar du också på regionjh.se/energirad Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Om Energikontoret

Vi arbetar för energieffektivisering och minskade utsläpp av växthusgaser genom projekt, nätverk och aktiviteter. Detta gör vi på uppdrag av kommunerna i Jämtlands län och Region Jämtland Härjedalen.

Företag, organisationer och privatpersoner kan vända sig till oss för att få råd och stöd kopplat till energieffektivisering, klimatrådgivning och hållbara transporter. Vi är alltid opartiska och vi har inget vinstintresse.