Fler överlever tack vare eget PCI-labb
Tre år efter starten har labbet för ballongvidgning på Östersunds sjukhus överträffat alla förväntningar. Nu tyder siffror på att dödligheten efter hjärtinfarkt minskat betydligt i Jämtland Härjedalen tack vare att labbet finns.
I maj 2015 invigdes Region Jämtland Härjedalens eget labb för ballongvidgning, det så kallade PCI-labbet, på Östersunds sjukhus. Förhoppningarna var stora inför labbets öppnande och nu visar labbet strålande resultat.
– Det var väldigt stora förväntningar innan vi startade – och stora farhågor. Det här är en riskfylld verksamhet och det gäller att veta vad man håller på med. Men vi har haft fina resultat, vilket vi mäter med våra kvalitetsregister där vi har väldigt fina siffror jämfört med riket när det gäller komplikationer och hur bra det går för våra patienter, säger Anders Ulvenstam, hjärtläkare och operatör på PCI-labbet.
– På så sätt tycker jag att verkligheten överträffat förväntningarna och även dämpat farhågorna. När man tittar på hur många patienter som kommit till oss har vi också vida överträffat vad vi trodde att vi skulle göra, fortsätter han.
I utredningen som låg till grund för införandet av labbet räknade man med att göra runt 600–700 kranskärlsröntgen per år. Det verkliga resultatet har landat på närmare 1 000 röntgen, som i fjol. Av dem ledde drygt 550 fall till ett ingrepp med ballongvidgning och så kallad stent jämfört med den i förhand beräknade volymen på cirka 300 ingrepp per år.
Lägre dödlighet efter hjärtinfarkt i dag
Tidigare skickades patienter i behov av ballongvidgning till Umeå – i dag görs alla dessa på hemmaplan i Östersund. Det har inneburit att fler patienter får tillgång till ingreppet.
– Hade vi inte haft labbet här så hade vi aldrig skickat lika många patienter. Vi kunde inte skicka 85–86-åringar i en buss fem timmar till Umeå. Men nu åker de ner med hissen tre trappor och det är lätt att behandla dem. Och det är också de äldsta patienterna som relativt sett har störst nytta av en intervention, förklarar Anders Ulvenstam.
Nu visar statistik att förutsättningarna förbättrats markant för jämtlänningar och härjedalingar som drabbas av hjärtinfarkt. Jämför man statistik från i fjol med den från 2014, innan labbet öppnade, är dödligheten betydligt lägre efter hjärtinfarkt. Tidigare hade Jämtland Härjedalen bland den högsta dödligheten i landet – men nu har regionen hoppat ner ett par steg i statistiken och ligger ungefär på samma nivå som landet i övrigt.
Dessutom finns nu statistiska analyser gjorda av Elmir Omerovic, professor och överläkare vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, som visar ett samband mellan PCI-labbet och den minskade dödligheten. Omerovic har korrigerat för flera olika variabler för att ta reda på vad minskningen beror på – och hans siffror tyder på att dödligheten är lägre tack vare starten av PCI-labbet.
– Det kan finnas mycket i det här som gör att hela vårdkedjan är mer på tårna och vi kan ha skärpt upp oss när det gäller annat runtomkring patienten. Samtidigt går också dödligheten ner i allmänhet. Men faktum är att patienter lever längre efter en genomgången hjärtinfarkt än 2014, säger Anders Ulvenstam.
"Vi blev mycket snabbare självständiga"
I dag roterar fyra läkare som operatörer på PCI-labbet som har jouröppet dygnet runt. Tre av dem är heltidsanställda i regionen, en jobbar deltid och håller annars till i Trondheim. Innan labbet öppnade räknade man med att läkarna skulle börja gå jour efter tre år i verksamheten, det vill säga i år, men redan efter ett knappt år var den första redo och ett halvår därefter nästa.
– Vi blev mycket snabbare självständiga operatörer än man förväntat sig, tack vare att vi fick göra mycket och hade höga volymer, säger Anders Ulvenstam.
Även på sjuksköterskesidan ser det stabilt ut. Åtta sjuksköterskor jobbar på PCI-labbet. Sex av dem roterar även på vårdavdelningen för hjärtpatienter. Det två sjuksköterskorna som är fasta i labbet, Andreas Stais och Veronica Wiklund, har ansvar för att fördela arbetet, att se till väntelistor, titta på rutiner och så vidare.
– Vi har verkligen utvecklats under de här tre åren. Det har varit en stabil grupp och vi har gått framåt, hängt med i all teknisk utveckling och varit iväg på kurser, säger Andreas Stais.
Cecilia Fors Lyrén är enhetschef för hjärtenheten vid Östersunds sjukhus och hon är märkbart stolt över verksamheten i labbet och dess snabba och stabila utveckling.
– Det fanns farhågor innan – att vi startade direkt med att köra dygnet runt och med sjuksköterskor som inte jobbat med det här för, med läkare som inte var färdiga. ”Hur tänker ni nu?” fick vi till oss en del. Men det har gått jättebra! säger hon och fortsätter:
– Sjuksköterskorna har gjort alla rutiner och startat upp allting. Och även om verksamheten är ny och kräver personal har den avlastat mycket från vårdavdelningen. Vi ska vara stolta över det här!
Text & Foto: Sara Rönnberg
Fakta PCI
Ballongvidgning, även kallad PCI är en behandling som man kan få om man har förträngningar i hjärtats kranskärl. Då vidgas kärlen så att blodet kan passera som det ska. Efter att man har fått lokalbedövning för läkaren in ett kort plaströr i pulsådern i ljumsken eller i handleden. Genom röret förs sedan en så kallad ballongkateter in, det vill säga en tunn slang med en ihopfallen ballong i änden. Ballongen placeras mitt för förträngningen och blåses försiktigt upp, vilket gör att förträngningen vidgas. Oftast kompletteras ballongvidgningen med en stent, ett slags metallnät som förstärker kärlväggen.
Läs mer om ballongvidgning på 1177.se.