Teknik och glukoskontroll hos barn och ungdomar med typ 1 diabetes

Sammanfattning av studie

Årligen insjuknar ca 900 barn och unga 0-17 år i Sverige med typ 1 diabetes (T1D) . T1D kräver behandling med subkutana insulininjektioner med penna 4-5 gånger per dag eller kontinuerlig subkutan infusion med insulinpump. Användningen av pumpar har ökat de senaste åren, men med stor variation i landet. Tidigare mindre studier har inte kunnat visa bättre metabol kontroll med pump jämfört med penna.

Efter debuten av T1D återfår de flesta en viss egensekretion av insulin och behovet av externt tillfört insulin minskar. Denna s.k. remissionsperiod underlättar den metabola kontrollen och minskar risken för framtida senkomplikationer. Remissionsperioden kan vara olika lång och alla patienter får inte remission. De senaste åren har teknik kommit som kan registrera glukosnivån interstitellt i underhudsfettet kontinuerligt eller vid scanning, rtCGM (real time Continuous Glucose Monitoring) eller isCGM (intermittent scanning Continuous Glucose Monitoring). Vissa system har larmfunktion vid högt eller lågt blodsocker. Föräldrar kan i vissa fall följa sitt barns glukosvärde via en app i sina mobiler. Tekniken innebär större möjlighet till bättre glukosmetabol kontroll, men också ökade krav på patient och föräldrar att använda den på rätt sätt. Studier har visat att föräldrar, ffa mödrar, till barn med typ 1 diabetes drabbas av utmattningsdepression i större utsträckning och det är därför viktigt att hitta metoder som innebär en minskad stress för dem.

Den nya tekniken har medfört att det nationella målet för barn och ungdomar med typ 1 diabetes har kunnat sänkas till HbA1c <48 mmol/mol och förhoppningen är att en allt större andel av patienterna ska uppnå detta mål genom att använda tekniken på rätt sätt. Detta skulle ge en ökad livskvalitet och minskad risk för framtida senkomplikationer vilket innebär ett minskat lidande för patienterna och stora besparingar för hälso - och sjukvården.