Två kvinnor står med armarna om varandras axlar. Den ena av dem visar upp en bok.

Marie Nordgren och Lena Kroik föreläste och visade även AXG-boken som ingår i kursmaterialet. Boken och en mobilapp finns som minnesstöd för de som har gått utbildningen.

Första hjälpen gör det tryggare att arbeta och vistas i fjällen

”Vad gör jag om någon skadar sig eller blir sjuk i väglöst land och sjukvården är långt borta?” Den frågan fick sitt svar under en föreläsning och workshop om AXG – akutsjukvård i extrem glesbygd.

– Med tillgång till ambulanshelikopter har sjukvården i grunden god förmåga, men ibland kan anflygningen till fjällvärlden ta tid eller vädret göra att man inte kan flyga. Och saknas det telefontäckning på skadeplatsen så kan larmet dröja. Då blir AXG ett viktigt komplement, säger Marie Nordgren som förutom att utbilda i AXG även är narkossjuksköterska på centraloperation på Östersunds sjukhus.

– Målet är att de som gått AXG-utbildningen ska veta vad de ska göra och våga agera om något händer. De ska kunna ge första hjälpen, upprätthålla livsviktiga funktioner och se till att skadan inte förvärras i väntan på att ambulans når fram, förklarar Marie Nordgren.

Utbildning och nya rutiner ska stärka samverkan

Inom AXG har bland annat personer i samebyar, sameföreningar, sametingets fältpersonal, helikopterföretag i fjällkedjan och länsstyrelsens fältpersonal i Västerbotten fått utbildning i hjärt- och lungräddning (HLR) samt första hjälpen enligt det internationella ABCDE-konceptet.

AXG-arbetet har dessutom resulterat i nya rutiner för SOS-alarm vid behov av vägambulans eller ambulanshelikopter, inklusive tillgång till medicinsk rådgivning via mobil- och satellittelefon kopplat mot sjukvårdsrådgivning och mot en dygnet runt-bemannad läkarstation. Det har även tagits fram ryggsäckar med viss medicinsk utrustning och nu utreds möjligheten att sluta avtal med lokala helikopterföretag för att vid behov kunna flyga ut ryggsäckarna till skadeplatser.

Fler instruktörer och privatpersoner ska utbildas under 2018. Det planeras också repetitionstillfällen för de som redan är utbildade, men vill få möjlighet att öva och hålla sina kunskaper vid liv.

AXG startade som ett projekt, har varit i drift sedan 2015 och är nu en permanent verksamhet. I samarbetet ingår Västerbottens läns landsting och Region Jämtland Härjedalen. Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman leder arbetet och är ytterst ansvariga för verksamheten.

Säkerheten framför allt

AXG-utbildningen innehåller både teori och praktiska moment. Efter föreläsningen hölls en workshop för att visa vad man får lära sig. Ett tiotal deltagare tog chansen att prova på bland annat att stoppa blödningar med tryckförband, hur man hanterar en misstänkt skallskada och vad man gör om någon sätter i halsen.

Lena Kroik, som är samordningssjuksköterska vid Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman, doktorand vid Umeå universitet och renägare i Voernese sameby, inledde med att berätta om scen, säkerhet och situation:

– När du ska hjälpa en skadad är det viktigt att kunna göra det på ett säkert sätt. Fråga dig alltid först: Vad har hänt? Är det säkert att gå in i skadeområdet eller riskerar jag att skada mig själv om jag försöker hjälpa till? Att fundera på det kan också ge värdefull ledning om vilka skador som kan ha uppstått. Har crossmotorcykel, fyrhjuling, skoter eller annat fordon varit inblandat? Har det förekommit höghastighetsvåld?

En kvinna står på knä bredvid en annan kvinna som ligger raklång på marken med ena armen uppsträckt. Kvinnan som står på knä lägger ett tryckförband för att stoppa en blödning.

Anna Gustafsson provar på att lägga tryckförband för att stoppa en blödning. Skademarkör är AXG-instruktören Inga Lisa Axman Sara. I bakgrunden syns Lena Kroik som också är instruktör.

En som tog chansen att prova på AXG var Anna Gustafsson. Hon är van att vara ute i naturen och har nyss flyttat från Stockholm till en by i Jämtland med fjällen utanför husknuten:

– I somras vandrade jag ensam hela Fjällfararnas gröna band, från Grövelsjön till Treriksröset. Jag är ganska erfaren och var väl förberedd, men under vandringen funderade jag ändå en del på vad jag skulle göra om något skulle hända. Jag blev intresserad av första hjälpen och nu när jag också bor som jag gör så känns det ännu viktigare. Det var nyttigt att få prova på idag och jag vill gärna lära mig mer framöver.

Dagen avslutades med en påminnelse om vikten av prevention:
Även om man har rätt utbildning och lämplig utrustning, så är det viktigt att tänka igenom situationen innan man beger sig ut: Vart ska jag åka? Vad ska jag göra där? Är jag i sällskap eller ensam? Har jag lämnat färdmeddelande så att någon vet var jag är och när jag förväntas vara tillbaka? Finns det mobiltäckning? Vad gör jag om något skulle hända? Och i vissa fall kanske man helt enkelt ska undvika att ens ge sig ut.

En anatomisk karta som visar bak- och framsidan på människokroppen. Kroppsdelarna är markerade med olika bokstäver och siffror.

AXG-materialet innehåller bland annat en anatomisk karta som kan användas av den som larmar för att beskriva var på kroppen skadan eller skadorna sitter.

ABCDE

Alla omhändertaganden ska utgå ifrån ABCDE för att identifiera och behandla livshotande tillstånd i rätt ordning:

  • A – airway – skapa fria luftvägar och, vid skallskada, stabilisera halsryggen
  • B – breathing – kontrollera den skadades andning, underlätta andningen 
  • C – circulation – stoppa stora yttre blödningar och förebygga cirkulationssvikt
  • D – disability – undersök den skadades medvetandegrad, känsel och rörelseförmåga
  • E – exposure and environment – skydda den skadade från omgivningens påverkan, exempelvis från kyla, vind och regn (nedkylning).  Helkroppsundersökning för att se om det finns ytterligare skador.

Text & Foto: Linda Henriksson

4 av 4 gillar detta