En person står utomhus mot en mörk vägg iklädd blå jacka och ler in i kameranFörstora bilden

Otto Lilja Lund

Han disputerade på Idiopatisk normaltryckshydrocephalus

Sällan har jag läst en så spännande bakgrund som Otto Lilja Lunds. Norrman, men född i det lilla kungariket Bhutan i Himalaya. Där arbetade hans föräldrar som sjuksköterskor och missionärer. Otto Lilja Lund styrde kosan till Sverige och Umeå för att han ville studera till psykolog. Efter avklarade studier gick flyttlasset till Östersund, tillsammans med frun. Trebarnsfar och hundägare som gärna snickrar på familjens stuga när han inte susar utför på sina telemarksskidor eller är på jakt efter ripa i fjälltrakterna. Nu kan han alltså även lägga till titeln disputerad i sitt CV. Till vardags hittar vi honom på Östersunds sjukhus och den neuropsykiatriska mottagningen där han är verksam som specialistpsykolog.

- Forskning är något som jag har haft i kikaren sedan mina universitetsstudier, att få vara med på kunskapsutveckling och sträva efter att komma på nya infallsvinklar som kan vara till hjälp är något av det som lockar, berättar Otto Lilja Lund och fortsätter;

- Jag läste om forskningsprojektet som leddes av Katarina Laurell på Region Jämtland Härjedalens interna webb. Jag var på utkik efter ett tema för min specialistuppsats som blivande neuropsykolog och ville gärna få in en fot med förhoppningen att gå vidare med en forskarutbildning.

Vad hoppas du att din forskning ska leda till eller bidra med?

Idiopatisk normaltryckshydrocephalus (iNPH) är ett tillstånd som antagligen går oupptäckt hos många äldre då kännetecken med gångsvårigheter, urinträngningar och sämre kognition kan misstas för åldrande eller andra neurokognitiva sjukdomar som Alzheimer och Parkinson. Kunskapsläget om iNPH är begränsad jämfört andra sjukdomar som är vanliga hos äldre och den mesta forskningen som har gjorts är på en klinisk population innan och efter shuntoperation som är den behandlingsmetoden som finns. Shunt kan minska symptom hos cirka 80 procent, så det är viktigt att rätt person får rätt vård. Då vill man helst upptäcka iNPH så tidigt som möjligt, och studier på en icke-klinisk population blir då viktig.

- Vi har undersökt äldre från Jämtland Härjedalen i åldersspannet 65–92 år och följt dessa under två år. Exekutiva svårigheter förknippas ofta till iNPH men centrala fynd i min forskning är att även minnessvårigheter och ventrikelutrymmet kring hjärnans "minnescentrum", hippocampus, verkar vara en viktig del av den kognitiva nedsättningen och en möjlig indikator på sjukdomsprogress

Tidig upptäckt och behandling viktig

Idiopatisk normaltryckshydrocephalus (iNPH) kännetecknas av försämrad kontroll av urinblåsan, nedsatt gång- och balansförmåga samt kognitiva svårigheter som minnesstörning och apati. På datortomografi kan man se förändringar på hjärnans form med vidgade vätskefyllda hålrum. Tillståndet uppstår gradvis och symptomen förvärras ju längre tid som har gått. Tidig upptäckt och behandling är viktigt för att minska lidande och öka chanserna för förbättring.

Ett växande problem

I takt med att jordens befolkning blir äldre kommer iNPH vara ett växande problem eftersom tillståndet som regel uppstår efter 60 års ålder. Så många som 2–3 procent av befolkningen över 65 år uppfyller kraven för en trolig iNPH och det blir fler med ökad ålder.

Man beskrev iNPH i mitten av 1960-talet men många frågor kvarstår. Man har sett att olika kardiovaskulära sjukdomar ökar risken för att utveckla iNPH. För att upptäcka och förstå hur iNPH utvecklas krävs fördjupad kunskap och bra utvärderingsmetoder.

Syftet med Otto Lilja Lunds avhandling var att beskriva neuropsykologiska symptom och hur dessa relaterar till morfologiska förändringar i hjärnan och utvecklas över tid vid misstänkt iNPH. Avhandlingen består av fyra delarbeten.

Metod och studiedeltagare

Alla deltagare rekryterades från en större epidemiologisk studie om iNPH. Efter urval och bortfall ingick 168 deltagare i delarbete I och II. Vid tvåårsuppföljningen genomgick 95 deltagare testning av simultankapacitet, delarbete III, och 104 deltagare ingick i en långtidsuppföljning i delarbete IV. Alla deltagare genomgick en datortomografi av hjärnan och klinisk undersökning. I den neuropsykologiska bedömningen ingick det test av exekutiv funktion, minne, och motorik.

Delarbete I - IV

I delarbete I kunde man påvisa att personer med höga poäng på den nya skalan för gradering av morfologiska tecken på iNPH också hade mera symptom av iNPH.

I delarbete II kom man fram till att radiologiska mått som vida temporalhorn var associerat till gångstörning, försämrad kognition och urinträngning. Vinkeln mellan sidoventriklarna var relaterad till sämre exekutiv funktion och gångstörning. Högre Evans’ index var associerat med nedsatt blåsfunktion.

I delarbete III visade forskarna att de med iNPH oftare slutade att gå under samtal och att även äldre utan iNPH får nedsatt gånghastighet när man samtidigt gör en muntlig uppgift.

I delarbete IV kunde man visa att de som utvecklade iNPH under tiden för studien fick mer utpräglade tecken på iNPH på hjärnavbildningen och försämrad gångförmåga, men även sämre minnesfunktion.

Slutsats

Ett särskilt viktigt tecken på hjärnavbildningen var vida temporal-horn som omsluter hippocampus. Hippocampus är en del i hjärnan som är viktig för minnet.

- Vi fann att det var svårare för de med iNPH att prata om något som nyligen hade hänt samtidigt som man gick. Försämrat minne under studiens gång var också ett tecknen hos de som utvecklade iNPH. Exekutiva svårigheter framhävs ofta vid iNPH, men våra fynd framhäver vikten av att även inkludera minnessvårigheter när man utvärderar eller misstänker iNPH. För att upptäcka detta krävs neuropsykologiska metoder som fångar bredden av kognitiva svårigheter vid iNPH, konstaterar Otto Lilja Lund.

Hur är forskningsklimatet i Region Jämtland Härjedalen?

- Jag tycker det finns en positiv inställning till att vi kliniker får forska och att man uppskattar och värdesätter vetenskapligt arbete. Och att övriga forskarkollegor och anställda på FoU-enheten är måna om att stötta varandra, slår Otto Lilja Lund fast.

Fördelar och eventuella nackdelar med att ägna sig åt forskning?

Otto Lilja Lund menar att det kräver en hel del arbete, och nästan kan kännas lite snopet att sammanfatta vad man har gjort i en mening eftersom det ligger flera års arbete med många involverade personer som har lagt ner massor av tid.

- Således har min respekt för forskning ökat betydligt och jag kan känna en ödmjukhet över all tillgänglig vetenskap som finns och allt arbete som ligger bakom, säger han.

Till eventuella forskningssugna kollegor har Otto Lilja Lund följande tips att ge;

- Tveka inte med att kontakta någon som har något på gång eller hör av dig till FoU-enheten. Jag frågade bara nyfiket och en neuropsykolog var mitt i prick för projektet.

Otto Lilja Lund har vid publiceringen av denna artikel redan hunnit disputera.

Titeln på hans avhandling är; A population-based study on neuropsychological and morphological signs of idiopathic normal pressure hydrocephalus

En populationsbaserad studie om neuropsykologiska och morfologiska tecken på idiopatisk normaltryckshydrocephalus.

Länk till avhandling: Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Intervju & Foto: Lena Manneby

4 av 4 gillar detta