Halvkroppsbild på leende person med långt brunt hår som står mot en gul vägg utomhusFörstora bilden

Erika Gyllencreutz

Erika Gyllencreutz forskar om fosterövervakning under förlossning

- Jag hoppas kunna bidra med en liten pusselbit i det stora CTG-pusslet, när man skall försöka förstå hur man bättre skall hitta foster med risk för syrebrist.

Erika Gyllencreutz är specialistläkare och arbetar sedan 2011 på Kvinnokliniken på Östersunds sjukhus.

Hon är född i Gällivare, men uppvuxen i Örnsköldsvik. Hon studerade i Uppsala och flyttade sedan till Östersund för sin allmäntjänstgöring. Här bor hon tillsammans med sin man Christian och deras tre barn.

- Jag älskar att vistas på fjället, vi har en stuga i Ottsjö där jag gärna tillbringar min fritid året runt. Jag gillar framför allt att löpa på fjället. Annars umgås jag gärna med familj och vänner, berättar Erika Gyllencreutz.

Grotta ner sig i ett ämne

Hon lockas av möjligheten att verkligen få grotta ner sig i ett ämne. Hon har sedan tiden som läkarstudent varit intresserad av forskning, och tog ett års uppehåll 2003 för att genomgå en forskningsutbildning i Uppsala. Men därefter låg forskningsplanerna på hyllan i tio års tid.

- När jag gjorde en sidoutbildning under specialisttjänstgöringen på Karolinska Sjukhuset i Solna 2014 passade jag på att påbörja mitt vetenskapliga arbete under ST. Det blev starten på mitt doktorandprojekt.

Forskar om fosterövervakning under förlossning

Erika Gyllencreutz forskar om fosterövervakning under förlossning, även kallat CTG. Med hjälp av CTG-apparaten mäts fostrets puls och livmoderns värkar, och registreras som en kurva. Hon har i sin forskning framför allt studerat de tillfälliga men upprepade nedgångarna i fostrets puls under förlossningen, något som är väldigt vanligt.

- Det svåra är att veta när dessa nedgångar innebär en fara för fostrets hälsa, det vill säga risken för att fostret utvecklar en syrebrist, konstaterar Erika Gyllencreutz och fortsätter;

- Vi har också samarbetat med Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, för att utveckla en datoriserad analys av CTG och nedgångarna i fostrets puls. I mitt senaste arbete har vi undersökt intagnings-CTG vid lågriskförlossningar; i Sverige genomgår i princip alla kvinnor som kommer till förlossningen med värkstart en CTG-registrering, som ett slags triagering för att hitta de foster som redan har tecken till begynnande syrebrist. Detta har varit väldigt omdebatterat, i framför allt lågriskförlossningar och flera länder avstår från denna undersökning.

Bra metod

CTG används i hela världen och än så länge finns ingen bättre metod för att övervaka fostret under förlossningen. Erika Gyllencreutz tycker att det är väldigt roligt att forska på ett ämne som är så pass kliniknära och som hon och hennes kollegor använder sig av dagligen i förlossningsvården.

- Sen tycker jag personligen att det är ett väldigt viktigt ämne – att minimera riskerna att barnet skall skadas av själva förlossningen utan att för den skull äventyra mammans och barnets hälsa med ”onödiga” kejsarsnitt eller sugklockor, slår hon fast.

Samarbete med den tekniska sidan är framtiden

Erika Gyllencreutz hoppas kunna bidra men en liten pusselbit i det stora CTG-pusslet, när man skall försöka förstå hur man bättre skall hitta foster med risk för syrebrist. Hon tror också att samarbete med den tekniska sidan är framtiden; att kunna utveckla datoriserade hjälpmedel för att analysera CTG.

- Jag hoppas också på att kunna belysa och diskutera nyttan av CTG. Kritiker menar att man inte har kunnat visa någon effekt av CTG vad gäller dödlighet hos nyfödda eller risken för cerebral pares, utan att CTG snarare har medfört en ökad risk för kejsarsnitt. Problemet är att i de utvecklade länderna är risken för död och CP väldigt låg, vilket gör att gigantiska studier måste utföras för att påvisa skillnader i dessa utfall. Det är inte möjligt. Däremot har man sett att CTG halverar risken för kramper i nyföddhetstiden, förklarar hon vidare.

Hur är forskningsklimatet i Region Jämtland Härjedalen?

- Jag måste säga att det har varit väldigt bra! Jag har haft väldigt bra support från FoU-enheten, som har finansierat min forskning från start. Det finns flera kollegor som forskar på olika kliniker och vi har kunnat hålla i gång en journal club under flera år. Min egen klinik har också varit väldigt stöttande och positivt inställda till forskning, säger Erika Gyllencreutz.

Roligt kombinera kliniskt arbete med forskning

Hon tycker det är väldigt roligt att kombinera sitt kliniska arbete med forskningen, framför allt när hon forskar på ett ämne som hon använder sig av dagligen.

- Jag tycker också att forskning väcker en nyfikenhet, inte bara inom mitt eget ganska snäva område utan även när andra frågeställningar dyker upp i den kliniska vardagen. Det är väldigt roligt att få fortsätta att utveckla sig och lära sig nya saker, slår hon fast och fortsätter;

- Om jag måste ange någon nackdel är det väl att man aldrig känner sig helt ledig, man kan alltid ägna sig åt forskningen eller det finns något man borde göra. Men man får lära sig att disciplinera sig angående sin fritid också.

Ditt bästa tips till forskningssugna kollegor?

- Kör! Forskning är väldigt kul. Men det är så klart svårt att plötsligt börja bedriva forskning på egen hand. Jag tänker att man får hitta personer som är aktiva inom forskningen och som kan hjälpa en att starta ett projekt, rundar hon av.

Erika Gyllencreutz disputerar med sin avhandling med titeln; Olika aspekter av elektronisk fosterövervakning under förlossning / Different aspects of electronic fetal monitoring during labor

Plats: Skandiasalen, QA31:01, Karolinska Sjukhuset i Solna, kl. 09.00 fredag den 2/12 2022

Följ det hela här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Länk till avhandlingen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Text & Foto: Lena Manneby

1 av 1 gillar detta